Bortskämd unge i Japan
Kelly Osbourne: Turning japanese
Genre: Dokumentär, TV-serieFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Noble Entertainment, 2007
Ljud: DTS 5.1
Bild: Widescreen
I "Kelly Osbourne Turning Japanese" är det Ozzys dotters tur att få en egen TV-serie. Tidigare har ju Ozzy själv varit huvudpersonen i "The Osbournes" och sonen Jack i sina extremsportsvideors. Nu är det alltså Kellys tur.
Tyvärr är Kelly inte lika rolig som far sin eller ödmjuk som sin bror utan uppträder stora delar av tiden som den bortskämda ungen man sett i "The Osbournes". Till en början känns serien trots det lite kul men efter att ha sett henne sitta i foajén på ett sexhotell, gått på fest utklädd till sin favoritsagofigur, slåss med samurajsvärd och agerat lärarinna tappar serien snabbt sin tjusning.
Idén är nämligen att Kelly ska åka runt i Japan och prova på olika jobb för att lära sig deras kultur. Själv har jag lite svårt att tro på att det är därför hon testar de jobb som valts ut till henne. Jag tror mest att det är för att hon ska hamna i udda situationer som kan blir hyfsat rolig att titta på.
Efter att ha sett serien kan jag bara konstatera att även om hon vuxit lite i och med att hon plockats ut ur den dysfunktionella familjen Osbournes så är hon i grund och botten fortfarande samma bortskämda unge som man tröttnar på rätt snabbt.
Hon gnäller över att saker och ting är jobbiga, smutsiga eller äckliga mest hela tiden och en del gånger håller jag med henne men oftast är det bara gnäll.
Serien består av tre avsnitt som vardera är runt 45 minuter men den skulle lätt ha kunnat kortas till två avsnitt eller tre på 30 minuter styck. Som det är nu blir det lite för mycket, lite för tråkigt och lite för larvigt.
Tyvärr är Kelly inte lika rolig som far sin eller ödmjuk som sin bror utan uppträder stora delar av tiden som den bortskämda ungen man sett i "The Osbournes". Till en början känns serien trots det lite kul men efter att ha sett henne sitta i foajén på ett sexhotell, gått på fest utklädd till sin favoritsagofigur, slåss med samurajsvärd och agerat lärarinna tappar serien snabbt sin tjusning.
Idén är nämligen att Kelly ska åka runt i Japan och prova på olika jobb för att lära sig deras kultur. Själv har jag lite svårt att tro på att det är därför hon testar de jobb som valts ut till henne. Jag tror mest att det är för att hon ska hamna i udda situationer som kan blir hyfsat rolig att titta på.
Efter att ha sett serien kan jag bara konstatera att även om hon vuxit lite i och med att hon plockats ut ur den dysfunktionella familjen Osbournes så är hon i grund och botten fortfarande samma bortskämda unge som man tröttnar på rätt snabbt.
Hon gnäller över att saker och ting är jobbiga, smutsiga eller äckliga mest hela tiden och en del gånger håller jag med henne men oftast är det bara gnäll.
Serien består av tre avsnitt som vardera är runt 45 minuter men den skulle lätt ha kunnat kortas till två avsnitt eller tre på 30 minuter styck. Som det är nu blir det lite för mycket, lite för tråkigt och lite för larvigt.
EXTRAMATERIALET
Filmen saknar extramaterial.
TRE SAKER
1. När hon jobbar som en lärare i en skola och den riktige läraren frågar henne vad hon (när hon var liten) ville jobba med när hon blev stor svarar Kelly telefonist. Snacka om att ha hamnat lågt ifrån sitt drömyrke.
2. Det är en hel del oskrivna lagar som gäller i Japan och det blir Kelly varse om rätt snabbt. Det händer till och med att hon får en utskällning när hon inte vet om att hon ska städa templet efter sin samurajträning.
3. Nu väntar jag med spänning på att mamman Sharon ska få en egen dokusåpa. Kanske kan vi få följa hennes vardag som manager åt maken Ozzy?
2. Det är en hel del oskrivna lagar som gäller i Japan och det blir Kelly varse om rätt snabbt. Det händer till och med att hon får en utskällning när hon inte vet om att hon ska städa templet efter sin samurajträning.
3. Nu väntar jag med spänning på att mamman Sharon ska få en egen dokusåpa. Kanske kan vi få följa hennes vardag som manager åt maken Ozzy?
HANS-ÅKE LILJA (2007-09-26)