Stiliga gentlemen möter rutten skurk
Kingsman: The Secret Service
Genre: ActionFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: FOX, 2015
Ljud: DTS-HD Master Audio 7.1
Bild: 1080p High Definition 2.39:1
Vi har samtliga Matthew Vaughn-regisserade filmer i arkivet utom debuten "Layer Cake" som även är den enda jag inte sett. Men de övriga fyra, för det är inte fler än så, har jag sett och de har vissa beröringspunkter med varandra. Den senaste i raden, "Kingsman: The Secret Service", har kanske mest gemensamt med "Kick-Ass" trots att det inte är en superhjältefilm. Det är i grund och botten en egen variant av en genrefilm med en ung kille som får gå in i hjälterollen, och det är väl en ganska bra beskrivning av "Kick-Ass" också.
I århundraden har en hemlig organisation kallad Kingsman bekämpat skurkar och terrorister under radarn. Organisationen är utformad efter Kung Arthur och riddarna kring det runda bordet och i fall en agent dör på fältet ersätts den av en ny som tävlat om platsen med andra rekryter. 17 år innan filmens nutid dör en agent när han offrar sig för sina kollegors skull. Agenten Galahad (Colin Firth) besöker änkan och sonen Eggsy och framför sina kondoleanser utan att kunna berätta vad som hänt. Han ger Eggsy en medaljong han kan använda om han är i nöd någon gång i framtiden. Och det är precis vad som händer i nutiden.
Eggsy (Taron Egerton) är en intelligent kille som tvingats bli en streetsmart småbuse snarare än den utbildade unga man han borde ha blivit. Hans mamma är hopplöst fast i ett förhållande med en man som gör livet surt för alla. När Eggsy tas in av polisen utnyttjar han medaljongens livlina och får återigen träffa Galahad som verkar veta allt om Eggsy, inklusive hans potential. Och eftersom Kingsman nyligen förlorat en agent har alla kvarvarande agenter fått i uppgift att hitta varsin kandidat och Galahad väljer Eggsy och träningen inleds.
Skurken i filmen är miljardär som i mitt tycke är uselt gestaltad av Samuel L Jackson. Här gör en han vad som kan beskrivas som en läspande hiphopgubbe och jag blir enbart irriterad av karaktären. Hur som helst har han en djävulsk plan som så småningom sätts igång lagom till att Eggsy avslutar sin träning.
Även om historierna berättas parallellt känns det som det finns tydliga halvor av filmen - en med träningen och en med praktiken. Det unika med Vaugns variant av spionfilmen som det handlar om här är att spionerna, Kingsman-agenterna alltså, är 100 procent gentlemen med både snygga kläder och snyggt uppförande. En sorts deluxe-James Bond med mängder av smarta vapen och hjälpmedel inbakade i sina glasögon, paraplyer, skor, pennor med mera. Och vem är bättre lämpad att spela en gentleman av det här slaget än Colin Firth? Övriga i Kingsman-organisationen som har någon form av betydande roll i filmen spelas av Mark Strong och legenden Michael Caine.
Det är faktiskt underhållande att se snyggt klädda män sparka arsle så det står härliga till, men precis som i fallet med "Kick-Ass" passerar filmen en gräns där våldet blir lite för rått så det blir snaskigt snarare än läckert. Speciellt kommer detta fram i en sekvens i en kyrka. Filmen balanserar på gränsen till att bli en actionkomedi och emellanåt är den rolig och lite lätt oseriös, men samtidigt finns det stunder då det nästan blir osmakligt och lite lätt kalkonartat. Jag återkommer hela tiden till Jacksons usla skurk. Varför?!
I århundraden har en hemlig organisation kallad Kingsman bekämpat skurkar och terrorister under radarn. Organisationen är utformad efter Kung Arthur och riddarna kring det runda bordet och i fall en agent dör på fältet ersätts den av en ny som tävlat om platsen med andra rekryter. 17 år innan filmens nutid dör en agent när han offrar sig för sina kollegors skull. Agenten Galahad (Colin Firth) besöker änkan och sonen Eggsy och framför sina kondoleanser utan att kunna berätta vad som hänt. Han ger Eggsy en medaljong han kan använda om han är i nöd någon gång i framtiden. Och det är precis vad som händer i nutiden.
