Full fart ända in i det sista kaklet
Strike Back - Säsong 4
Genre: Action, TV-serieFormat: Blu-ray, region B, 3 skivor
Bolag: Warner Bros., 2016
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 1.78:1
"Strike Back"-serien, där denna fjärde säsong egentligen är den femte med undertiteln "Legacy", har varierat lite i kvalitet för mig. Eller kvaliteten har kanske inte varierat utan snarare tittarupplevelsen har fladdrat lite upp och ned. Förra säsongen upplevde jag som den bästa och när denna sista säsong drag igång blir jag snabbt matt och uttråkad. Kanske är det inte lämpligt att binge-titta på en serie som är proppfylld med action och hjältar som klarar sig ur vilken knepig situation som helst. Det blir lite enahanda när man ser för mycket på en gång.
Snabb resumé: Serien handlar om specialstyrkan Section 20 inom den brittiska underättelsetjänsten. Styrkan slåss mot internationell terrorism genom att flaxa runt i världen och möta buset där de finns och helst avstyra terroristakterna innan de sker. Konstanterna i styrkan är fotsoldaterna Michael Stonebridge (Philip Winchester) och Damian Scott (Sullivan Stapleton) och även sergeant Julia Richmond (Michelle Lukes) som varit med från start men successivt gått mot att vara med på fältet. De kompletteras av inlånade DEA-agenten Kim Martinez (Milauna Jackson) och chefen överste Philip Locke (Robson Green). Det har varit en hel del omsättning på folk inom styrkan men den här uppställningen är intakt - i alla fall en bit in i säsongen...
Det hela börjar i Bangkok. Dottern till den brittiska ambassadören (Tim McInnerny) har kidnappas och Section 20 kallas in och lyckas hitta kidnapparna men det hela går inte som det ska och ambassadören pressas in i en situation där han tvingas bomba sin egen ambassad mitt under förhandlingar med Nordkorea. Det ska snart visa sig att det är den kvinna som levt vid hans sida under en lång tid (Michelle Yeoh) som är den stora hjärnan bakom både kidnappningen och utpressningen och när hon så småningom dödat sin man kan hon släppa fasaden och återigen bli den hon egentligen är: Li-Na, medlem i en Nordkoreansk organisation som inte har speciellt trevliga planer. Där har vi säsongens stora skurk.
Section 20 med Stonebridge och Scott i första ledet jagar efter och för Scotts del blir det plötsligt personligt då hans 16-åriga son Finn (Christian Antidormi) anländer till Bangkok för att de ska lära känna varandra, men Finn hamnar mitt i eldstriden och blir en spelpjäs i en sekvens där våra hjältar är riktigt illa ute. Kanske är det här "Legacy" kommer in i bilden, för lite senare i säsongen ställs gänget mot en person som högst sannolikt är skyldig till en bombning i Nordirland många år tidigare som dödade Lockes son. Familjebitar har varit en drivkraft i tidigare säsonger, så varför inte?
Precis som alltid är de tio avsnitten ihopsatta parvis, men jag upplever ändå att hela säsongen sitter ihop mer jämfört med tidigare. Det kanske bara är inbillning men det känns ändå lite tajtare. Jakten tar oss från Thailand till Nordkorea och så småningom till olika delar av Europa där upplösningen sker. Som en liten extra twist blir det även en rafflande upplösning på hela serien då detta tydligt är det sista som sker. Det blir full fart ända in i det sista kaklet.
Det här är ju en serie som drivs av rejäla actionsekvenser där det pangas så det står härliga till åt både höger och vänster. Gärna med ett par explosioner instoppat och ofta med situationer där de överdjävliga hjältarna Stonebridge och Scott verkar ha mött vägs ände, men ändå lyckas hitta något sätt att klara sig ur knipan. Det blir som sagt lite enahanda och efter 40 avsnitt av samma slag känns det som kvoten är fylld. Men det är ändå lite smått underhållande och jag uppskattar att man haft vett nog att skriva ett definitivt slut på serien och inte bara låta den hänga kvar i luften som om det skulle komma mer.
Snabb resumé: Serien handlar om specialstyrkan Section 20 inom den brittiska underättelsetjänsten. Styrkan slåss mot internationell terrorism genom att flaxa runt i världen och möta buset där de finns och helst avstyra terroristakterna innan de sker. Konstanterna i styrkan är fotsoldaterna Michael Stonebridge (Philip Winchester) och Damian Scott (Sullivan Stapleton) och även sergeant Julia Richmond (Michelle Lukes) som varit med från start men successivt gått mot att vara med på fältet. De kompletteras av inlånade DEA-agenten Kim Martinez (Milauna Jackson) och chefen överste Philip Locke (Robson Green). Det har varit en hel del omsättning på folk inom styrkan men den här uppställningen är intakt - i alla fall en bit in i säsongen...
