Bittersött och trovärdigt
Happy Anniversary
Genre: Romantisk komediFormat: Streamat
Bolag: Netflix, 2018
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
När jag läste Stephen Kings roman "Lisey's Story" 2006 var det en rad i boken som gjorde mig konfunderad. Boken handlar - extremt förenklat - om en änka som får ta hand om sin mans saker efter att denne dött. Mannen var författare och lämnar efter sig en liten skattjakt till sin fru. "I left you a bool" var raden som ställde mig. Vadå "bool"? Jag googlade och sökte i ordböcker men förstod inte vad som menades. Jag frågade en amerikansk bekant som jag visste hade läst boken och han förklarade att det var ett hitta-på-ord "som kan uppstå i en relation". I det här förhållandet betydde "bool" typ en skatt eller liknande.
En sådan där slags detalj är något jag uppskattar allt mer. När en manusförfattare fått till något som signalerar att det finns en inre mytologi i en historia som ska handla om ett par så blir allt mycket bättre. En film är i regel 90-120 minuter lång och ibland hinner inte manusförfattaren etablera en känsla av att karaktärerna hör ihop och har en historia ihop. "Happy Anniversary" är blott 75 minuter lång men lyckas med enkla medel göra exakt det som jag beskrivit ovan. Dock utan hitta-på-ord.
Paret ifråga är Mollie (Noël Wells) och Sam (Ben Schwartz) som firar sin treårsdag som par. Sam har fixat frukost på sängen när Mollie säger att hon inte är lycklig. Det blir början på en en lång och komplicerad årsdag som innehåller alla tänkbara känsloyttringar och vändningar innan kvällen övergår till natt.
Men den innehåller även tillbakablickar och minnen. Vilka var de när de träffades? Hur var förhållandet i början och vad är det som har hänt för att Mollie ska känna som hon gör? Det är i dessa tillbakablickar som den här parmässiga mytologin som gör det hela mycket mer trovärdigt skapas. Situationer som leder till interna uttryck, platser de återvänder till och så vidare.
Det är ingen gapflabbsvänlig komedi men den är charmig och jag gillar stämningen i filmen. Tidigare i år kom "The Big Sick" som i sin huvudsakliga handling inte har något med den här filmen att göra, men även den lyckades skildra de där stunderna när det klickar och en intern historia bildas.
"Happy Anniversary" är en bittersöt historia. Det finns ett allvar i den som nog många kan relatera till, men den har också en romantisk charm som är fin.
En sådan där slags detalj är något jag uppskattar allt mer. När en manusförfattare fått till något som signalerar att det finns en inre mytologi i en historia som ska handla om ett par så blir allt mycket bättre. En film är i regel 90-120 minuter lång och ibland hinner inte manusförfattaren etablera en känsla av att karaktärerna hör ihop och har en historia ihop. "Happy Anniversary" är blott 75 minuter lång men lyckas med enkla medel göra exakt det som jag beskrivit ovan. Dock utan hitta-på-ord.
Paret ifråga är Mollie (Noël Wells) och Sam (Ben Schwartz) som firar sin treårsdag som par. Sam har fixat frukost på sängen när Mollie säger att hon inte är lycklig. Det blir början på en en lång och komplicerad årsdag som innehåller alla tänkbara känsloyttringar och vändningar innan kvällen övergår till natt.
Men den innehåller även tillbakablickar och minnen. Vilka var de när de träffades? Hur var förhållandet i början och vad är det som har hänt för att Mollie ska känna som hon gör? Det är i dessa tillbakablickar som den här parmässiga mytologin som gör det hela mycket mer trovärdigt skapas. Situationer som leder till interna uttryck, platser de återvänder till och så vidare.
Det är ingen gapflabbsvänlig komedi men den är charmig och jag gillar stämningen i filmen. Tidigare i år kom "The Big Sick" som i sin huvudsakliga handling inte har något med den här filmen att göra, men även den lyckades skildra de där stunderna när det klickar och en intern historia bildas.
"Happy Anniversary" är en bittersöt historia. Det finns ett allvar i den som nog många kan relatera till, men den har också en romantisk charm som är fin.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Filmen är regidebut för Jared Stern som även skrivit manuset. Det känns som en verklighetsbaserad historia men jag vet inte om det är så. Stern kommer senast i från manuset till "The Lego Ninjago Movie". Inte helt väntat.
2. Kunskap man kanske får av filmen: Om man stöter ihop med en skunk så får man bort stanken genom att tvätta sig i Bloody Mary-drinkmix.
3. Det skulle nog gå att arbeta om filmen till en pjäs för två personer. Det finns visserligen några andra skådespelare i den men väldigt mycket vilar på huvudpersonernas axlar.
2. Kunskap man kanske får av filmen: Om man stöter ihop med en skunk så får man bort stanken genom att tvätta sig i Bloody Mary-drinkmix.
3. Det skulle nog gå att arbeta om filmen till en pjäs för två personer. Det finns visserligen några andra skådespelare i den men väldigt mycket vilar på huvudpersonernas axlar.
ANDERS JAKOBSON (2018-04-03)