En avstämning som skrämmer och peppar
En obekväm uppföljare
Genre: DokumentärFormat: Blu-ray, region 2, 1 skivor
Bolag: FOX, 2018
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 1.85:1
Dryga tio år har gått sedan Al Gores omvälvande Powerpoint-presentation "En obekväm sanning". Nåja, det var väl kanske att förminska filmen en smula, men jag minns att hans föredrag var snyggt och att det bet. Klimathotet var allvarligt och Gore hade åratal av erfarenheter inom området som gav tyngd till det han sa.
Uppföljaren ger en sorts uppdaterad lägesrapport men är till sin form inte en upprepning. Visserligen är det sekvenser där den numera gråsprängda Gore står framför en jätteskärm och rapporterar alarmerande fakta inför olika åhörare, men det är inte ett föredrag rakt upp och ned vi får ser utan det är bilder från kanske ett och ett halvt års arbete inom dessa frågor. Från de minskande glaciärerna på Grönland, via Miamis översvämmade gator till Förenta nationernas klimatkonferens i Paris 2015.
Jag försöker dra mitt strå till miljöstacken i mitt vardagsliv. Jag återvinner efter bästa förmåga, försöker välja ekologiska matvaror när plånboken tillåter och är en obotlig cyklist. Men räcker det? När jag tittar på en informations- och faktaspäckad film som den här känner jag att jag har mycket mer att göra för att känna mig som en positivt bidragande kraft. Sen blir jag orolig. Jag upplever mig inte speciellt utsatt för naturens krafter som bosatt mitt i Sverige på behörigt avstånd från fjäll eller kuster. Några översvämningar är inte aktuella i mitt område (även om en liten ort bara en halvtimme bort drabbades hårt för några år sedan). Men när jag ser de smältande isarna i Grönland, förstärkta med före- och efterbilder blir det tydligt att något händer.
Tacksamt nog är det inte enbart en skrämmande nutidsrapport med en annalkande nattsvart framtidsvision Gore bjuder på, utan lika stor del av filmen handlar om vad som faktiskt går att göra prick just nu för att bromsa den globala uppvärmningen och skapa alternativa energilösningar. Det är där vi hamnar i Paris till slut. Här hamnar Gore i diskussioner med indier som upplever att de får ta smällen för vad USA gjort när det gäller fossila bränslen. USA har eldat kol i 150 år och när de vill satsa på bättre alternativ, tvingas Indien till dyra lösningar som helt enkelt inte går att genomföra. Det är en ganska laddad debatt vid ett konferensbord vi får se, dock utan att bli hätsk och otrevlig. Så småningom inser vi vilken smart och kunnig diplomat Gore är i den här typen av situationer.
Dessvärre har USA numera en president som sätter sig helt på tvären när det gäller miljö- och klimatfrågor och helt och hållet ställer sig på storfinansens sida. Det är minst lika skrämmande som de smältande glaciärerna.
"En obekväm uppföljare" är en ögonöppnare, men den har ett underliggande positivt pepplager som ändå ger mig ett visst hopp för att något kommer att hända. Men vi får se om det blir en ny avstämning om tio år. Ett tänkbart scenario från 2007-filmen där vatten svämmade in ända till 9/11-minnesplatsen i New York ansågs vara rena fantasierna då. Nu har det hänt.
Uppföljaren ger en sorts uppdaterad lägesrapport men är till sin form inte en upprepning. Visserligen är det sekvenser där den numera gråsprängda Gore står framför en jätteskärm och rapporterar alarmerande fakta inför olika åhörare, men det är inte ett föredrag rakt upp och ned vi får ser utan det är bilder från kanske ett och ett halvt års arbete inom dessa frågor. Från de minskande glaciärerna på Grönland, via Miamis översvämmade gator till Förenta nationernas klimatkonferens i Paris 2015.
Jag försöker dra mitt strå till miljöstacken i mitt vardagsliv. Jag återvinner efter bästa förmåga, försöker välja ekologiska matvaror när plånboken tillåter och är en obotlig cyklist. Men räcker det? När jag tittar på en informations- och faktaspäckad film som den här känner jag att jag har mycket mer att göra för att känna mig som en positivt bidragande kraft. Sen blir jag orolig. Jag upplever mig inte speciellt utsatt för naturens krafter som bosatt mitt i Sverige på behörigt avstånd från fjäll eller kuster. Några översvämningar är inte aktuella i mitt område (även om en liten ort bara en halvtimme bort drabbades hårt för några år sedan). Men när jag ser de smältande isarna i Grönland, förstärkta med före- och efterbilder blir det tydligt att något händer.
