Som en äkta 70-talsdeckare
Snuten i 87:e
Genre: ActionFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Studio S, 2007
Ljud: Dolby digital stereo
Bild: 1:1.85
Som liten parvel var ett mina favoritnöjen att titta på min pappas samling av Ed McBain-pocketböcker. De stod på en rad och såg identiska ut, men med små subtila olikheter. 87:e distriktets polisbricka fanns på framsidan men alltid med någon finess, som ett skotthål, frusen i is eller som på mitt favoritomslag - med blodstänk. Detta lilla tilltag var otroligt kittlande för fantasin och grundade troligen ett intresse för formgivning hos mig.
Jag har ett svagt minne att jag läste någon av böckerna som tonåring, men jag kan inte minnas om jag läste klart den - hur som helst har jag varit medveten om McBains romanserie om 87:e distriktet i Boston i princip hela mitt liv.
På omslaget till "Snuten i 87:e" (i original "Fuzz", den 22:a boken av 57 i serien!) står det överst i stora bokstäver: "Originalet bakom Beck" och på baksidan finns ett citat från tidningen Stardust som hävdar att "Beck"-filmerna kopierat persongalleriet rakt av.
Detta är ett oerhört kategoriskt resonemang då originalet till "Beck"-filmerna givetvis är Sjöwall/Wahlöö:s 10 romaner om Martin Beck. Huruvida de inspirerades av Ed McBain (eller rent av plankade honom) kan jag inte avgöra, men jag tycker att det är oerhört svagt att deras insats för svensk kriminallitteratur fullständigt spolas ned i avloppet med en sådan idiotisk kommentar på omslaget. Baserat på persongalleriet i filmen så ser jag inga likheter alls, men det kanske är mer likt om man läst McBains böcker.
Nog om det. I filmen finns det en rad olika fall som lustigt nog och på ett ganska smidigt sätt går ihop i dess final, men den huvudsakliga historien handlar om en utpressare som har ihjäl prominenta Boston-figurer och begär allt högre summor för att inte fortsätta med dödandet. Detta engagerar poliserna Carella (Burt Reynolds), Meyer (Jack Weston) och Kling (Tom Skerritt) som dock har svårt att hitta skurken som efter ett tag identifieras som "Den Döve".
Så som jag har hört, så var "Spanarna på Hill Street" väldigt inspirerade av McBains böcker och där ser jag kopplingen mycket tydligare, och "Snuten i 87:e" känns väldigt mycket som en 70-talsserie. I och med att det är en historia som är från ungefär mitten av romanserien så känns det allt mer som ett långt avsnitt än en film. McBains serie har otroligt potential att bli en riktig tv-serie och hade det varit idag, i stället för 1972 då filmen gjordes, är jag övertygad om att det hade blivit så.
Filmen är klart godkänd, men historien känns lite tunn och agerandet av karaktärerna känns inte helt trovärdigt. Samtidigt finns det en del "roliga" inslag som känns malplacerade, som ett par kacklande målare som snor kontorsmaterial och en sekvens där Carella och Meyer kör lite undercover-spaning utklädda till nunnor! Men godkänd som sagt.
Jag har ett svagt minne att jag läste någon av böckerna som tonåring, men jag kan inte minnas om jag läste klart den - hur som helst har jag varit medveten om McBains romanserie om 87:e distriktet i Boston i princip hela mitt liv.
På omslaget till "Snuten i 87:e" (i original "Fuzz", den 22:a boken av 57 i serien!) står det överst i stora bokstäver: "Originalet bakom Beck" och på baksidan finns ett citat från tidningen Stardust som hävdar att "Beck"-filmerna kopierat persongalleriet rakt av.
Detta är ett oerhört kategoriskt resonemang då originalet till "Beck"-filmerna givetvis är Sjöwall/Wahlöö:s 10 romaner om Martin Beck. Huruvida de inspirerades av Ed McBain (eller rent av plankade honom) kan jag inte avgöra, men jag tycker att det är oerhört svagt att deras insats för svensk kriminallitteratur fullständigt spolas ned i avloppet med en sådan idiotisk kommentar på omslaget. Baserat på persongalleriet i filmen så ser jag inga likheter alls, men det kanske är mer likt om man läst McBains böcker.
Nog om det. I filmen finns det en rad olika fall som lustigt nog och på ett ganska smidigt sätt går ihop i dess final, men den huvudsakliga historien handlar om en utpressare som har ihjäl prominenta Boston-figurer och begär allt högre summor för att inte fortsätta med dödandet. Detta engagerar poliserna Carella (Burt Reynolds), Meyer (Jack Weston) och Kling (Tom Skerritt) som dock har svårt att hitta skurken som efter ett tag identifieras som "Den Döve".
Så som jag har hört, så var "Spanarna på Hill Street" väldigt inspirerade av McBains böcker och där ser jag kopplingen mycket tydligare, och "Snuten i 87:e" känns väldigt mycket som en 70-talsserie. I och med att det är en historia som är från ungefär mitten av romanserien så känns det allt mer som ett långt avsnitt än en film. McBains serie har otroligt potential att bli en riktig tv-serie och hade det varit idag, i stället för 1972 då filmen gjordes, är jag övertygad om att det hade blivit så.
Filmen är klart godkänd, men historien känns lite tunn och agerandet av karaktärerna känns inte helt trovärdigt. Samtidigt finns det en del "roliga" inslag som känns malplacerade, som ett par kacklande målare som snor kontorsmaterial och en sekvens där Carella och Meyer kör lite undercover-spaning utklädda till nunnor! Men godkänd som sagt.
EXTRAMATERIALET
Inget märkvärdigt utan standardmaterialet i form av originaltrailer och bio-/filmografier till skådespelarna Burt Reynolds, Raquel Welch, Yul Brynner, Jack Weston och Tom Skerritt.
TRE SAKER
1. Nu får ni hänga med här: Ed McBain var en pseudonym för Evan Hunter (som ursprungligen var en pseudonym för Salvatore Albert Lombino, men Lombino bytte namn till Evan Hunter tidigt i karriären). McBain är dock inte den enda pseudonym Hunter skrivit under, utan även Curt Cannon, Hunt Collins, Richard Marsten, Ezra Hannon och John Abbott har figurerat som författare till Hunters böcker. Mot slutet av karriären använde han bara McBain till kriminalhistorierna och Hunter till allt annat. För att snurra till det ytterligare är det Evan Hunter som skrivit filmmanuset baserat på Ed McBains bok...
2. Jag blir peppad direkt när menyn till DVD:n laddas eftersom en riktigt fin låt i bästa deckarfunkstil drar igång. Musiken till 70-talsdeckarna är svårslagen.
3. 70-talets snyggo Raquel Welch spelar en polis som hjälper till att fånga en våldtäktsman. Det är en ganska liten roll så man får anta att hon fick rollen för att agera lite posterflicka, som på denna gräsliga engelska affisch. Dock, måste jag tillägga, gör Welch ett bra jobb med sin karaktär och är inte enbart något sorts ögongodis.
2. Jag blir peppad direkt när menyn till DVD:n laddas eftersom en riktigt fin låt i bästa deckarfunkstil drar igång. Musiken till 70-talsdeckarna är svårslagen.
3. 70-talets snyggo Raquel Welch spelar en polis som hjälper till att fånga en våldtäktsman. Det är en ganska liten roll så man får anta att hon fick rollen för att agera lite posterflicka, som på denna gräsliga engelska affisch. Dock, måste jag tillägga, gör Welch ett bra jobb med sin karaktär och är inte enbart något sorts ögongodis.
ANDERS JAKOBSON (2007-08-31)