Musiken är behållningen
Elle
Genre: ThrillerFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Universal, 2017
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 2.40:1
En hårdför affärskvinna attackeras och våldtas i sitt hem. Det överfallet återkommer i många varianter under filmens gång. Först som fantasier där hon föreställer sig förloppet på olika sätt och senare i form av upprepade överfall. När hon så småningom lyckas klura ut vem förövaren är skiljer sig min upplevelse av handlingen från den som jag läst på IMDB, men mer om det längre ner.
Jag har problem från första början med att jag inte ser några tilltalande kvaliteter hos Isabelle Hupperts karaktär Michèle. Hon är hård, dryg och ibland rent ut sagt elak, utan någon uppenbar anledning alls. Regissören Paul Verhoeven ("Basic instinct", "Robocop") låter oss förstås veta att det finns förklaringar. Ett barndomstrauma återberättas där hennes annars så beskedliga far plötsligt en kväll går bärsärkagång och mördar halva kvarteret, inklusive en drös husdjur. Trots det binder han inte ihop det med karaktärens beteende som vuxen på ett trovärdigt sätt.
"Det bara blev så, jag ville ligga" säger Michèle som den mest självklara sak i världen när hon får frågan av en väninna om varför Michèle legat med hennes man. Men resten av den scenen är också exempel på den europeiska vurmen för konstiga karaktärer. Väninnan svarar Michèle att det var fult gjort och frågar i nästa andetag om hon får bo hos henne ett tag. Så skrattar de lite förtroligt och vandrar iväg. Det är inte intressant konstigt eller roligt konstigt – bara konstigt konstigt, och det här kan européerna som inga andra och det går inte hem hos mig.
Som thriller betraktat är "Elle" ganska medioker. Det blir aldrig särskilt spännande och den där katt och råtta-leken som utlovas på IMDB blir kort och ganska avslagen. Det blir mer något slags karaktärsdrama utan vettiga karaktärer. Nu säger Verhoeven själv i extramaterialet att han lockades av att göra en film där publiken har svårt att genrebestämma filmen, så på den punkten har han lyckats. Å andra sidan säger han också att han och Isabelle aldrig diskuterade psykologin runt hennes karaktär, varför hon agerar som hon gör i varje given situation, så det går med facit i hand på det negativa kontot.
Michèle är konstig, människorna runt omkring henne är småkonstiga och sonens sambo är helt dum i huvudet. Finns det då något kvar att gilla? Ja, musiken var stämningsfull och hade förtjänat en riktig thriller att avnjutas tillsammans med.
Jag har problem från första början med att jag inte ser några tilltalande kvaliteter hos Isabelle Hupperts karaktär Michèle. Hon är hård, dryg och ibland rent ut sagt elak, utan någon uppenbar anledning alls. Regissören Paul Verhoeven ("Basic instinct", "Robocop") låter oss förstås veta att det finns förklaringar. Ett barndomstrauma återberättas där hennes annars så beskedliga far plötsligt en kväll går bärsärkagång och mördar halva kvarteret, inklusive en drös husdjur. Trots det binder han inte ihop det med karaktärens beteende som vuxen på ett trovärdigt sätt.
"Det bara blev så, jag ville ligga" säger Michèle som den mest självklara sak i världen när hon får frågan av en väninna om varför Michèle legat med hennes man. Men resten av den scenen är också exempel på den europeiska vurmen för konstiga karaktärer. Väninnan svarar Michèle att det var fult gjort och frågar i nästa andetag om hon får bo hos henne ett tag. Så skrattar de lite förtroligt och vandrar iväg. Det är inte intressant konstigt eller roligt konstigt – bara konstigt konstigt, och det här kan européerna som inga andra och det går inte hem hos mig.
Som thriller betraktat är "Elle" ganska medioker. Det blir aldrig särskilt spännande och den där katt och råtta-leken som utlovas på IMDB blir kort och ganska avslagen. Det blir mer något slags karaktärsdrama utan vettiga karaktärer. Nu säger Verhoeven själv i extramaterialet att han lockades av att göra en film där publiken har svårt att genrebestämma filmen, så på den punkten har han lyckats. Å andra sidan säger han också att han och Isabelle aldrig diskuterade psykologin runt hennes karaktär, varför hon agerar som hon gör i varje given situation, så det går med facit i hand på det negativa kontot.
Michèle är konstig, människorna runt omkring henne är småkonstiga och sonens sambo är helt dum i huvudet. Finns det då något kvar att gilla? Ja, musiken var stämningsfull och hade förtjänat en riktig thriller att avnjutas tillsammans med.
EXTRAMATERIALET
Vi får en sjuminutersfilm där Paul Verhoeven och Isabelle Huppert pratar lite om arbetet med filmen. Inte så mycket ryggdunkningar, men inte heller så mycket matnyttigt.
Desto bättre då med en lång filmad intervju med Isabelle Huppert om hennes karriär. Har man intresse av hennes arbete är den given.
Som avrundning har man lagt in filmens biotrailer och om det här paketet når upp till godkänt beror på hur mycket du gillar Isabelle Huppert.
Desto bättre då med en lång filmad intervju med Isabelle Huppert om hennes karriär. Har man intresse av hennes arbete är den given.
Som avrundning har man lagt in filmens biotrailer och om det här paketet når upp till godkänt beror på hur mycket du gillar Isabelle Huppert.
TRE SAKER
1. Spelet som Michèles företag håller på att utveckla är "Styx: Master of Shadows" och finns i verkligheten. Det utvecklades av den franska spelstudion Cyanide studios och släpptes 2014. En uppföljare släpptes i mars i år.
2. Paul Verhoeven har sagt att han inte visste att det fanns så bra skådespelare innan han fick jobba med Isabelle Huppert. Själv har jag alltid sett Huppert som bra, men inte alls en av de stora som hon ofta lyfts fram som nu för tiden.
3. Michèles katt skulle egentligen ha dödats i en scen men Paul Verhoeven tog bort den scenen då han kände att det förekom nog med våld i filmen.
2. Paul Verhoeven har sagt att han inte visste att det fanns så bra skådespelare innan han fick jobba med Isabelle Huppert. Själv har jag alltid sett Huppert som bra, men inte alls en av de stora som hon ofta lyfts fram som nu för tiden.
3. Michèles katt skulle egentligen ha dödats i en scen men Paul Verhoeven tog bort den scenen då han kände att det förekom nog med våld i filmen.
THOMAS HELSING (2017-08-24)