Tacksamt nog är det inte enbart en skrämmande nutidsrapport med en annalkande nattsvart framtidsvision Gore bjuder på, utan lika stor del av filmen handlar om vad som faktiskt går att göra prick just nu för att bromsa den globala uppvärmningen och skapa alternativa energilösningar. Det är där vi hamnar i Paris till slut. Här hamnar Gore i diskussioner med indier som upplever att de får ta smällen för vad USA gjort när det gäller fossila bränslen. USA har eldat kol i 150 år och när de vill satsa på bättre alternativ, tvingas Indien till dyra lösningar som helt enkelt inte går att genomföra. Det är en ganska laddad debatt vid ett konferensbord vi får se, dock utan att bli hätsk och otrevlig. Så småningom inser vi vilken smart och kunnig diplomat Gore är i den här typen av situationer.
Dessvärre har USA numera en president som sätter sig helt på tvären när det gäller miljö- och klimatfrågor och helt och hållet ställer sig på storfinansens sida. Det är minst lika skrämmande som de smältande glaciärerna.
"En obekväm uppföljare" är en ögonöppnare, men den har ett underliggande positivt pepplager som ändå ger mig ett visst hopp för att något kommer att hända. Men vi får se om det blir en ny avstämning om tio år. Ett tänkbart scenario från 2007-filmen där vatten svämmade in ända till 9/11-minnesplatsen i New York ansågs vara rena fantasierna då. Nu har det hänt.
EXTRAMATERIALET
En halvtimmeslång bakomfilm berättar om hur uppföljaren kom till med mest fokus på regissörerna Bonni Cohen och Jon Shenk. Vi får veta lite om hur de jobbade med och bredvid Al Gore. Vi får även vet om filmens innehåll i stora drag.
Filmens innehåll i korta drag kommer i en tiominutersversion av Gores presentation, som verkligen är nedkokad till ett snabbt brandtal med mycket fakta. Å ena sidan effektivt och konkret, å andra sidan lite för innehållsrikt för att smälta och bearbeta på den tid som ges.
En textvideo med Onerepublic finns också med och inuti förpackningen finns tio enkla tips hur man kan engagera sig i klimatfrågor.
Filmens innehåll i korta drag kommer i en tiominutersversion av Gores presentation, som verkligen är nedkokad till ett snabbt brandtal med mycket fakta. Å ena sidan effektivt och konkret, å andra sidan lite för innehållsrikt för att smälta och bearbeta på den tid som ges.
En textvideo med Onerepublic finns också med och inuti förpackningen finns tio enkla tips hur man kan engagera sig i klimatfrågor.
TRE SAKER
1. Precis som sin föregångare ges filmen ut i en miljövänlig förpackning (om än inplastad) som är oerhört tunn och härlig.
2. Inför konferensen i Paris höll Gore i "24 Hours of Reality", en heldygnssändning på nätet. 13-14 november 2015 sände Gore från Paris, men sändningen fick avbrytas då staden skakades av samordnade terrorattentat med skottlossningar och explosioner på sex platser, där skjutningarna i konsertlokalen Bataclan kanske var det mest uppseendeväckande.
3. En story som berättas i filmen är när Gore under tiden som vice-precident bredvid Bill Clinton drog igång ett projekt med satelliten DSCOVR (förkortning av Deep Space Climate Observatory men uttalas som "discover") som skulle samla in mängder av värdefull data, inte minst ur miljösynpunkt. När George Bush tog över som president lades hela projektet på is, men när väl Obama blev president kunde projektet tas i mål och sedan 2015 har den gjort stor nytta för världen.
2. Inför konferensen i Paris höll Gore i "24 Hours of Reality", en heldygnssändning på nätet. 13-14 november 2015 sände Gore från Paris, men sändningen fick avbrytas då staden skakades av samordnade terrorattentat med skottlossningar och explosioner på sex platser, där skjutningarna i konsertlokalen Bataclan kanske var det mest uppseendeväckande.
3. En story som berättas i filmen är när Gore under tiden som vice-precident bredvid Bill Clinton drog igång ett projekt med satelliten DSCOVR (förkortning av Deep Space Climate Observatory men uttalas som "discover") som skulle samla in mängder av värdefull data, inte minst ur miljösynpunkt. När George Bush tog över som president lades hela projektet på is, men när väl Obama blev president kunde projektet tas i mål och sedan 2015 har den gjort stor nytta för världen.
ANDERS JAKOBSON (2018-04-02)