Kalla kårar på sommarkollot
Rum 213
Genre: Barn o familjFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Noble Entertainment, 2017
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 2.35:1
En tid innan min mamma gick bort fick jag ett brev från henne där hon undrade varför jag var så intresserad av skräck och rysligheter. Det var en oväntad fråga eftersom det fanns en underliggande oro om det var något i min uppväxt som fick mig att föredra de mörkare sidorna av kulturen. Jag log för mig själv när jag läste hennes brev, och log även när jag skrev ett svar där jag försäkrade henne om att det inte var några som helst fel på min uppväxt och att intresset för skräck och annat ondskefullt enbart var som vilket intresse som helst. En del gillar dansband, andra gillar dödsmetall, liksom.
Det är lite svårt att förklara varför man gillar skräck, men det handlar nog i grund och botten av att man mår lite bra av rysningar och otrevligheter emellanåt. Därför anser jag att även barn kan få en liten dos skräck då och då.
"Rum 213" är en barnskräckis som jag blev varse om då det finns barn i lämplig ålder i den utökade familjen som läste boken ungefär samtidigt som filmen gick på bio. Det är lite synd att jag inte såg filmen ihop med detta barn då det skulle vara intressant att studera hur rysligheterna fungerade på målgruppen. För det är gott om skräck av det mer gastkramande slaget i filmen. Med effektiv stämningsmusik, en filmisk bildratio och några lättare passningar till mer vuxen skräck blir "Rum 213" en fullt godkänd skräckis som jag troligtvis själv hade älskat hejdlöst när jag var tio-tolv år.
Det är sommar och tolvåriga Elvira (Wilma Lundgren) skickas iväg på sommarkollo, och bara det är läskigt. Elvira vill verkligen inte åka och när hennes bästis blir sjuk måste hon åka iväg ensam. Men oron lägger sig snabbt när hon paras ihop med Meja (Ella Fogelström) och Bea (Elena Hovsepyan) och efter lite krångel hamnar de tre i rum 213, ett rum som fram tills nu varit förseglat och officiellt inte tillgängligt.
Livet på kollo är inte så hemskt som Elvira hade trott. Det är lek och skoj och gott om snygga killar att titta på. Till och med kvällarnas spökberättelser kring en öppen eld är lite mysiga, tills någon börjar skrämmas. Men så börjar det hända konstigheter i deras rum. Prylar försvinner och framför allt Elvira börjar se saker. Är det någon på kollot som spelar dem ett spratt eller är det så att det finns något onaturligt i deras närvaro? Svaret finns i kollots historia.
Med en speltid på knappt 80 minuter är det ett ganska raskt tempo i berättandet, något som är tydligt i inledningen. Här spills det inte tid på exposition och trams, och det är ett bra exempel på att filmen har en yngre målgrupp. De flesta av de unga skådespelarna i filmen gör ett bra jobb men emellanåt slinker det igenom ett replikskifte eller något annat som inte känns helt klockrent, men i det stora hela fungerar det fint. Jag tror inte att målgruppen reagerar på samma sätt som jag när en replik inte känns trovärdig.
Jag gillar att det görs skräck för barn och just den här spökhistorien fungerar faktiskt riktigt fint.
Det är lite svårt att förklara varför man gillar skräck, men det handlar nog i grund och botten av att man mår lite bra av rysningar och otrevligheter emellanåt. Därför anser jag att även barn kan få en liten dos skräck då och då.
"Rum 213" är en barnskräckis som jag blev varse om då det finns barn i lämplig ålder i den utökade familjen som läste boken ungefär samtidigt som filmen gick på bio. Det är lite synd att jag inte såg filmen ihop med detta barn då det skulle vara intressant att studera hur rysligheterna fungerade på målgruppen. För det är gott om skräck av det mer gastkramande slaget i filmen. Med effektiv stämningsmusik, en filmisk bildratio och några lättare passningar till mer vuxen skräck blir "Rum 213" en fullt godkänd skräckis som jag troligtvis själv hade älskat hejdlöst när jag var tio-tolv år.
Det är sommar och tolvåriga Elvira (Wilma Lundgren) skickas iväg på sommarkollo, och bara det är läskigt. Elvira vill verkligen inte åka och när hennes bästis blir sjuk måste hon åka iväg ensam. Men oron lägger sig snabbt när hon paras ihop med Meja (Ella Fogelström) och Bea (Elena Hovsepyan) och efter lite krångel hamnar de tre i rum 213, ett rum som fram tills nu varit förseglat och officiellt inte tillgängligt.
Livet på kollo är inte så hemskt som Elvira hade trott. Det är lek och skoj och gott om snygga killar att titta på. Till och med kvällarnas spökberättelser kring en öppen eld är lite mysiga, tills någon börjar skrämmas. Men så börjar det hända konstigheter i deras rum. Prylar försvinner och framför allt Elvira börjar se saker. Är det någon på kollot som spelar dem ett spratt eller är det så att det finns något onaturligt i deras närvaro? Svaret finns i kollots historia.
Med en speltid på knappt 80 minuter är det ett ganska raskt tempo i berättandet, något som är tydligt i inledningen. Här spills det inte tid på exposition och trams, och det är ett bra exempel på att filmen har en yngre målgrupp. De flesta av de unga skådespelarna i filmen gör ett bra jobb men emellanåt slinker det igenom ett replikskifte eller något annat som inte känns helt klockrent, men i det stora hela fungerar det fint. Jag tror inte att målgruppen reagerar på samma sätt som jag när en replik inte känns trovärdig.
Jag gillar att det görs skräck för barn och just den här spökhistorien fungerar faktiskt riktigt fint.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1.Författaren till boken "Rum 213" är Ingelin Angerborn som kompletterat den med "Sal 305" och "Fyr 137" och därmed skapat en trilogi om Elvira och hennes vänner. Det återstår att se om de övriga böckerna filmas.
2. Det är några vuxna karaktärer i filmen där den mest meriterade skådespelaren är Anki Lidén som gör en liten, men viktig roll.
3. På filmens hemsida finns det en alldeles lysande genomgång av alla olika roller i ett filmteam - här kan man lära sig vad en guvernant, en grip och en kolorist är till exempel.
2. Det är några vuxna karaktärer i filmen där den mest meriterade skådespelaren är Anki Lidén som gör en liten, men viktig roll.
3. På filmens hemsida finns det en alldeles lysande genomgång av alla olika roller i ett filmteam - här kan man lära sig vad en guvernant, en grip och en kolorist är till exempel.
ANDERS JAKOBSON (2017-07-27)