Underhållande, men glöm trovärdigheten
Zoo - Säsong 1
Genre: Drama, TV-serieFormat: DVD, region 2, 4 skivor
Bolag: Paramount, 2016
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
Grundtanken i "Zoo" kändes både ostig och småkul på förhand. I tusentals år har människan jagat djuren på jorden, men tänk om djuren en dag börjar vända på rollerna? Vad gör vi om de i organiserad form börjar jaga oss? Har vi ens någon chans? Det är en helt okej grundpremiss att bygga en tv-serie på men känslan är att det är lättare att misslyckas än att göra något bra av idén.
Klart är dock att seriens skapare nästan genomgående håller serien på en tillräckligt hög nivå. Det hela börjar i Afrika där en zooloog och en parkvaktare upptäcker att några lejon till synes oprovocerat börjat attackera människor. Detta sammanfaller med en lejonattack av ett förrymt lejon i Los Angeles och snart börjar andra bisarra djurattacker att rapporteras in från olika delar av världen. En okänd välgörare sätter samman ett team av människor med olika specialområden och ger dem i uppdrag att ta reda på vad som händer med djuren och sedan ta fram en plan på hur man stoppar dem.
I avsnitt efter avsnitt åker gruppen sedan runt om i världen och undersöker olika attacker och underliga beteenden av olika djur. Skaparna av serien har dock inte nöjt sig med det utan även slängt in en dos konspirationsteorier i stil med Big pharma, en hemlig underrättelsetjänst med dunkla motiv och en gammal vetenskapsmans utskrattade förutsägelse som nu håller på att besannas. Det kan låta som en soppa men eftersom djurens beteenden inte står på en helt trovärdig grund stjäl de här elementen en del av fokuset och gör det lättare för tittaren att bara flyta med.
Men det är en tuff sak att svälja precis allt som serien kastar till en. Det börjar pratas om gener och en särskild modergen som alla vill åt och som numera återfinns i alla produkter som ett mäktigt storföretag ligger bakom. Ett exempel på när man sträcker ut seriens trovärdighet till det yttersta. Men, skavankerna till trots fortsätter jag att titta och till och med sträckkolla de sista avsnitten. Och det är först under de sista avsnitten jag äntligen kommer underfund med varför – det beror mycket på karaktärerna. Inte så att någon av dem sticker ut som välskriven på egen hand men som grupp matchar och kompletterar de varandra alldeles utmärkt. De är intressanta med egen utveckling genom hela säsongen och det är där som serien grundas i stället för att fara iväg i det blå.
"Zoo" ska alltså inte synas alltför hårt i sömmarna. Logiken eller trovärdigheten bör man undvika att fundera kring för att få bästa möjliga upplevelse. Jag lyckades göra det i hög grad och har haft rätt kul med den första säsongen av "Zoo". Jag ser gärna en säsong till.
Klart är dock att seriens skapare nästan genomgående håller serien på en tillräckligt hög nivå. Det hela börjar i Afrika där en zooloog och en parkvaktare upptäcker att några lejon till synes oprovocerat börjat attackera människor. Detta sammanfaller med en lejonattack av ett förrymt lejon i Los Angeles och snart börjar andra bisarra djurattacker att rapporteras in från olika delar av världen. En okänd välgörare sätter samman ett team av människor med olika specialområden och ger dem i uppdrag att ta reda på vad som händer med djuren och sedan ta fram en plan på hur man stoppar dem.
I avsnitt efter avsnitt åker gruppen sedan runt om i världen och undersöker olika attacker och underliga beteenden av olika djur. Skaparna av serien har dock inte nöjt sig med det utan även slängt in en dos konspirationsteorier i stil med Big pharma, en hemlig underrättelsetjänst med dunkla motiv och en gammal vetenskapsmans utskrattade förutsägelse som nu håller på att besannas. Det kan låta som en soppa men eftersom djurens beteenden inte står på en helt trovärdig grund stjäl de här elementen en del av fokuset och gör det lättare för tittaren att bara flyta med.
Men det är en tuff sak att svälja precis allt som serien kastar till en. Det börjar pratas om gener och en särskild modergen som alla vill åt och som numera återfinns i alla produkter som ett mäktigt storföretag ligger bakom. Ett exempel på när man sträcker ut seriens trovärdighet till det yttersta. Men, skavankerna till trots fortsätter jag att titta och till och med sträckkolla de sista avsnitten. Och det är först under de sista avsnitten jag äntligen kommer underfund med varför – det beror mycket på karaktärerna. Inte så att någon av dem sticker ut som välskriven på egen hand men som grupp matchar och kompletterar de varandra alldeles utmärkt. De är intressanta med egen utveckling genom hela säsongen och det är där som serien grundas i stället för att fara iväg i det blå.
"Zoo" ska alltså inte synas alltför hårt i sömmarna. Logiken eller trovärdigheten bör man undvika att fundera kring för att få bästa möjliga upplevelse. Jag lyckades göra det i hög grad och har haft rätt kul med den första säsongen av "Zoo". Jag ser gärna en säsong till.
EXTRAMATERIALET
Här finns en hel del små dokumentärer utspridda över de fyra skivorna. De tar upp i stort sett alla aspekter av serien, från castingen till utmaningarna med att jobba med olika djur vidare till specialeffekterna. Det är ett alldeles utmärkt paket och det känns som att man faktiskt ansträngt sig för att besvara de frågor som kan uppstå hos tittarna. Bra jobbat!
TRE SAKER
1. En del specialeffekter, och då främst animerade djur, ser väl sisådär ut medan andra är alldeles utmärkta. Mest imponerad blir jag av en fladdermus som försöker att släpa med sig en mobiltelefon som tappats på marken. Men jag hoppas ändå på en högre lägstanivå till nästa säsong.
2. Serien baseras på en roman av James Patterson men serien skiljer sig från boken i både handling och i antalet huvudrollsinnehavare. Patterson själv verkar dock nöjd med serien.
3. Säsong två verkar kunna köra igång i slutet av juni enligt IMDB.
2. Serien baseras på en roman av James Patterson men serien skiljer sig från boken i både handling och i antalet huvudrollsinnehavare. Patterson själv verkar dock nöjd med serien.
3. Säsong två verkar kunna köra igång i slutet av juni enligt IMDB.
THOMAS HELSING (2016-06-13)