Ett schackparti mellan stormakterna
Pawn Sacrifice
Genre: DramaFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: SF, 2016
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.35:1
Så här har jag aldrig inlett en recension tidigare:
1.c4 e6 2.Nf3 d5 3.d4 Nf6 4.Nc3 Be7 5.Bg5 0-0 6.e3 h6 7.Bh4 b6 8.cxd5 Nxd5 9.Bxe7 Qxe7 10.Nxd5 exd5 11.Rc1 Be6 12.Qa4 c5 13.Qa3 Rc8 14.Bb5 a6 15.dxc5 bxc5 16.0-0 Ra7 17.Be2 Nd7 18.Nd4 Qf8 19.Nxe6 fxe6 20.e4 (diagram) d4 21.f4 Qe7 22.e5 Rb8 23.Bc4 Kh8 24.Qh3 Nf8 25.b3 a5 26.f5 exf5 27.Rxf5 Nh7 28.Rcf1 Qd8 29.Qg3 Re7 30.h4 Rbb7 31.e6 Rbc7 32.Qe5 Qe8 33.a4 Qd8 34.R1f2 Qe8 35.R2f3 Qd8 36.Bd3 Qe8 37.Qe4 Nf6 38.Rxf6 gxf6 39.Rxf6 Kg8 40.Bc4 Kh8 41.Qf4 1–0
Det där blocket av siffror och bokstäver är inte någon krypterad sträng utan matchomgång 6 i "Match of the Century", ett politiskt laddat mästarmöte i schack, i Reykjavík 1972. Amerikanska uppstickaren Bobby Fischer (Tobey Maguire) mötte ryska veteranen Boris Spassky (Liev Schreiber) i ett långsamt raffel som fick hela Amerika att stanna upp, precis som Ingemar Stenmark pausade Sverige när det begav sig.
Det finns många biografier om Fischer men inte så många spelfilmer. Det här borde vara den mest ambitiösa hittills, vars manus 2009 figurerade på Blacklist, listan över de bästa oproducerade manuskripten i Hollywood.
Filmen börjar när Bobby är en liten orolig pojke. Schack är något som lugnar honom och han har en tydlig talang, vilket imponerar på de luttrade schackentusiasterna i New York. Lillkillen växer till sig och blir bara bättre och bättre och när det kalla kriget pågår som värst är Bobby redo att bli bäst i världen. De som är bäst är ryssarna och allra bäst är Spassky och det är deras legendariska möte 1972 som filmen bygger upp till. Resan dit är dock allt annat än smidig för det amerikanska geniet är psykiskt instabil och paranoid å det grövsta, vilket driver hans närmaste män (Michael Stuhlbarg och Peter Sarsgaard) till vansinne, samtidigt som Spassky är lugn och stabil.
Eller är han verkligen det? Är Fischer och Spassky i själva verket pjäser i ett schackparti mellan stormakterna, bönder som kan offras?
"Pawn Sacrifice" är ett riktigt spännande och mycket välgjort drama där man dels lyckas göra schack till en nagelbitsspännande sport och dels gjort en otroligt snygg film som med olika lösningar skapar en genuin 70-talskänsla. Inte enbart 70-tal förstås, men till större delen. Jag är inte riktigt på det klara hur de burit sig åt men jag antar att gamla bilder kompletterats med fejk-gamla bilder, förstås vid sidan det vanliga narrativet med allt vad det innebär i form av rekvisita, smink och kläder. Snyggt är det i alla fall.
Har man lite koll på Bobby Fischer känner man till att han inte var helt normal, och han tillbringade sina sista år i livet på Island där han fick asyl efter en tids krångel. Han dog där 2008, och det finns mängder av dokumentärer om hans liv. Tobey Maguire gör en finfin insats när Fischers paranoia bubblar upp till ytan. En minst lika bra insats gör Liev Schreiber som den coola och samlade ryssen, som dock ska visa sig ha sina egna smådemoner. En sekvens med "vibrationer i stolen" är riktigt underhållande.
Det här är en bra film. Jag har personligen inte tålamod nog att spela schack strategiskt och med eftertanke men det är en oväntat rafflande filmsport.
