Kul och tänkvärt när Moore återvänder
Where to invade next
Genre: DokumentärFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Scanbox, 2016
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
När Michael Moore släpper sin första dokumentär på sex år spetsar jag öronen. Även om hans filmer vid det här laget känns välbekanta och sällan överraskar så väcks nyfikenheten i mig över vad han valt att rikta sin satiriska kameralins mot denna gång. För även om man inte alltid håller med honom är det svårt att inte finna honom underhållande.
Och upplägget är rätt kul. Moore åker världen runt och invaderar länder på ett lättsamt vis för att stjäla deras bästa samhällsbyggande idéer och ta med dem tillbaka till USA. Det här är inte första gången Michael Moore gör jämförelser mellan USA och andra länder. Det är ett verktyg han ofta använt för att ställa de amerikanska idéerna i sin mest skruvade dager. 2007 släppte han exempelvis dokumentären "Sicko" där han jämförde den amerikanska sjukvården med andra länders system.
Här är det ett veritabelt smörgåsbord av idéer han bjuder amerikanerna på. Han plockar avkriminaliserandet av droger från Portugal, straff- och fängelsesystemen från Norge, skolsystemet från Finland, arbetares rättigheter från Italien, fria universitetsstudier från Slovenien och så vidare. Men grädden på moset här är att den här filmens många budskap inte bara är för jänkare. Här finns idéer som tunisier, islänningar, tyskar – ja till och med svenskar – kan ta till sig.
Visst är det vinklat här och där och kanske lite väl tillrättalagt på fler ställen än jag först vill erkänna, men det finns genuint goda idéer här som har dokumenterat goda resultat. Michael Moore toppar sedan det hela med att sammanfatta allt i en snygg twist som följt med tittaren under hela filmen: Många av idéerna är hämtade från USA. Det är en poäng så god som någon att ta med sig hem. För oss andra spelar ursprunget mindre roll. Michael Moores tanke är att USA kan bli bättre och det är den känslan han skickar med tittaren, oavsett vilket land man kommer ifrån.
Och upplägget är rätt kul. Moore åker världen runt och invaderar länder på ett lättsamt vis för att stjäla deras bästa samhällsbyggande idéer och ta med dem tillbaka till USA. Det här är inte första gången Michael Moore gör jämförelser mellan USA och andra länder. Det är ett verktyg han ofta använt för att ställa de amerikanska idéerna i sin mest skruvade dager. 2007 släppte han exempelvis dokumentären "Sicko" där han jämförde den amerikanska sjukvården med andra länders system.
Här är det ett veritabelt smörgåsbord av idéer han bjuder amerikanerna på. Han plockar avkriminaliserandet av droger från Portugal, straff- och fängelsesystemen från Norge, skolsystemet från Finland, arbetares rättigheter från Italien, fria universitetsstudier från Slovenien och så vidare. Men grädden på moset här är att den här filmens många budskap inte bara är för jänkare. Här finns idéer som tunisier, islänningar, tyskar – ja till och med svenskar – kan ta till sig.
Visst är det vinklat här och där och kanske lite väl tillrättalagt på fler ställen än jag först vill erkänna, men det finns genuint goda idéer här som har dokumenterat goda resultat. Michael Moore toppar sedan det hela med att sammanfatta allt i en snygg twist som följt med tittaren under hela filmen: Många av idéerna är hämtade från USA. Det är en poäng så god som någon att ta med sig hem. För oss andra spelar ursprunget mindre roll. Michael Moores tanke är att USA kan bli bättre och det är den känslan han skickar med tittaren, oavsett vilket land man kommer ifrån.
EXTRAMATERIALET
Trailers för några andra filmer.
TRE SAKER
1. En annan sak som filmen visar är att den goda kampen för ett rättvist samhälle, där alla får chansen att utvecklas, aldrig får slockna.
2. I Slovenien lyckas han få till ett möte med landets president. Moore verkar faktiskt lite överraskad över att han fått till mötet med någon av den digniteten. Men så är han heller inte kritisk mot politiken som förs i Slovenien på utbildningsområdet. Det kanske är lättare då?
3. Moore har själv sagt att den här filmen fokuserar på lösningar i stället för problem. Anledningen är att han vill se förändring medan han fortfarande är i livet. Det är fjärran från den arga och lätt uppgivna personen han var i exempelvis "Bowling for Columbine" och "Roger och jag".
2. I Slovenien lyckas han få till ett möte med landets president. Moore verkar faktiskt lite överraskad över att han fått till mötet med någon av den digniteten. Men så är han heller inte kritisk mot politiken som förs i Slovenien på utbildningsområdet. Det kanske är lättare då?
3. Moore har själv sagt att den här filmen fokuserar på lösningar i stället för problem. Anledningen är att han vill se förändring medan han fortfarande är i livet. Det är fjärran från den arga och lätt uppgivna personen han var i exempelvis "Bowling for Columbine" och "Roger och jag".
THOMAS HELSING (2016-08-15)