Cover som är ett original
Freedom writers
Genre: DramaFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Paramount, 2007
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
Plotten till den här filmen är följande: en entusiastisk lärarinna tar sig an en problemklass och lyckas efter mycket om och men få dem intresserade av att studera, och får extremt bra resultat.
Låter det bekant? Tja, det skulle kunna vara en beskrivning av filmen "Farliga sinnen" från 1995, men det är det inte. Det här är "Freedom writers" från 2007. Är "Freedom writers" då en remake av "Farliga sinnen"? Nej, det är det inte. Är den möjligen baserad på samma verkliga händelse? Nej, det är den inte heller - båda två filmerna är baserade på två olika men samtidigt kusligt snarlika händelser som båda ägde rum ungefär samtidigt.
I "Freedom writers" förflyttar vi oss ca 15 år i tiden till efterskvalpet av upploppen i Los Angeles. Gängindelningarna och våldet har ökat markant. Svarta, latinos, kambodjaner och vita är i fullt krig med varandra och att integrera alla dessa olika bestämda viljor är inte lätt.
Färska lärarinnan Erin Gruwell (Hilary Swank) ställs inför denna uppgift när hon får ta hand om en freshman-klass med elever som har svårt att lära sig. Till en början är allt kaos och ingen elev fattar varför de ens ska bemöda sig med att gå till skolan när deras utstakade framtid är så kass. Men Erin står på sig. När en latino ritar en nidbild av en av de svarta börjar Erin berätta om judeutrotningen av "tidernas värsta gäng". Det blir hennes ingång till utbildningen. Hon inser att alla elever har historier inom sig som hon uppmanar dem att skriva ned i en dagbok (som i slutändan blir utgiven som en riktig bok), samtidigt som hon hittar böcker som talar till dem, så som "Anne Franks dagbok".
Successivt går utbildningen framåt och Erin får fason på den omöjliga klassen, dock inte utan problem. Hennes äktenskap med Scott (Patrick Dempsey) får allvarliga törnar av hennes engagemang i eleverna och i skolan har hon inte sina kollegors stöd, speciellt inte från studierektorn Margaret Campbell (Imelda Staunton) som ställer sig på tvären mot alla förslag hon lägger fram.
Trots att det verkligen känns som man sett "Freedom writers" tidigare ("Döda poeters sällskap" är en annan referens) så är det en väldigt lätt film att ta åt sig och verkligen sugas in i (kanske just därför att man typ har sett den redan), och om man som jag har en soft spot för solskenshistorier kan man stundtals blir lite obehagligt tårögd.
Jag gillar den, skådespeleriet är bra, tempot jämnt och storyn mycket fin. Ett drama som ger något extra till tittaren.
Låter det bekant? Tja, det skulle kunna vara en beskrivning av filmen "Farliga sinnen" från 1995, men det är det inte. Det här är "Freedom writers" från 2007. Är "Freedom writers" då en remake av "Farliga sinnen"? Nej, det är det inte. Är den möjligen baserad på samma verkliga händelse? Nej, det är den inte heller - båda två filmerna är baserade på två olika men samtidigt kusligt snarlika händelser som båda ägde rum ungefär samtidigt.
I "Freedom writers" förflyttar vi oss ca 15 år i tiden till efterskvalpet av upploppen i Los Angeles. Gängindelningarna och våldet har ökat markant. Svarta, latinos, kambodjaner och vita är i fullt krig med varandra och att integrera alla dessa olika bestämda viljor är inte lätt.
Färska lärarinnan Erin Gruwell (Hilary Swank) ställs inför denna uppgift när hon får ta hand om en freshman-klass med elever som har svårt att lära sig. Till en början är allt kaos och ingen elev fattar varför de ens ska bemöda sig med att gå till skolan när deras utstakade framtid är så kass. Men Erin står på sig. När en latino ritar en nidbild av en av de svarta börjar Erin berätta om judeutrotningen av "tidernas värsta gäng". Det blir hennes ingång till utbildningen. Hon inser att alla elever har historier inom sig som hon uppmanar dem att skriva ned i en dagbok (som i slutändan blir utgiven som en riktig bok), samtidigt som hon hittar böcker som talar till dem, så som "Anne Franks dagbok".
Successivt går utbildningen framåt och Erin får fason på den omöjliga klassen, dock inte utan problem. Hennes äktenskap med Scott (Patrick Dempsey) får allvarliga törnar av hennes engagemang i eleverna och i skolan har hon inte sina kollegors stöd, speciellt inte från studierektorn Margaret Campbell (Imelda Staunton) som ställer sig på tvären mot alla förslag hon lägger fram.
