Schhhhh! Årets bästa skräckfilm är här...
A Quiet Place
Genre: SkräckFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Paramount, 2018
Ljud: Dolby Atmos
Bild: 1080p High Definition 2.40:1
Jag är sannolikt inte den enda personen som upptäckte John Krasinski genom den amerikanska versionen av "The Office". Han var den fullt normala Jim Halpert omringad av diverse excentriska figurer. En superskön roll som han gjorde mellan 2005 och 2013. Jag såg Krasinski i lite andra sammanhang, oftast komiska, men som många andra komiker utökades registret med dramatiska sammanhang. Nu alldeles jättesnart kommer han som femte person hittills gestalta CIA-agenten Jack Ryan i en ny tv-serie med samma namn.
Precis som många andra skådespelare har Krasinski även tagit steget till att bli regissör, men att han skulle regissera och agera i en film som "A Quiet Place" hade jag absolut inte kunnat förutse. Det är en film och en roll som är så långt från "The Office" och Jim Halpert man kan komma. Vad det handlar om är en riktigt originell skräckfilm som levererar en stegrande spänning ända in i finalen på den 90-minuter långa filmen.
Vi är några år in i framtiden. När vi kommer in i handlingen är det "dag 89", det vill säga ungefär tre månader efter att jorden invaderats av våldsamma och blodtörstiga utomjordingar som jagar utifrån ljud. Av utomjordingarnas olika sinnen är det hörseln som är extremt utvecklad. Mänskligheten har kommit på detta, men för sent, och de som överlevt lever nu i en tyst, barfota värld, där det gäller att tassa runt utan att göra något väsen av sig. Minsta lilla ljud kan trigga en attack, något som familjen Abbott blir varse när de går i en tyst skog och minstingen Beau drar igång en väsnande leksak. Trots att resten av familjen försöker hinna fram i tid hinner en utomjording före och katastrofen är ett faktum.
Vi hoppar fram ett år ungefär. Familjen - pappa Lee (Krasinski), mamma Evelyn (Emily Blunt), hörselskadade tonårsdottern Regan (Millicent Simmonds) och sonen Marcus (Noah Jupe) - har byggt upp ett hem på en gammal farm. Här har de byggt ett ljudisolerat källarrum och Lee har en egen liten kontrollstation där han forskar kring varelserna och med att få till bättre hörapparater för dottern. Detta är en hemlighet för stämningen i familjen är inte så god. Regan är trotsig men känner i grund och botten djup skuld då Beau på sätt och vis var hennes ansvar. Men det finns ett mer annalkande problem att lösa och det är att Evelyn är gravid och en nyfödd baby går förstås inte att hålla tyst på ett lätt vis.
Som andra liknande filmer om utsatta familjer i situationer likt denna (The Duffer Brothers "Hidden" till exempel) leder historien givetvis fram till en punkt då det yttre hotet kommer för nära, vilket förstås sammanfaller med födseln av det nya barnet, men även om händelseförloppet kan kännas givet och förutsägbart är "A Quiet Place" så pass välgjord och spännande att jag sitter som på nålar framför tv:n. Det, och det originella upplägget med en tyst värld, gör filmen till en av de bästa skräckhistorierna jag sett på länge. Skräckgenren är så pass fullproppad att det går lång tid mellan pärlorna, men det här är verkligen en mycket sevärd film.
Det är visserligen några fler skådespelare i filmen, men det handlar givetvis om de fyra i familjen först och främst. Äkta paret Krasinski och Blunt gör inte speciellt oväntat bra i från sig, men jag blir alltid imponerad av duktiga barnskådespelare. Noah Jupe såg jag nyligen i "Wonder" och Millicent Simmonds - som förstås är hörselskadad på riktigt - fick oerhört mycket beröm för debutrollen i "Wonderstruck" som jag ännu inte sett, men som jag nu ser fram emot att se. Båda två bidrar i allra högsta grad till att "A Quiet Place" är bland det bästa man kan se just nu.
Precis som många andra skådespelare har Krasinski även tagit steget till att bli regissör, men att han skulle regissera och agera i en film som "A Quiet Place" hade jag absolut inte kunnat förutse. Det är en film och en roll som är så långt från "The Office" och Jim Halpert man kan komma. Vad det handlar om är en riktigt originell skräckfilm som levererar en stegrande spänning ända in i finalen på den 90-minuter långa filmen.