Det hela börjar i Bangkok. Dottern till den brittiska ambassadören (Tim McInnerny) har kidnappas och Section 20 kallas in och lyckas hitta kidnapparna men det hela går inte som det ska och ambassadören pressas in i en situation där han tvingas bomba sin egen ambassad mitt under förhandlingar med Nordkorea. Det ska snart visa sig att det är den kvinna som levt vid hans sida under en lång tid (Michelle Yeoh) som är den stora hjärnan bakom både kidnappningen och utpressningen och när hon så småningom dödat sin man kan hon släppa fasaden och återigen bli den hon egentligen är: Li-Na, medlem i en Nordkoreansk organisation som inte har speciellt trevliga planer. Där har vi säsongens stora skurk.
Section 20 med Stonebridge och Scott i första ledet jagar efter och för Scotts del blir det plötsligt personligt då hans 16-åriga son Finn (Christian Antidormi) anländer till Bangkok för att de ska lära känna varandra, men Finn hamnar mitt i eldstriden och blir en spelpjäs i en sekvens där våra hjältar är riktigt illa ute. Kanske är det här "Legacy" kommer in i bilden, för lite senare i säsongen ställs gänget mot en person som högst sannolikt är skyldig till en bombning i Nordirland många år tidigare som dödade Lockes son. Familjebitar har varit en drivkraft i tidigare säsonger, så varför inte?
Precis som alltid är de tio avsnitten ihopsatta parvis, men jag upplever ändå att hela säsongen sitter ihop mer jämfört med tidigare. Det kanske bara är inbillning men det känns ändå lite tajtare. Jakten tar oss från Thailand till Nordkorea och så småningom till olika delar av Europa där upplösningen sker. Som en liten extra twist blir det även en rafflande upplösning på hela serien då detta tydligt är det sista som sker. Det blir full fart ända in i det sista kaklet.
Det här är ju en serie som drivs av rejäla actionsekvenser där det pangas så det står härliga till åt både höger och vänster. Gärna med ett par explosioner instoppat och ofta med situationer där de överdjävliga hjältarna Stonebridge och Scott verkar ha mött vägs ände, men ändå lyckas hitta något sätt att klara sig ur knipan. Det blir som sagt lite enahanda och efter 40 avsnitt av samma slag känns det som kvoten är fylld. Men det är ändå lite smått underhållande och jag uppskattar att man haft vett nog att skriva ett definitivt slut på serien och inte bara låta den hänga kvar i luften som om det skulle komma mer.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet är av det snuttigare slaget. Det är dels fyra minutlånga inslag under inspelningen och dels sex marginellt längre mer anekdotbetonade inslag om specifika scener. Det är inte överdrivet stor skillnad mellan de båda inslagstyperna, men det blir ändå ett lite lättare komplement till den i huvudsak ganska hårda serien.
TRE SAKER
1. När Tim McInnerny dyker upp i de första avsnitten tar jag för givet att han varit med i serien tidigare, men det har han inte. Det är från en - egentligen inte alls - liknande roll i "Spooks" som han är bekant. Lustigt.
2. En av de mest genomarbetade detaljerna i serien har varit att Stonebridge är en korrekt och strikt britt och Scott en impulsiv och anarkistisk amerikan. Lustigt nog spelas Stonebridge av amerikanen Philip Winchester och Scott av australiensaren Sullivan Stapleton.
3. Apropå Scott så har en annan väletablerad detalj, om än ganska fånig sådan, varit hans sexuella äventyr som känts intryckta i handlingen för att få visa upp nakna bröst. I den sista omgången är de väldigt få, jag räknar till två där den ena är en flashback (!) om jag förstått det hela rätt.
2. En av de mest genomarbetade detaljerna i serien har varit att Stonebridge är en korrekt och strikt britt och Scott en impulsiv och anarkistisk amerikan. Lustigt nog spelas Stonebridge av amerikanen Philip Winchester och Scott av australiensaren Sullivan Stapleton.
3. Apropå Scott så har en annan väletablerad detalj, om än ganska fånig sådan, varit hans sexuella äventyr som känts intryckta i handlingen för att få visa upp nakna bröst. I den sista omgången är de väldigt få, jag räknar till två där den ena är en flashback (!) om jag förstått det hela rätt.
ANDERS JAKOBSON (2016-03-23)