Livet var en fest (och lite baseball) 1980
Everybody Wants Some!!
Genre: DramakomediFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Scanbox, 2016
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.85:1
1993 gjorde Richard Linklater kultfilmen "Dazed and Confused" som första stora insats utanför indievärlden. Det är en underbar film som jag sett många gånger, som på sätt och vis är lite känd för att det var Matthew McConaugheys långfilmsdebut även om han inte har någon av huvudrollerna. Filmen utspelade sig 1976 och "Everybody Wants Some!!" är en sorts stilmässig fortsättning utan att vara en uppföljare. Filmen utspelar sig under ett par dagar i slutet av sommaren 1980 precis innan terminen startar på ett college i Texas.
Framför allt följer vi de studenter som ska utgöra skolans baseballteam. De bor åtta och åtta i två villor som staden har donerat till skolan. Filmen tar sin början när förstaårseleven Jake (Blake Jenner) flyttar in med sina grejer och får sju nya rumskompisar att lära känna på en gång. Även det finns lite hierarkier och interna smågruff glider Jake snabbt in i gruppen och han kan följa med sina nya kompisar på deras upptåg. Det handlar om att festa och att jaga brudar.
Egentligen behöver man inte säga så mycket mer om handlingen för det är just en kort inblick i karaktärernas liv under några dagar där allt handlar om att ha kul på alla tänkbara sätt och det akademiska livet är oerhört långt bort trots att terminen startar när som helst. Länge funderar jag på om killarna ska spela baseball över huvud taget i filmen och de gör de till slut. Det finns även utrymme för en söt kärlekshistoria som skildras på ett otroligt genuint och trovärdigt sätt.
Till skillnad från många andra collegefilmer med idrottare i huvudrollerna har Linklater fått till ett antal karaktärer som faktiskt har något innanför pannbenet. Huvudpersonen Jake är smart men den karaktär jag fastnar för är Finnegan som spelas av Glen Powell som är filmens stora behållning. En riktigt skön typ och Powell gör en McConaugheysk insats när han ger liv åt den kvicka lustigkurren.
Skådespelarna i filmen är inga som jag direkt känner igen från något annat även om jag garanterat har sett några av dem tidigare. Det är alltså inga välkända figurer och det gör bara filmen mer äkta för mig. Det här skulle lika gärna kunna vara helt verkliga personer och det gör att jag direkt engagerar mig i deras öden.
Även om det inte är någon fantastisk film får jag ändå en tydlig längtan efter mer. Då och då känner jag att en långfilm lika väl kunde fått vara ett extra långt pilotavsnitt till en tv-serie. Här är det precis så - jag hade gärna följt karaktärerna under lite längre tid än bara några få dagar. Historien tar ju slut när skolan börjar och om man leker med tanken att den skulle fortsatt som en tv-serie hade alla tänkbara olika möjligheter uppenbarat sig.
Men man får vara nöjd med det man får och jag gillar filmen. Den får mig även att vilja se om "Dazed and Confused" igen för det var alldeles för länge sedan.
Framför allt följer vi de studenter som ska utgöra skolans baseballteam. De bor åtta och åtta i två villor som staden har donerat till skolan. Filmen tar sin början när förstaårseleven Jake (Blake Jenner) flyttar in med sina grejer och får sju nya rumskompisar att lära känna på en gång. Även det finns lite hierarkier och interna smågruff glider Jake snabbt in i gruppen och han kan följa med sina nya kompisar på deras upptåg. Det handlar om att festa och att jaga brudar.
Egentligen behöver man inte säga så mycket mer om handlingen för det är just en kort inblick i karaktärernas liv under några dagar där allt handlar om att ha kul på alla tänkbara sätt och det akademiska livet är oerhört långt bort trots att terminen startar när som helst. Länge funderar jag på om killarna ska spela baseball över huvud taget i filmen och de gör de till slut. Det finns även utrymme för en söt kärlekshistoria som skildras på ett otroligt genuint och trovärdigt sätt.
