Charmigt och snyggt så det sjunger om det
Sing
Genre: AnimeradFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Universal, 2017
Ljud: Dolby Atmos
Bild: 1080p High Definition 1.85:1
Jag vill inte påstå att det är en ny trend, men nog känns det som animerade musikaler fått en uppsving under de senaste åren? Genren i sig är ju en kär gammal variant inom den animerade filmen, inte minst med Disney som avsändare och en uppenbar animerad musikal är ju "Frost" där de musikaliska inslagen var en väldigt naturlig del av narrativet. Även om det finns sång och musik i nästan varenda animerad film finns det ändå några filmer där det är mer än bara ett inslag, där musiken för historien framåt. Som i "Trolls" till exempel och som nu i "Sing".
"Sing" är ännu en film från pigga Illumination som fortsätter att komplettera sin basfranchise "Dumma mej" med andra filmer. Nyss såg vi "Husdjurens hemliga liv" och nu får vi djurbaserade "Sing" som delvis ger en liknande värld som Disney visade upp i "Zootropolis", en där alla djur lever människoliknande liv sida vid sida med varandra. Här finns koalan Buster Moon (röst av Matthew McConaughey) som älskar teater och shower, så pass mycket att han har en egen teater. Tyvärr har det varit ont om fullträffar på scenen, och i ärlighetens namn rullar verksamheten på sista versen. Buster är en obotlig optimist och tror ända in i det sista att han kan vända trenden och få snurr på både publik och pengar, detta genom att ha en sångtävling där förstapriset är 1000 dollar. Hans halvblinda och något virriga sekreterare Mrs Crawly (Garth Jennings) råkar lägga på några nollor på det flygblad som sprids över staden och med en vinstpott på 100 000 dollar är det många som kommer på audition.
Buster njuter av intresset och väljer ut några deltagare. Hemmafrugrisen Rosita (Reese Witherspoon) paras ihop med dansgrisen Gunter (Nick Kroll) till en omaka duo. Den talangfulla - och dessutom motvilligt kriminella - gorillan Johnny (Taron Egerton) kommer med, liksom piggsvinet Ash (Scarlett Johansson) som med sin punkiga attityd hanterar ett dåligt förhållande och slutligen musen Mike (Seth MacFarlane) som med sin sammetslena röst räknar med att plocka hem pengarna för att betala skulder till några gangsterbjörnar.
En som inte kommer med, men som borde gjort det är elefanten Meena (Tori Kelly) som har en underbar röst men ett uselt självförtroende. Hon blir i stället scenarbetare och kämpar sida vid sig med Buster för att få till föreställningen, för hjälp behöver han. Pengar är alltid ett problem, och när det så småningom kommer fram att vinstpotten inte är den rejäla sedel flygbladet meddelat blir det förstås ännu mer problem.
Stora delar av handlingen i filmen är ganska förutsägbar men det hindrar inte slutresultatet från att bli så där charmigt och underhållande som en bra modern animerad film ska vara. Det är film som lämnar en med ett leende på läpparna och ljudet av inte mindre än 85 hitlåtar från 1940 till i dag ringande i öronen. Filmen är så klart tjusigt gjord och framför allt karaktärsstallet är välutvecklat och levande. Jag gillar att samtliga karaktärer bär på ganska jobbigt bagage som gör att de behöver scenen och sången som en tillflykt. En fin detalj.
I sin helhet är det en lyckad animerad film som kan roa hela familjen, och kanske extra mycket de som gillar musik för här finns det sång så det räcker och blir över.
"Sing" är ännu en film från pigga Illumination som fortsätter att komplettera sin basfranchise "Dumma mej" med andra filmer. Nyss såg vi "Husdjurens hemliga liv" och nu får vi djurbaserade "Sing" som delvis ger en liknande värld som Disney visade upp i "Zootropolis", en där alla djur lever människoliknande liv sida vid sida med varandra. Här finns koalan Buster Moon (röst av Matthew McConaughey) som älskar teater och shower, så pass mycket att han har en egen teater. Tyvärr har det varit ont om fullträffar på scenen, och i ärlighetens namn rullar verksamheten på sista versen. Buster är en obotlig optimist och tror ända in i det sista att han kan vända trenden och få snurr på både publik och pengar, detta genom att ha en sångtävling där förstapriset är 1000 dollar. Hans halvblinda och något virriga sekreterare Mrs Crawly (Garth Jennings) råkar lägga på några nollor på det flygblad som sprids över staden och med en vinstpott på 100 000 dollar är det många som kommer på audition.