Vi är några år in i framtiden. När vi kommer in i handlingen är det "dag 89", det vill säga ungefär tre månader efter att jorden invaderats av våldsamma och blodtörstiga utomjordingar som jagar utifrån ljud. Av utomjordingarnas olika sinnen är det hörseln som är extremt utvecklad. Mänskligheten har kommit på detta, men för sent, och de som överlevt lever nu i en tyst, barfota värld, där det gäller att tassa runt utan att göra något väsen av sig. Minsta lilla ljud kan trigga en attack, något som familjen Abbott blir varse när de går i en tyst skog och minstingen Beau drar igång en väsnande leksak. Trots att resten av familjen försöker hinna fram i tid hinner en utomjording före och katastrofen är ett faktum.
Vi hoppar fram ett år ungefär. Familjen - pappa Lee (Krasinski), mamma Evelyn (Emily Blunt), hörselskadade tonårsdottern Regan (Millicent Simmonds) och sonen Marcus (Noah Jupe) - har byggt upp ett hem på en gammal farm. Här har de byggt ett ljudisolerat källarrum och Lee har en egen liten kontrollstation där han forskar kring varelserna och med att få till bättre hörapparater för dottern. Detta är en hemlighet för stämningen i familjen är inte så god. Regan är trotsig men känner i grund och botten djup skuld då Beau på sätt och vis var hennes ansvar. Men det finns ett mer annalkande problem att lösa och det är att Evelyn är gravid och en nyfödd baby går förstås inte att hålla tyst på ett lätt vis.
Som andra liknande filmer om utsatta familjer i situationer likt denna (The Duffer Brothers "Hidden" till exempel) leder historien givetvis fram till en punkt då det yttre hotet kommer för nära, vilket förstås sammanfaller med födseln av det nya barnet, men även om händelseförloppet kan kännas givet och förutsägbart är "A Quiet Place" så pass välgjord och spännande att jag sitter som på nålar framför tv:n. Det, och det originella upplägget med en tyst värld, gör filmen till en av de bästa skräckhistorierna jag sett på länge. Skräckgenren är så pass fullproppad att det går lång tid mellan pärlorna, men det här är verkligen en mycket sevärd film.
Det är visserligen några fler skådespelare i filmen, men det handlar givetvis om de fyra i familjen först och främst. Äkta paret Krasinski och Blunt gör inte speciellt oväntat bra i från sig, men jag blir alltid imponerad av duktiga barnskådespelare. Noah Jupe såg jag nyligen i "Wonder" och Millicent Simmonds - som förstås är hörselskadad på riktigt - fick oerhört mycket beröm för debutrollen i "Wonderstruck" som jag ännu inte sett, men som jag nu ser fram emot att se. Båda två bidrar i allra högsta grad till att "A Quiet Place" är bland det bästa man kan se just nu.
EXTRAMATERIALET
Tre bra bakomfilmer på ungefär en halvtimmes speltid ger en komplett bild av det man egentligen vill veta tack vare tydliga fokus. Den första bakomfilmen tittar på filmen i sin helhet, storyn, skådespelarna, regissören och så vidare medan de andra tittar närmare på ljudet och monsterdesignen.
Ljudet och musiken är förstås otroligt viktigt i en film som inte ska innehålla ljud alls, och den utmaningen har lösts riktigt bra. Samma sak kan sägas om monsterdesignen där det var tvunget att det skulle finnas en viss logik i varför varelsen var som den var, och det återspeglas i designen.
Bra extramaterial till en bra film!
Ljudet och musiken är förstås otroligt viktigt i en film som inte ska innehålla ljud alls, och den utmaningen har lösts riktigt bra. Samma sak kan sägas om monsterdesignen där det var tvunget att det skulle finnas en viss logik i varför varelsen var som den var, och det återspeglas i designen.
Bra extramaterial till en bra film!
TRE SAKER
1. John Krasinski erbjöds först och främst rollen som Lee men var inte överdrivet intresserad när handlade om en skräckhistoria. Det som attraherade honom var beskrivningen "en familj som inte får göra ljud och du måste lista ut varför". Krasinski tackade då ja och meddelade att han även ville skriva och regissera filmen.
2. Grundstoryn skrevs av Scott Beck och Bryan Woods och i ett skede var det tal om att göra filmen inom "Cloverfield"-franchisens ramar. Det hade kunnat fungera till viss del, men nog var det bäst som det blev.
3. Ungefär 25 repliker finns i filmen.
2. Grundstoryn skrevs av Scott Beck och Bryan Woods och i ett skede var det tal om att göra filmen inom "Cloverfield"-franchisens ramar. Det hade kunnat fungera till viss del, men nog var det bäst som det blev.
3. Ungefär 25 repliker finns i filmen.
ANDERS JAKOBSON (2018-08-24)