Kult, kult, kult och ännu mera kult
Linus på linjen - Vol 1
Genre: Animerad, TV-serieFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Noble Entertainment, 2007
Ljud: Stereo
Bild: 4:3 1.33:1
Om du aldrig tidigare hört talas om "Linus på linjen" så måste du vara född närmare 1990 än 1980. För vi som var barn på 70- och 80-talet är detta kult, kult, kult och ännu mera kult. Det var rena julaftonen när ett litet "Linus på linjen"-avsnitt oannonserat dök upp mellan två program (på någon av våra två kanaler...).
Som barn hade jag en längtan om att ha tillgång till alla avsnitt och det är nu möjligt när Nobel Entertainment släpper den kompletta samlingen i tre volymer till midprice.
Egentligen spelar det inte någon större roll vilken av volymerna man plockar upp - konceptet sätts direkt i det första avsnittet och avviker inte i någon större grad genom de cirka 100 avsnitten.
Upplägger är alltid det samma. En figur, i Sverige döpt till Linus, väcks sprudlande glad till liv och börjar vandra längs sin linje, men hinner inte komma speciellt långt innan det blir ett avbrott i linjen. Genast blir Linus vansinnig och kommunicerar med vår tecknare som snabbt kommer in med sin hand och penna och fyller i linjen. Ibland tillkommer det ett objekt som Linus agerar vidare med.
Och så fortsätter det. Linus är inte bara på linjen, han är linjen, och händer det något med linjen är han snabb på att förklara vad han känner på någon sorts jibberish. Ibland brister han ut i gapskratt så att saliven sprutar och ibland fräser han till i ilska så han nästan sprängs.
Man måste beundra tecknaren Osvaldo Cavandoli för den briljanta tydligheten i teckningarna. Det handlar ju enbart om konturer, av Linus, av djur och objekt, och det är små enkla detaljer som ändå gör bilderna så självklara. Linus består egentligen enbart av en kropp, en enorm näsa och en mun, ändå är det solklart vilka känslor han vill förmedla. Visserligen handlar det mest om två extremer - glädje eller ilska - men även när Linus är neutral och nollställd så uttrycker han något. Skickligt är ordet.
Den här volymen innehåller de åtta första avsnitten från 1974 och avsnitt 101-126 från 1977-80. De åtta första är lite längre och ska enligt uppgift marknadsfört köksprodukter, men det går inte igen i animationerna. Här är upplägget lite annorlunda, tecknarens hand är med mer och ibland blir Linus svart (!), ofta till följd av explosioner.
DVD:ns övriga avsnitt är alla två och en halv minut långa och inleds med Linus klassiska "Mmm, da!"-hälsning. Avsnitten är varierade men mot slutet av blocket blir det allt mer sporttema, vilket funkar fint.
Man får dock ta ett par avsnitt i stöten - att köra hela DVD:n i ett streck (eller ännu värre alla tre volymerna!) är ett riktigt eldprov på ens tålamod. Man inser att poängen med att ett avsnitt dök upp då och då i tablån inte var så dum i alla fall.
Hur som helst är det oerhört kultigt att se den dynamiska lilla mannen på linjen igen.
Som barn hade jag en längtan om att ha tillgång till alla avsnitt och det är nu möjligt när Nobel Entertainment släpper den kompletta samlingen i tre volymer till midprice.
Egentligen spelar det inte någon större roll vilken av volymerna man plockar upp - konceptet sätts direkt i det första avsnittet och avviker inte i någon större grad genom de cirka 100 avsnitten.
Upplägger är alltid det samma. En figur, i Sverige döpt till Linus, väcks sprudlande glad till liv och börjar vandra längs sin linje, men hinner inte komma speciellt långt innan det blir ett avbrott i linjen. Genast blir Linus vansinnig och kommunicerar med vår tecknare som snabbt kommer in med sin hand och penna och fyller i linjen. Ibland tillkommer det ett objekt som Linus agerar vidare med.
Och så fortsätter det. Linus är inte bara på linjen, han är linjen, och händer det något med linjen är han snabb på att förklara vad han känner på någon sorts jibberish. Ibland brister han ut i gapskratt så att saliven sprutar och ibland fräser han till i ilska så han nästan sprängs.
Man måste beundra tecknaren Osvaldo Cavandoli för den briljanta tydligheten i teckningarna. Det handlar ju enbart om konturer, av Linus, av djur och objekt, och det är små enkla detaljer som ändå gör bilderna så självklara. Linus består egentligen enbart av en kropp, en enorm näsa och en mun, ändå är det solklart vilka känslor han vill förmedla. Visserligen handlar det mest om två extremer - glädje eller ilska - men även när Linus är neutral och nollställd så uttrycker han något. Skickligt är ordet.
Den här volymen innehåller de åtta första avsnitten från 1974 och avsnitt 101-126 från 1977-80. De åtta första är lite längre och ska enligt uppgift marknadsfört köksprodukter, men det går inte igen i animationerna. Här är upplägget lite annorlunda, tecknarens hand är med mer och ibland blir Linus svart (!), ofta till följd av explosioner.
DVD:ns övriga avsnitt är alla två och en halv minut långa och inleds med Linus klassiska "Mmm, da!"-hälsning. Avsnitten är varierade men mot slutet av blocket blir det allt mer sporttema, vilket funkar fint.
Man får dock ta ett par avsnitt i stöten - att köra hela DVD:n i ett streck (eller ännu värre alla tre volymerna!) är ett riktigt eldprov på ens tålamod. Man inser att poängen med att ett avsnitt dök upp då och då i tablån inte var så dum i alla fall.
Hur som helst är det oerhört kultigt att se den dynamiska lilla mannen på linjen igen.
EXTRAMATERIALET
Det finns inget extramaterial. I en drömvärld hade man gärna sett en making of, speciellt att se hur Carlo Bonomi dubbade serien...
TRE SAKER
1. Linus röst gjordes av Carlo Bonomi. Han verkar vara lite av en expert på "jibberish i tecknade filmer" för senare gjorde han även rösten åt Pingu.
2. En liten miss är att avsnitt 123 är med två gånger och avsnitt 122 inte alls. Trist. Lyckligvis kan man se det avsnittet och resten av avsnitt 101-156 hos TV5, se länk till höger.
3. 2005 gjorde discokungarna Jamiroquai en "Linus på linjen"-inspirerad video till låten "(Don't) Give Hate a Chance". Se videon på YouTube.
2. En liten miss är att avsnitt 123 är med två gånger och avsnitt 122 inte alls. Trist. Lyckligvis kan man se det avsnittet och resten av avsnitt 101-156 hos TV5, se länk till höger.
3. 2005 gjorde discokungarna Jamiroquai en "Linus på linjen"-inspirerad video till låten "(Don't) Give Hate a Chance". Se videon på YouTube.
ANDERS JAKOBSON (2007-09-14)