Nu räcker det!
Sune i fjällen
Genre: Barn o familjFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Nordisk film, 2015
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
Sune med familj är tillbaka och den här gången ska de till fjällen. Som vanligt är pappa Rudolf så snål att Joakim von Anka ser ut som en slösare i jämförelse, men Sune lyckas fixa en (nästan) gratis resa till fjällen och familjen drar iväg. Handlingen är rätt lika de tidigare filmerna "Sune i Grekland – All inclusive" och "Sune på bilsemester" med den skillnaden att familjen nu är i fjällen och att det nu är vinter. Rudolf är snål och korkad, Håkan har fantasi så det räcker och blir över och Sune tjusar tjejer. Anna och mamma Karin är lite sådär mesiga och tillför inte så mycket.
Men man skrattar åt dem alla, det gör man även om mycket är återanvända skämt som nu dammats av och skruvats till lite. "Sune i fjällen" känns inte alls fräsch och ny utan mer som en repris av tidigare filmer och det är synd för det tyder på att man fått slut på idéer. Och precis som i förra filmen är det pappa Rudolf som är den man skrattar mest åt. Sunes problem tar visserligen upp rätt mycket tid i filmen men jag skrattar inte.
Det jag tycker är roligast med filmen är när Pontus, han som spelade giraffmaskoten i "Sune i Grekland". Här driver han och frun allt i fjällbyn och han tar sig an många roller. Riktigt kul. Men som sagt känns det mesta som återvunnet från tidigare filmer och det känns faktiskt som om Sune gjort sitt. De tre filmerna som gjorts är mer än nog och en fjärde film skulle nog bli en flopp. Kanske skulle de lite yngre gilla den men som familjefilm tror jag inte att den har någon framtid. Så, var nöjda med det vi har nu och låt Sune tjusa tjejer i fred i fortsättningen.
Men man skrattar åt dem alla, det gör man även om mycket är återanvända skämt som nu dammats av och skruvats till lite. "Sune i fjällen" känns inte alls fräsch och ny utan mer som en repris av tidigare filmer och det är synd för det tyder på att man fått slut på idéer. Och precis som i förra filmen är det pappa Rudolf som är den man skrattar mest åt. Sunes problem tar visserligen upp rätt mycket tid i filmen men jag skrattar inte.
Det jag tycker är roligast med filmen är när Pontus, han som spelade giraffmaskoten i "Sune i Grekland". Här driver han och frun allt i fjällbyn och han tar sig an många roller. Riktigt kul. Men som sagt känns det mesta som återvunnet från tidigare filmer och det känns faktiskt som om Sune gjort sitt. De tre filmerna som gjorts är mer än nog och en fjärde film skulle nog bli en flopp. Kanske skulle de lite yngre gilla den men som familjefilm tror jag inte att den har någon framtid. Så, var nöjda med det vi har nu och låt Sune tjusa tjejer i fred i fortsättningen.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Sune är rätt svår att gilla den här gången. Han manipulerar sin omgivning för att få en tjej som han själv dumpat? Inte schysst.
2. Håkan är supertråkig. Visserligen tror han att Snöras är ett monster men kom igen - roligare än så här måste han väl kunna vara?
3. Jag trodde att det skulle komma en kul poäng med att Sune har en mössa det står Sven på men det visade sig inte vara värre än att det var slut på Sune-mössorna…
2. Håkan är supertråkig. Visserligen tror han att Snöras är ett monster men kom igen - roligare än så här måste han väl kunna vara?
3. Jag trodde att det skulle komma en kul poäng med att Sune har en mössa det står Sven på men det visade sig inte vara värre än att det var slut på Sune-mössorna…
HANS-ÅKE LILJA (2015-04-02)