Polanskiregisserat skräp
What?
Genre: KomediFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Studio S, 2007
Ljud: Dolby Digital 2.0
Bild: Anamorfisk widescreen 2.35:1
Jag tycker för det mesta mycket bra om Roman Polanskis filmer. "Repulsion", "Rosemary's baby" och den underskattade "The Ninth gate" hör till favoriterna. Men säg den regissör som aldrig gjort en dålig film. "What?" är utan tvekan det sämsta jag sett från denne begåvade filmskapare, och jag undrar vad de inblandade egentligen har försökt åstadkomma här.
Denna komedi från 1972 handlar om den unga amerikanska tjejen Nancy (Sydne Rome), som under en liftarresa i Italien hamnar på ett minst sagt skumt hotell. Bland gästerna finns en före detta hallick med förkärlek till udda sexlekar, spelad av flerfaldigt Oscar-nominerade Marcello Mastroianni, en präst som gillar att glida runt med en luftmadrass samt en knäpp dykare, som spelas av Polanski själv.
Nån direkt handling finns inte, utan filmen utgörs av en serie absurda och ofta erotiska situationer som Nancy hamnar i till följd av interaktion med de övriga gästerna. Den allra mesta humorn handlar om sex, och skämten är råa och plumpa. Huvudpersonen springer under hela filmen omkring i ett naket till halvnaket tillstånd, vilket ofta handgripligen uppmärksammas och kommenteras av de manliga karaktärerna. Detta måste vara en feminists mardröm. Men det är trots allt den politiskt inkorrekta attityden som är "What?s" största kvalitet, då de scener som faktiskt är roliga är de som tangerar anständighetens gräns.
Annars finns det inte speciellt mycket att skratta åt här. Det är mest en lång humorlös dialog fylld med sexuella anspelningar, och dessutom pågår skiten i nästan två timmar. Jag tror inte att "What?" hade varit en bättre film om den kortats ner, men plågan att ta sig igenom den hade åtminstone snabbare varit över. I filmens andra halva infinner sig även ett slags deja-vu-element i storyn, vilket tvingar oss att se samma tråkiga och meningslösa scener vi redan sett en andra gång, fast ur ett lite annorlunda perspektiv. Gäsp.
Polanski, annars en mästare på att skapa suggestiv stämning och en känsla av utsatthet och paranoia, ingjuter inte denna film med något av sina personliga kännetecken. Detta skulle lika gärna kunna ihopkastat av en talanglös nolla inställd på total sexploitation. Filmen får stå som ett utmärkt exempel på att även en konstnärligt erkänd regissör ibland totalt kan tappa koncepten och producera rent skräp.
Denna komedi från 1972 handlar om den unga amerikanska tjejen Nancy (Sydne Rome), som under en liftarresa i Italien hamnar på ett minst sagt skumt hotell. Bland gästerna finns en före detta hallick med förkärlek till udda sexlekar, spelad av flerfaldigt Oscar-nominerade Marcello Mastroianni, en präst som gillar att glida runt med en luftmadrass samt en knäpp dykare, som spelas av Polanski själv.
Nån direkt handling finns inte, utan filmen utgörs av en serie absurda och ofta erotiska situationer som Nancy hamnar i till följd av interaktion med de övriga gästerna. Den allra mesta humorn handlar om sex, och skämten är råa och plumpa. Huvudpersonen springer under hela filmen omkring i ett naket till halvnaket tillstånd, vilket ofta handgripligen uppmärksammas och kommenteras av de manliga karaktärerna. Detta måste vara en feminists mardröm. Men det är trots allt den politiskt inkorrekta attityden som är "What?s" största kvalitet, då de scener som faktiskt är roliga är de som tangerar anständighetens gräns.
Annars finns det inte speciellt mycket att skratta åt här. Det är mest en lång humorlös dialog fylld med sexuella anspelningar, och dessutom pågår skiten i nästan två timmar. Jag tror inte att "What?" hade varit en bättre film om den kortats ner, men plågan att ta sig igenom den hade åtminstone snabbare varit över. I filmens andra halva infinner sig även ett slags deja-vu-element i storyn, vilket tvingar oss att se samma tråkiga och meningslösa scener vi redan sett en andra gång, fast ur ett lite annorlunda perspektiv. Gäsp.
Polanski, annars en mästare på att skapa suggestiv stämning och en känsla av utsatthet och paranoia, ingjuter inte denna film med något av sina personliga kännetecken. Detta skulle lika gärna kunna ihopkastat av en talanglös nolla inställd på total sexploitation. Filmen får stå som ett utmärkt exempel på att även en konstnärligt erkänd regissör ibland totalt kan tappa koncepten och producera rent skräp.
EXTRAMATERIALET
Här finns några ganska utförliga biografier och filmografier rörande Roman Polanski, Marcello Mastroianni och Sydne Rome. Lite läsbar trivia om filmen, ett bildgalleri och en spansk trailer ingår också. Slutligen finns några trailer för andra Studio S-filmer också medplockade.
TRE SAKER
1. Filmen släpptes inte ordentligt i USA förrän 1976, då under titeln "Diary of forbidden dreams".
2. Löst baserad på Lewis Carrolls "Alice i underlandet". Den blir dock inte mer begriplig för det.
3. Fodralet vräker på med vad jag antar är kontemporära lovordande citat från svensk dags- och kvällspress. "En av Polanskis bästa" menade DN. "Mycket rolig", hävdade Expressen. Obegripligt, säger jag.
2. Löst baserad på Lewis Carrolls "Alice i underlandet". Den blir dock inte mer begriplig för det.
3. Fodralet vräker på med vad jag antar är kontemporära lovordande citat från svensk dags- och kvällspress. "En av Polanskis bästa" menade DN. "Mycket rolig", hävdade Expressen. Obegripligt, säger jag.
JOEL FORNBRANT (2007-10-08)