Trovärdigt och uppseendeväckande
Tjuvheder
Genre: DramaFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: TriArt, 2016
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
Bland alla våra recensioner finns det några amerikanska indiefilmer som jag använt ordet "kärv" för att beskriva. Det är filmer som skildrar människor som lever i en annan del av samhället än de flesta. Ett utmärkt exempel är "Winter’s Bone" som kändes som ett smutsigt kallt finger som letade sig ned längs ryggraden. Utöver innehållet var även formen på filmen snudd på dokumentär och helheten blev trovärdig och gripande.
Det samma kan sägas om "Tjuvheder" där folk på samhällets botten, kriminella och missbrukare - aktiva eller passiva, skildras av i mångt och mycket verkliga personer som levt liknande liv och ett par etablerade skådespelare i de största rollerna. Malin Levanon spelar Minna, en missbrukare som säljer tjack för att få ihop till hyra och leverne. När hon efter att ha missat hyran två månader i rad blir vräkt har hon egentligen ingenstans att ta vägen. Desperat försöker hon få ihop de pengar som krävs genom att blåsa en annan knarksäljare men det är försent. Konsekvensen blir att hon omedvetet har hamnat på en respektingivande langares shitlist och det kommer att bita henne i baken så småningom.
I jakten på nytt boende följer hon med Katja (Lo Kauppi) till en camping där det finns husvagnar att hyra eller köpa. Campingen är ett eget litet samhälle med regler och lagar och folk som bestämmer. Sköter man sig är det lugnt, men jiddrar man är man inte välkommen. Minna och Katja inleder en vänskapsrelation och allt går ganska bra tills langaren Christer (Jan Mattson) dyker upp och kräver in sin skuld - med ordentlig ränta. Plötsligt är campingen i fara och Minna måste ordna upp sin situation omedelbart.
Historien flyter på och det känns väldigt dokumentärt. Dialogen är speciell och mycket kommer gratis i och med att många av skådespelarna är före detta kriminella och missbrukare som tydligt levt de här liven. När Jan Mattson börjar ryta till blir det otäckt verkligt. Det är inget snack om att han vet vad det handlar om.
När filmen går i mål inser man som tittare att vänskapen mellan Minna och Katja faktiskt stått i fokus betydligt mer än vad man har förstått under tidens gång. Det gör att filmen landar på en fin klang även om resan dit släpat sig fram genom smuts och obehagligheter.
Det samma kan sägas om "Tjuvheder" där folk på samhällets botten, kriminella och missbrukare - aktiva eller passiva, skildras av i mångt och mycket verkliga personer som levt liknande liv och ett par etablerade skådespelare i de största rollerna. Malin Levanon spelar Minna, en missbrukare som säljer tjack för att få ihop till hyra och leverne. När hon efter att ha missat hyran två månader i rad blir vräkt har hon egentligen ingenstans att ta vägen. Desperat försöker hon få ihop de pengar som krävs genom att blåsa en annan knarksäljare men det är försent. Konsekvensen blir att hon omedvetet har hamnat på en respektingivande langares shitlist och det kommer att bita henne i baken så småningom.
I jakten på nytt boende följer hon med Katja (Lo Kauppi) till en camping där det finns husvagnar att hyra eller köpa. Campingen är ett eget litet samhälle med regler och lagar och folk som bestämmer. Sköter man sig är det lugnt, men jiddrar man är man inte välkommen. Minna och Katja inleder en vänskapsrelation och allt går ganska bra tills langaren Christer (Jan Mattson) dyker upp och kräver in sin skuld - med ordentlig ränta. Plötsligt är campingen i fara och Minna måste ordna upp sin situation omedelbart.
Historien flyter på och det känns väldigt dokumentärt. Dialogen är speciell och mycket kommer gratis i och med att många av skådespelarna är före detta kriminella och missbrukare som tydligt levt de här liven. När Jan Mattson börjar ryta till blir det otäckt verkligt. Det är inget snack om att han vet vad det handlar om.
När filmen går i mål inser man som tittare att vänskapen mellan Minna och Katja faktiskt stått i fokus betydligt mer än vad man har förstått under tidens gång. Det gör att filmen landar på en fin klang även om resan dit släpat sig fram genom smuts och obehagligheter.
EXTRAMATERIALET
Halvtimmeslånga kortfilmen "Gläntan" från 2011 är i grova drag en komprimerad variant av "Tjuvheder" som saknar några delar ur handlingen från långfilmen. Vissa scener är i princip identiska och Malin Levanon och Lo Kauppi gör huvudrollerna. Även några andra skådespelare känns igen.
Stilen är ungefär detsamma och det är inget fel på filmen som sådan - utom möjligen att det inte finns någon textning som val - men efter att precis ha sett "Tjuvheder" blir effekten inte så träffande. Samma film, fast kortare och inte lika gripande.
Stilen är ungefär detsamma och det är inget fel på filmen som sådan - utom möjligen att det inte finns någon textning som val - men efter att precis ha sett "Tjuvheder" blir effekten inte så träffande. Samma film, fast kortare och inte lika gripande.
TRE SAKER
1. Manusförfattaren och regissören Peter Grönlund jobbade på Situation STHLM i åtta år innan han gjorde filmen och inspirationen kom från de människor han mötte i jobbet. Många av skådespelarna och statisterna är säljare av Situation STHLM.
2. Med fem vinster blev "Tjuvheder" den stora skrällfilmen vid Guldbaggegalen 2016. Utöver pris för bästa klippning, bästa kostym och bästa scenografi vann Malin Levanon pris för bästa kvinnliga huvudroll och Grönlund för bästa manus.
3. Det är tur att det finns textning att slå på för dialogen består av så mycket slang och specialuttryck att man tjänar på att läsa den.
2. Med fem vinster blev "Tjuvheder" den stora skrällfilmen vid Guldbaggegalen 2016. Utöver pris för bästa klippning, bästa kostym och bästa scenografi vann Malin Levanon pris för bästa kvinnliga huvudroll och Grönlund för bästa manus.
3. Det är tur att det finns textning att slå på för dialogen består av så mycket slang och specialuttryck att man tjänar på att läsa den.
ANDERS JAKOBSON (2016-03-28)