Skön sitcom-ton i sommarstugesverige

Sjölyckan - Säsong 1

Genre: Komedi, TV-serie
Format: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: SF, 2018
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
FILMEN

Enklast beskrivet är "Sjölyckan" en sommarsläkting till "Solsidan". Det grundar jag i att det är samma produktionsbolag, FLX, i botten och att den åldersmässigt handlar om ungefär samma typ av personer även om de här är i semesterläge. Nåja, det är kanske att göra det lite enkelt för sig. Vi har i Sverige under två säsonger kunnat se en liknande serie i Kanal 5, "Sommaren med släkten" - baserad på en norsk förlaga, som avhandlat sommarstugesverige med allt vad det innebär med släktingar och temporära grannar och så vidare, men för mig personligen har "Sjölyckan" fungerat avsevärt bättre än Femmans variant. "Sjölyckan" är skönare och lite mer realistiskt tillbakahållen.

Titeln är namnet på det sommarboende som Berndt Kling (Hans Mosesson) äger och fram till alldeles nyss nyttjat tillsammans med sin fru Maud. Nu har hon gått bort och Berndt kämpar mot sorgen och alla minnen som finns inpräntade i väggarna. Berndt har två vuxna barn som valt att tillbringa sommaren på Sjölyckan för att stötta sin pappa. Klara (Malin Cederbladh) med sin man Rille (Gustaf Hammarsten) och deras gemensamma barn, samt Thomas (Henrik Schyffert) som till denna sommar tar med sig sin nya tjej Lily (Shima Niavarani) som han är väldigt förälskad i. Klara och Thomas försöker peppa sin pappa efter bästa förmåga, trots att han har sina fixa idéer. Rille ser semestern som ett sätt att undvika allt som på något vis är ansträngande och ersätter varje vardagligt göromål med att slappa med en "Knasen"-tidning. Lily försöker med alla medel att passa in i familjen och även om det går lite trögt så hittar hon sina sätt att ta sig fram.

Mitt i allt händer lite olika saker. Thomas och Lily bestämmer sig för att gifta sig, och hela säsongen leder fram till det. Berndt kommer ur sin sorg och inleder ett hemligt förhållande med lokala handlaren Söderberg (Marianne Mörck), samma handlare som portar Lily på livstid. Hela gänget får gäster som är lite märkliga, men inte lika märkliga som de nya grannar som flyttar in och har väldigt bestämda regler kring tomtgränser och privatliv, och som dessutom verkar helt och hållet sakna allt vad självdistans heter (dessa grannar spelas roligt av Helen Sjöholm, Olof Wretling och Björn Gustafson).

"Sjölyckan" är en typisk situationskomedi men utan det ansträngda och överdrivna lagret. Ibland när ett avsnitt är slut känns det till och med som man bara struntat i att få till någon avslutande knorr på det hela och bara slutar, och jag tycker att det är befriande skönt på något vis. Emellanåt kan det bli lite väl snopet, som i säsongens sista avsnitt som jag ändå tycker hade förtjänat ett mer konkluderande slut.

Det finns möjligen en viss risk för att serien kan framstå som lite väl tillbakalutad och att den inte har den spets som "Solsidan" haft, för det har inte pratats så överdrivet mycket om den och det kan ju vara avgörande för om det ska bli fler säsonger eller inte. Jag ser gärna en fortsättning i framtiden. Jag gillar tonen i serien och skådespelargalleriet inklusive alla gäster har bra kemi.


EXTRAMATERIALET

Inget.


TRE SAKER

1. Delar av serien spelades in efter att sommaren 2017 var över och trots att det ser lite somrigt ut så har vissa skådespelare vittnat om att det var svinkallt. I vinjetten finns ett klipp där man ser hela gänget sitta på en strand där det är tydligt även för tittaren att det inte är någon sommarvärme.

2. För att få Henrik Schyffert och Malin Cederbladh att bli mer syskonlika har Schyffert på sig bruna linser. Vet inte riktigt om det hjälpte så mycket och Schyffert har klagat att det inte var speciellt behagligt att ha dem.

3. Det är gott om roliga gästskådespelare i mindre biroller. Veteranerna Lasse Åberg och Ted Åström dyker upp, den sistnämnda som en version av sig själv. Vi ser även Per Moberg och Ebbot Lundberg, men kanske mest oväntad är Kicki Danielsson som spelar sopgubbe och loppisinnehavare.


Arkiv
ANDERS JAKOBSON (2018-07-10)