Deckargåta i snöstorm och blodregn
The Hateful Eight
Genre: WesternFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Scanbox, 2016
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.76:1
Quentin Tarantinos åttonde film (information som ges under förtexterna) är en helkvällslång pjäs i westernmiljö där Agatha Christie möter slafs. Filmen ska enligt uppgifter utspela sig i samma universum som "Django Unchained" men några solklara referenser görs inte till den, och i och med att några av skådespelarna är med i båda filmerna är det verkligen ingen uppföljare. Dessutom indikerar ett karaktärsnamn ett visst släktdrag till en karaktär i "Inglourious Basterds" vilket i så fall utökar universumet ytterligare. Detta spelar dock inte någon som helst roll.
"The Hateful Eight" höll på att aldrig göras. Manuset läckte ut på nätet för några år sedan och Tarantino reagerade så starkt att han lade ned filmplanerna. Under en period planerade han att omvandla manuset till en roman, men efter en genomläsning med skådespelarna övertalades Tarantino till att göra filmen trots allt.
Historien går ut på att nio personer, åtta män och en kvinna, samlas i en stuga under en svår snöstorm. Fem av dem kommer i en diligens. Två av dem är prisjägare. Smått paranoida John Ruth (Kurt Russell) transporterar mördaren Daisy Domergue (Jennifer Jason Leigh) till staden Red Rock där han ska inkassera 10 000 dollar och sedan se henne hängas. Den forna majoren Marquis Warren (Samuel L. Jackson) ansluter med tre döda och djupfrysta skurkar som han ska omvandla till pengar i samma stad. Innan diligensföraren O.B Jackson (James Parks) tagit dem till den skyddande stugan på vägen ansluter Chris Mannix (Walton Goggins), en smålömsk figur som till råga på allt är blivande sheriff i Red Rock och den som slutligen ska ge prisjägarna deras ersättning.
I stugan finns stallmannen Bob (Demián Bichir), engelsmannen och den lokala bödeln Oswaldo Mobray (Tim Roth), cowboyen Joe Gage (Michael Madsen) och en skapligt rasistisk före detta general, Sandy Smithers (Bruce Dern), som Warren haft att göra med tidigare. Warren har även varit i stugan tidigare och blir förvånad över att dess föreståndare inte är på plats och i stället lämnat över ansvaret till Bob. Det är något lurt med hela situationen och paranoida Ruth är övertygad om att någon är i maskopi med den fängslade Daisy så stämningen är minst sagt tryckt. Och visst börjar det hända grejer...
"The Hateful Eight" är Tarantinos mest pjäsliknande film hittills, som på sätt och vis har vissa likheter med "Reservoir Dogs" i och med att större delen av historien utspelar sig i ett rum med ett begränsat antal karaktärer. Tarantinos egen inspiration kom från "The Thing" (som även den innehåller Kurt Russell i en av huvudrollerna). Med en speltid på nästan tre timmar blir det en lätt träsmak i båda rumpan och hjärnan för tempot är inte överdrivet högt.
Historien blir lite lätt deckaraktig när en misstänksam stämning sprider sig i stugan och precis som Tarantinos övriga filmer ebbar allting ut i en duktigt blodig final. "Agatha Christie möter slafs" skrev jag tidigt i denna text, vilket är en ganska lämplig beskrivning.
I vanlig Tarantino-anda är det lite småskruvade karaktärer och en i grova drag smått udda historia vi bjuds på och det är en stabil film när det gäller så väl regi som skådespelarinsatser. Det är dock inte det bästa Tarantino släppt i från sig och kanske inte heller det sämsta. En stabil mittenfilm, med andra ord.
"The Hateful Eight" höll på att aldrig göras. Manuset läckte ut på nätet för några år sedan och Tarantino reagerade så starkt att han lade ned filmplanerna. Under en period planerade han att omvandla manuset till en roman, men efter en genomläsning med skådespelarna övertalades Tarantino till att göra filmen trots allt.
Historien går ut på att nio personer, åtta män och en kvinna, samlas i en stuga under en svår snöstorm. Fem av dem kommer i en diligens. Två av dem är prisjägare. Smått paranoida John Ruth (Kurt Russell) transporterar mördaren Daisy Domergue (Jennifer Jason Leigh) till staden Red Rock där han ska inkassera 10 000 dollar och sedan se henne hängas. Den forna majoren Marquis Warren (Samuel L. Jackson) ansluter med tre döda och djupfrysta skurkar som han ska omvandla till pengar i samma stad. Innan diligensföraren O.B Jackson (James Parks) tagit dem till den skyddande stugan på vägen ansluter Chris Mannix (Walton Goggins), en smålömsk figur som till råga på allt är blivande sheriff i Red Rock och den som slutligen ska ge prisjägarna deras ersättning.
I stugan finns stallmannen Bob (Demián Bichir), engelsmannen och den lokala bödeln Oswaldo Mobray (Tim Roth), cowboyen Joe Gage (Michael Madsen) och en skapligt rasistisk före detta general, Sandy Smithers (Bruce Dern), som Warren haft att göra med tidigare. Warren har även varit i stugan tidigare och blir förvånad över att dess föreståndare inte är på plats och i stället lämnat över ansvaret till Bob. Det är något lurt med hela situationen och paranoida Ruth är övertygad om att någon är i maskopi med den fängslade Daisy så stämningen är minst sagt tryckt. Och visst börjar det hända grejer...