Buster njuter av intresset och väljer ut några deltagare. Hemmafrugrisen Rosita (Reese Witherspoon) paras ihop med dansgrisen Gunter (Nick Kroll) till en omaka duo. Den talangfulla - och dessutom motvilligt kriminella - gorillan Johnny (Taron Egerton) kommer med, liksom piggsvinet Ash (Scarlett Johansson) som med sin punkiga attityd hanterar ett dåligt förhållande och slutligen musen Mike (Seth MacFarlane) som med sin sammetslena röst räknar med att plocka hem pengarna för att betala skulder till några gangsterbjörnar.
En som inte kommer med, men som borde gjort det är elefanten Meena (Tori Kelly) som har en underbar röst men ett uselt självförtroende. Hon blir i stället scenarbetare och kämpar sida vid sig med Buster för att få till föreställningen, för hjälp behöver han. Pengar är alltid ett problem, och när det så småningom kommer fram att vinstpotten inte är den rejäla sedel flygbladet meddelat blir det förstås ännu mer problem.
Stora delar av handlingen i filmen är ganska förutsägbar men det hindrar inte slutresultatet från att bli så där charmigt och underhållande som en bra modern animerad film ska vara. Det är film som lämnar en med ett leende på läpparna och ljudet av inte mindre än 85 hitlåtar från 1940 till i dag ringande i öronen. Filmen är så klart tjusigt gjord och framför allt karaktärsstallet är välutvecklat och levande. Jag gillar att samtliga karaktärer bär på ganska jobbigt bagage som gör att de behöver scenen och sången som en tillflykt. En fin detalj.
I sin helhet är det en lyckad animerad film som kan roa hela familjen, och kanske extra mycket de som gillar musik för här finns det sång så det räcker och blir över.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet är frikostigt vilket ni kan se av faktarutan här bredvid, men behållningen varierar. En del trams och några musikvideor flimrar snabbt förbi och jag lägger hellre tiden på de renodlade bakomfilmer som finns, om filmens tillkomst och klippningen. Det finns även en genomgång av nästan samtliga huvudkaraktärer med kommentarer från skådespelarna som givit dem röster (Scarlett Johansson och Seth MacFarlane saknas), vilket jag också placerar på pluskontot.
Tre kortfilmer med bikaraktärer i huvudrollerna finns med, som mest är måttligt roande. Visserligen är de välgjorda men känns ändå bara lite sisådär. Det finns en bakomfilm till kortfilmerna och där noterar jag att Kevin Smiths gamla producent och podcastkollega Scott Mosier är en av regissörerna till "Eddies livscoach". Intressant.
Tre kortfilmer med bikaraktärer i huvudrollerna finns med, som mest är måttligt roande. Visserligen är de välgjorda men känns ändå bara lite sisådär. Det finns en bakomfilm till kortfilmerna och där noterar jag att Kevin Smiths gamla producent och podcastkollega Scott Mosier är en av regissörerna till "Eddies livscoach". Intressant.
TRE SAKER
1. Regissören Garth Jennings har tidigare gjort bland annat "Liftarens guide till galaxen" och "Son of Rambow". "Sing" är hans första animerade långfilm.
2. Auditionsekvensen är bland det roligaste i filmen. Många låtar i udda tappningar av minst lika udda figurer.
3. Självklart har en uppföljare annonserats. Långt ifrån oväntat.
2. Auditionsekvensen är bland det roligaste i filmen. Många låtar i udda tappningar av minst lika udda figurer.
3. Självklart har en uppföljare annonserats. Långt ifrån oväntat.
ANDERS JAKOBSON (2017-05-05)