1.c4 e6 2.Nf3 d5 3.d4 Nf6 4.Nc3 Be7 5.Bg5 0-0 6.e3 h6 7.Bh4 b6 8.cxd5 Nxd5 9.Bxe7 Qxe7 10.Nxd5 exd5 11.Rc1 Be6 12.Qa4 c5 13.Qa3 Rc8 14.Bb5 a6 15.dxc5 bxc5 16.0-0 Ra7 17.Be2 Nd7 18.Nd4 Qf8 19.Nxe6 fxe6 20.e4 (diagram) d4 21.f4 Qe7 22.e5 Rb8 23.Bc4 Kh8 24.Qh3 Nf8 25.b3 a5 26.f5 exf5 27.Rxf5 Nh7 28.Rcf1 Qd8 29.Qg3 Re7 30.h4 Rbb7 31.e6 Rbc7 32.Qe5 Qe8 33.a4 Qd8 34.R1f2 Qe8 35.R2f3 Qd8 36.Bd3 Qe8 37.Qe4 Nf6 38.Rxf6 gxf6 39.Rxf6 Kg8 40.Bc4 Kh8 41.Qf4 1–0
Det där blocket av siffror och bokstäver är inte någon krypterad sträng utan matchomgång 6 i "Match of the Century", ett politiskt laddat mästarmöte i schack, i Reykjavík 1972. Amerikanska uppstickaren Bobby Fischer (Tobey Maguire) mötte ryska veteranen Boris Spassky (Liev Schreiber) i ett långsamt raffel som fick hela Amerika att stanna upp, precis som Ingemar Stenmark pausade Sverige när det begav sig.
Det finns många biografier om Fischer men inte så många spelfilmer. Det här borde vara den mest ambitiösa hittills, vars manus 2009 figurerade på Blacklist, listan över de bästa oproducerade manuskripten i Hollywood.
Filmen börjar när Bobby är en liten orolig pojke. Schack är något som lugnar honom och han har en tydlig talang, vilket imponerar på de luttrade schackentusiasterna i New York. Lillkillen växer till sig och blir bara bättre och bättre och när det kalla kriget pågår som värst är Bobby redo att bli bäst i världen. De som är bäst är ryssarna och allra bäst är Spassky och det är deras legendariska möte 1972 som filmen bygger upp till. Resan dit är dock allt annat än smidig för det amerikanska geniet är psykiskt instabil och paranoid å det grövsta, vilket driver hans närmaste män (Michael Stuhlbarg och Peter Sarsgaard) till vansinne, samtidigt som Spassky är lugn och stabil.
Eller är han verkligen det? Är Fischer och Spassky i själva verket pjäser i ett schackparti mellan stormakterna, bönder som kan offras?
"Pawn Sacrifice" är ett riktigt spännande och mycket välgjort drama där man dels lyckas göra schack till en nagelbitsspännande sport och dels gjort en otroligt snygg film som med olika lösningar skapar en genuin 70-talskänsla. Inte enbart 70-tal förstås, men till större delen. Jag är inte riktigt på det klara hur de burit sig åt men jag antar att gamla bilder kompletterats med fejk-gamla bilder, förstås vid sidan det vanliga narrativet med allt vad det innebär i form av rekvisita, smink och kläder. Snyggt är det i alla fall.
Har man lite koll på Bobby Fischer känner man till att han inte var helt normal, och han tillbringade sina sista år i livet på Island där han fick asyl efter en tids krångel. Han dog där 2008, och det finns mängder av dokumentärer om hans liv. Tobey Maguire gör en finfin insats när Fischers paranoia bubblar upp till ytan. En minst lika bra insats gör Liev Schreiber som den coola och samlade ryssen, som dock ska visa sig ha sina egna smådemoner. En sekvens med "vibrationer i stolen" är riktigt underhållande.
Det här är en bra film. Jag har personligen inte tålamod nog att spela schack strategiskt och med eftertanke men det är en oväntat rafflande filmsport.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
...relaterade till Liev Schreiber
1. Tittar man på bilder på Boris Spassky från tiden då filmen utspelar sig finns det faktiskt en utseendemässig likhet mellan Liev Schreiber och ryssen.
2. Schreiber pratar väldigt mycket ryska i filmen, så pass mycket att jag funderar på om han kan språket utantill. Mina efterforskningar har inte hittat något som styrker detta men det finns ett visst ryskt påbrå några generationer tillbaka så språket kanske finns där någonstans.
3. I filmen lyssnar Fischer på kassettband med konspirationsteorier och uppläsaren är förstås Liev Schreiber!
1. Tittar man på bilder på Boris Spassky från tiden då filmen utspelar sig finns det faktiskt en utseendemässig likhet mellan Liev Schreiber och ryssen.
2. Schreiber pratar väldigt mycket ryska i filmen, så pass mycket att jag funderar på om han kan språket utantill. Mina efterforskningar har inte hittat något som styrker detta men det finns ett visst ryskt påbrå några generationer tillbaka så språket kanske finns där någonstans.
3. I filmen lyssnar Fischer på kassettband med konspirationsteorier och uppläsaren är förstås Liev Schreiber!
ANDERS JAKOBSON (2016-02-03)