Spökhusskräck utan överraskningar
Demonic
Genre: SkräckFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Scanbox, 2015
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 2.35:1
"Demonic" är en ganska så klassisk spökhusskräckfilm. Vi har en historia av en kvinna som mördade flera personer för ett gäng år sedan. Sedan dess har huset stått tomt och rykten har börjat spridas. När filmen börjar så har just polisen kallats till huset där man då åter igen hittar mördade människor. Men den här gången finns det även en överlevande. Under filmens gång får vi, växelvis, se vad som hände och hur polisen försöker lösa det.
Det visar sig att de sista dödade är ett gäng ungdomar som åkt till huset för att försöka locka fram demoner och spöken som de sen ska spela in. På plats i huset genomför de en seans som inte riktigt går som de tänkt sig och något slinker igenom till vår värld. Något som för att överleva måste döda…
Scenerna där vi får se vad som hänt innehåller en hel del skrämselscener där man hoppar till. Bland annat en där en hund är inblandad, där hoppade jag högt. Men filmen är ganska enkel och de knep man tar till för att göra den skrämmande har vi redan sett om och om igen. Dessutom kan man ganska snabbt lista ut hur det hela kommer sluta…
Men i stort fungerar filmen som 80 minuters underhållning. Man hoppar till några gånger och man får lite vad man kan förvänta sig. Skådespelarna gör vad man kan förvänta sig för det mesta och allt känns så där lagom. Vad man inte blir är överraskad. Som sagt kan man rätt snart lista ut hur det hela ska sluta och det är trist. Jag satt hela tiden och hoppades att det inte skulle vara så, men tji fick jag.
Det som gör det hela ännu tråkigare är att det faktiskt ser ut som om man försöker överraska tittaren i slutet. Dock har man inte gjort sin hemläxa på den här typen av filmer.
Det visar sig att de sista dödade är ett gäng ungdomar som åkt till huset för att försöka locka fram demoner och spöken som de sen ska spela in. På plats i huset genomför de en seans som inte riktigt går som de tänkt sig och något slinker igenom till vår värld. Något som för att överleva måste döda…
Scenerna där vi får se vad som hänt innehåller en hel del skrämselscener där man hoppar till. Bland annat en där en hund är inblandad, där hoppade jag högt. Men filmen är ganska enkel och de knep man tar till för att göra den skrämmande har vi redan sett om och om igen. Dessutom kan man ganska snabbt lista ut hur det hela kommer sluta…
Men i stort fungerar filmen som 80 minuters underhållning. Man hoppar till några gånger och man får lite vad man kan förvänta sig. Skådespelarna gör vad man kan förvänta sig för det mesta och allt känns så där lagom. Vad man inte blir är överraskad. Som sagt kan man rätt snart lista ut hur det hela ska sluta och det är trist. Jag satt hela tiden och hoppades att det inte skulle vara så, men tji fick jag.
Det som gör det hela ännu tråkigare är att det faktiskt ser ut som om man försöker överraska tittaren i slutet. Dock har man inte gjort sin hemläxa på den här typen av filmer.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Filmen hette från början "House of Horror" vilket kanske hade varit en bättre titel… eller låter det för mycket som spökhuset på Gröna Lund?
2. I filmen använder man en väldigt ljudkänslig mikrofon som jag gärna skulle äga…
3. Om man pausar när Klein läser en artikel om symbolerna på datorn kan man läsa följande text: "The seal of the left hand path is an occult symbol that means all sorts of plot relevant things, soon to be revealed to the audience in dialogue because God knods (sic), this screenshot won't play for long enough for anyone to read it. Unless they pause. But let's hope they don't."
2. I filmen använder man en väldigt ljudkänslig mikrofon som jag gärna skulle äga…
3. Om man pausar när Klein läser en artikel om symbolerna på datorn kan man läsa följande text: "The seal of the left hand path is an occult symbol that means all sorts of plot relevant things, soon to be revealed to the audience in dialogue because God knods (sic), this screenshot won't play for long enough for anyone to read it. Unless they pause. But let's hope they don't."
HANS-ÅKE LILJA (2015-07-30)