Eggsy (Taron Egerton) är en intelligent kille som tvingats bli en streetsmart småbuse snarare än den utbildade unga man han borde ha blivit. Hans mamma är hopplöst fast i ett förhållande med en man som gör livet surt för alla. När Eggsy tas in av polisen utnyttjar han medaljongens livlina och får återigen träffa Galahad som verkar veta allt om Eggsy, inklusive hans potential. Och eftersom Kingsman nyligen förlorat en agent har alla kvarvarande agenter fått i uppgift att hitta varsin kandidat och Galahad väljer Eggsy och träningen inleds.
Skurken i filmen är miljardär som i mitt tycke är uselt gestaltad av Samuel L Jackson. Här gör en han vad som kan beskrivas som en läspande hiphopgubbe och jag blir enbart irriterad av karaktären. Hur som helst har han en djävulsk plan som så småningom sätts igång lagom till att Eggsy avslutar sin träning.
Även om historierna berättas parallellt känns det som det finns tydliga halvor av filmen - en med träningen och en med praktiken. Det unika med Vaugns variant av spionfilmen som det handlar om här är att spionerna, Kingsman-agenterna alltså, är 100 procent gentlemen med både snygga kläder och snyggt uppförande. En sorts deluxe-James Bond med mängder av smarta vapen och hjälpmedel inbakade i sina glasögon, paraplyer, skor, pennor med mera. Och vem är bättre lämpad att spela en gentleman av det här slaget än Colin Firth? Övriga i Kingsman-organisationen som har någon form av betydande roll i filmen spelas av Mark Strong och legenden Michael Caine.
Det är faktiskt underhållande att se snyggt klädda män sparka arsle så det står härliga till, men precis som i fallet med "Kick-Ass" passerar filmen en gräns där våldet blir lite för rått så det blir snaskigt snarare än läckert. Speciellt kommer detta fram i en sekvens i en kyrka. Filmen balanserar på gränsen till att bli en actionkomedi och emellanåt är den rolig och lite lätt oseriös, men samtidigt finns det stunder då det nästan blir osmakligt och lite lätt kalkonartat. Jag återkommer hela tiden till Jacksons usla skurk. Varför?!
EXTRAMATERIALET
Omslaget vittnar om ett snålt extramaterialsutbåd, med det visar sig att det som står enbart är ett kapitelnamn ur en bakomfilm i långfilmslängd! I över 90 minuter avhandlas hela filmen och det är kanske i mesta laget, speciellt som ungefär hälften av tiden går åt till att de inblandade berättar hur förträffliga de inblandade är. Är det inte skådespelare som hyllar skådespelare så är det manusförfattare, regissörer och tecknare som får kärlek eller strösslar lovord över varandra.
Måttligt spännande. Dock finns det lite av värde som inte innefattar tröttsamt och plikttroget smörande och det handlar om stuntscener och klippningsteknik. Det finns även några stillbildsgallerier att titta på om man inte har något bättre för sig.
Måttligt spännande. Dock finns det lite av värde som inte innefattar tröttsamt och plikttroget smörande och det handlar om stuntscener och klippningsteknik. Det finns även några stillbildsgallerier att titta på om man inte har något bättre för sig.
TRE SAKER
1. Historien utvecklades tillsammans med serieförfattaren Mark Millar (även "Kick-Ass") och medan filmen förbereddes publicerades serien "The Secret Service", tecknad av Dave Gibbons ("Watchmen"). Serien berättar dock en helt egen variant av storyn och filmen är inte en adaption av tidningen på något sätt.
2. Taron Egerton följer upp rollen genom att spela... Eddie the Eagle, tidernas "sämsta" backhoppare. Intressant val...
3. Hanna Alström spelar den svenska prinsessan Tilde som kidnappas av Jacksons skurkfigur. Alström får även äran att avsluta filmen på ett ganska oväntat vis som föregåtts av ett ganska kungahusokompatibelt replikskifte. Ett konstigt stilbrott i filmen, men kul att en svenska får spela en svenska och prata svenska. Annat är det med den Olof Palme-liknande svenska statsministern i filmen som spelas av norska Bjørn Floberg.
2. Taron Egerton följer upp rollen genom att spela... Eddie the Eagle, tidernas "sämsta" backhoppare. Intressant val...
3. Hanna Alström spelar den svenska prinsessan Tilde som kidnappas av Jacksons skurkfigur. Alström får även äran att avsluta filmen på ett ganska oväntat vis som föregåtts av ett ganska kungahusokompatibelt replikskifte. Ett konstigt stilbrott i filmen, men kul att en svenska får spela en svenska och prata svenska. Annat är det med den Olof Palme-liknande svenska statsministern i filmen som spelas av norska Bjørn Floberg.
ANDERS JAKOBSON (2015-06-16)