Trots att det verkligen känns som man sett "Freedom writers" tidigare ("Döda poeters sällskap" är en annan referens) så är det en väldigt lätt film att ta åt sig och verkligen sugas in i (kanske just därför att man typ har sett den redan), och om man som jag har en soft spot för solskenshistorier kan man stundtals blir lite obehagligt tårögd.
Jag gillar den, skådespeleriet är bra, tempot jämnt och storyn mycket fin. Ett drama som ger något extra till tittaren.
EXTRAMATERIALET
Ganska frikostigt med extramaterial, men lite märkligt sådant. Jag återkommer till det.
Det finns ett kommentarspår med regissören/manusförfattaren Richard LaGravenese och Hilary Swank, samt trailer och fotogalleri. Inget av detta hade jag tänkt orda speciellt mycket mer om.
Tio minuter bortklippta scener finns att titta på, och det är bra scener som lika gärna kunde ha varit kvar i filmen. Vi får också en kort titt på när låten "A dream", som blev filmens ledmotiv, med will.i.am görs och lite om tankarna kring den.
Och sen finns det två making-of-filmer som är lite konstiga. Den första och längre av dem heter "Freedom writers family" och handlar mest om skådespelarna i filmen med ett litet inhopp av den riktiga Erin Gruwell. De verkliga Freedom writers skymtar bara förbi men medverkar inte i några intervjuer, vilket är lite konstigt. Men det allra konstigaste är att de unga skådespelarna pratar om filmen som om de var sina karaktärer på riktigt. Lite svårt att beskriva vad jag menar i ord, men det är sättet de - allihop - pratar på som får det hela att kännas väldigt märkligt. Det måste nästan vara på beställning.
Den andra kortare filmen heter "Freedom writers: The story behind the story" men ger egentligen inte så mycket bakgrundsfakta. Av de tio minutrarna filmen pågår är en bra bit över hälften utdrag ur själva filmen. Allt som allt en ganska dålig bakomfilm.
Det finns ett kommentarspår med regissören/manusförfattaren Richard LaGravenese och Hilary Swank, samt trailer och fotogalleri. Inget av detta hade jag tänkt orda speciellt mycket mer om.
Tio minuter bortklippta scener finns att titta på, och det är bra scener som lika gärna kunde ha varit kvar i filmen. Vi får också en kort titt på när låten "A dream", som blev filmens ledmotiv, med will.i.am görs och lite om tankarna kring den.
Och sen finns det två making-of-filmer som är lite konstiga. Den första och längre av dem heter "Freedom writers family" och handlar mest om skådespelarna i filmen med ett litet inhopp av den riktiga Erin Gruwell. De verkliga Freedom writers skymtar bara förbi men medverkar inte i några intervjuer, vilket är lite konstigt. Men det allra konstigaste är att de unga skådespelarna pratar om filmen som om de var sina karaktärer på riktigt. Lite svårt att beskriva vad jag menar i ord, men det är sättet de - allihop - pratar på som får det hela att kännas väldigt märkligt. Det måste nästan vara på beställning.
Den andra kortare filmen heter "Freedom writers: The story behind the story" men ger egentligen inte så mycket bakgrundsfakta. Av de tio minutrarna filmen pågår är en bra bit över hälften utdrag ur själva filmen. Allt som allt en ganska dålig bakomfilm.
TRE SAKER
1. Imelda Staunton är en riktig karaktärsskådespelare. Inledningsvis är hon oväntat sympatisk, men sedan förvandlas hon till den här ultimata "bitchen" som hon gör så bra, inte minst i "Harry Potter och Fenixordern".
2. För mig som inte följer "Grey's anatomy" är det roligt att se Patrick Dempsey i vuxet format. Jag känner honom innan och utantill i favoritfilmen "Can't buy me love" och gillar honom per automatik av bara farten.
3. Det är kanske lätt att glömma men visst minns ni att Hilary Swank gjorde huvudrollen i den sista "Karate Kid"-filmen?
2. För mig som inte följer "Grey's anatomy" är det roligt att se Patrick Dempsey i vuxet format. Jag känner honom innan och utantill i favoritfilmen "Can't buy me love" och gillar honom per automatik av bara farten.
3. Det är kanske lätt att glömma men visst minns ni att Hilary Swank gjorde huvudrollen i den sista "Karate Kid"-filmen?
ANDERS JAKOBSON (2007-10-18)