"The Hateful Eight" är Tarantinos mest pjäsliknande film hittills, som på sätt och vis har vissa likheter med "Reservoir Dogs" i och med att större delen av historien utspelar sig i ett rum med ett begränsat antal karaktärer. Tarantinos egen inspiration kom från "The Thing" (som även den innehåller Kurt Russell i en av huvudrollerna). Med en speltid på nästan tre timmar blir det en lätt träsmak i båda rumpan och hjärnan för tempot är inte överdrivet högt.
Historien blir lite lätt deckaraktig när en misstänksam stämning sprider sig i stugan och precis som Tarantinos övriga filmer ebbar allting ut i en duktigt blodig final. "Agatha Christie möter slafs" skrev jag tidigt i denna text, vilket är en ganska lämplig beskrivning.
I vanlig Tarantino-anda är det lite småskruvade karaktärer och en i grova drag smått udda historia vi bjuds på och det är en stabil film när det gäller så väl regi som skådespelarinsatser. Det är dock inte det bästa Tarantino släppt i från sig och kanske inte heller det sämsta. En stabil mittenfilm, med andra ord.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet ligger på en egen skiva och består av fem trailers till andra filmer och så ungefär tolv minuter eget material, vilket gör denna bonusskiva till kanske en halvtimme lång. Var det omöjligt att klämma in det på den första skivan?
Nåväl: "Beyond the Eight" är en ganska kort och grundläggande reklamfeaturette för filmen med presentation av karaktärer och skådespelare. Perfekt att se - innan filmen... Den andra, lite längre filmen, som fått Samuel L. Jackson som något slags dragplåster - trots att många andra uttalar sig i den, är också av reklamkaraktär, då den marknadsför "Road show"-versionen av filmen (se nedan) och sedan gräver djupt bland Ultra Panavision-linser och 70mm-formatet. Jag är nyfiket intresserad av sådant, men inbillar mig att de som jobbar inom branschen, och i synnerhet som filmfotografer, i princip dräglar ned sig av detta lilla nischade inslag.
Kort, men naggande gott!
Nåväl: "Beyond the Eight" är en ganska kort och grundläggande reklamfeaturette för filmen med presentation av karaktärer och skådespelare. Perfekt att se - innan filmen... Den andra, lite längre filmen, som fått Samuel L. Jackson som något slags dragplåster - trots att många andra uttalar sig i den, är också av reklamkaraktär, då den marknadsför "Road show"-versionen av filmen (se nedan) och sedan gräver djupt bland Ultra Panavision-linser och 70mm-formatet. Jag är nyfiket intresserad av sådant, men inbillar mig att de som jobbar inom branschen, och i synnerhet som filmfotografer, i princip dräglar ned sig av detta lilla nischade inslag.
Kort, men naggande gott!
TRE SAKER
1. Som man kan läsa i min recension är det ju nio personer i stugan, så hur hänger det ihop med titelns åtta personer? Jo, diligensföraren O.B Jackson räknas inte in bland de hatfyllda åtta.
2. Filmen har den ovanliga bildration 2.76:1 som åstadkommits genom att använda urgamla Ultra Panavision-linser, som innebär 65m- film med 1,25 gångers utdragning med anamorfisk lins (= 70mm). Senast 1966 och i filmen "Khartoum" användes denna teknik. Panavision letade fram fem linser som Quentin Tarantino fick använda. "The Hateful Eight" är den elfte filmen någonsin som använt tekniken.
3. För att verkligen utnyttja 70mm-formatet till fullo skapades en "Road show"-version av filmen. Det innebar en bokstavlig helkväll där filmen projekterades och innehöll en inledning, en paus och mer rörliga bilder för formatets skull. Av detta är det bara en syftning till pausen som är kvar i den vanliga filmen. Då moderna biografer inte längre klarar av analog film i det här formatet begränsades versionen till 96 amerikanska biografer som följaktligen behöves utrustas med filmprojektorer och personal behövde utbildas i denna gamla teknik. The Weinstein Company spenderade 8-10 miljoner dollar på detta.
2. Filmen har den ovanliga bildration 2.76:1 som åstadkommits genom att använda urgamla Ultra Panavision-linser, som innebär 65m- film med 1,25 gångers utdragning med anamorfisk lins (= 70mm). Senast 1966 och i filmen "Khartoum" användes denna teknik. Panavision letade fram fem linser som Quentin Tarantino fick använda. "The Hateful Eight" är den elfte filmen någonsin som använt tekniken.
3. För att verkligen utnyttja 70mm-formatet till fullo skapades en "Road show"-version av filmen. Det innebar en bokstavlig helkväll där filmen projekterades och innehöll en inledning, en paus och mer rörliga bilder för formatets skull. Av detta är det bara en syftning till pausen som är kvar i den vanliga filmen. Då moderna biografer inte längre klarar av analog film i det här formatet begränsades versionen till 96 amerikanska biografer som följaktligen behöves utrustas med filmprojektorer och personal behövde utbildas i denna gamla teknik. The Weinstein Company spenderade 8-10 miljoner dollar på detta.
ANDERS JAKOBSON (2016-06-08)