Till skillnad från många andra collegefilmer med idrottare i huvudrollerna har Linklater fått till ett antal karaktärer som faktiskt har något innanför pannbenet. Huvudpersonen Jake är smart men den karaktär jag fastnar för är Finnegan som spelas av Glen Powell som är filmens stora behållning. En riktigt skön typ och Powell gör en McConaugheysk insats när han ger liv åt den kvicka lustigkurren.
Skådespelarna i filmen är inga som jag direkt känner igen från något annat även om jag garanterat har sett några av dem tidigare. Det är alltså inga välkända figurer och det gör bara filmen mer äkta för mig. Det här skulle lika gärna kunna vara helt verkliga personer och det gör att jag direkt engagerar mig i deras öden.
Även om det inte är någon fantastisk film får jag ändå en tydlig längtan efter mer. Då och då känner jag att en långfilm lika väl kunde fått vara ett extra långt pilotavsnitt till en tv-serie. Här är det precis så - jag hade gärna följt karaktärerna under lite längre tid än bara några få dagar. Historien tar ju slut när skolan börjar och om man leker med tanken att den skulle fortsatt som en tv-serie hade alla tänkbara olika möjligheter uppenbarat sig.
Men man får vara nöjd med det man får och jag gillar filmen. Den får mig även att vilja se om "Dazed and Confused" igen för det var alldeles för länge sedan.
EXTRAMATERIALET
Lite varierad kvalitet på extramaterialet. I nästan en halvtimme bjuds det på en mix av bloopers och borttaget material i till synes kronologisk ordning så det nästan blir en alternativ kortversion av filmen. Ett mervärde om man vi ha just mer.
I övrigt är det några kortare inslag. Richard Linklater beskrivs som rena uppslagsverket som minns otroligt väl detaljer och datum och annat som hade värde i filmen. Till exempel kunde han direkt säga om olika uttryck eller beteenden var tidsmässigt korrekta. Ett ganska komiskt inslag. Tråkigare och alldeles för långt är en klipp om hur skådespelarna tränades i baseball och dans inför olika delar av filmen. Skådespelarna fick även göra auditions med hjälp av videor där de spelar baseball, här presenterade med en onödig grafisk effekt som bara gör dem svårare att titta på.
Slutligen bjuds det en titt på frisyrer och kläder i filmen.
I övrigt är det några kortare inslag. Richard Linklater beskrivs som rena uppslagsverket som minns otroligt väl detaljer och datum och annat som hade värde i filmen. Till exempel kunde han direkt säga om olika uttryck eller beteenden var tidsmässigt korrekta. Ett ganska komiskt inslag. Tråkigare och alldeles för långt är en klipp om hur skådespelarna tränades i baseball och dans inför olika delar av filmen. Skådespelarna fick även göra auditions med hjälp av videor där de spelar baseball, här presenterade med en onödig grafisk effekt som bara gör dem svårare att titta på.
Slutligen bjuds det en titt på frisyrer och kläder i filmen.
TRE SAKER
1. Det är ett fantastisk soundtrack i filmen om man gillar 70- och 80-talsmusik. I princip spelas det en låt i bakgrunden i nästan varenda scen så det finns många låtar att göra en spellista från. Lyckligtvis har någon på Spotify redan gjort det och här är annan, fyra timmars-lista, med musik som inspirerade Richard Linklater.
2. Filmens titel kommer från en Van Halen-låt med samma namn från 1980. De dubbla utropstecknen ska vara där.
3. Trots Linklaters detaljkännedom kring datum har några anakronistiskt felaktiga låtar kommit med i filmen och även lite andra referenser är några månader för tidiga för att vara korrekta.
2. Filmens titel kommer från en Van Halen-låt med samma namn från 1980. De dubbla utropstecknen ska vara där.
3. Trots Linklaters detaljkännedom kring datum har några anakronistiskt felaktiga låtar kommit med i filmen och även lite andra referenser är några månader för tidiga för att vara korrekta.
ANDERS JAKOBSON (2017-01-06)