Snygg sorti med huvudet högt
Orange is the New Black - Säsong 7
Genre: DramaFormat: Streamat
Bolag: Netflix, 2019
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 1.78:1
Med sina totalt sju säsonger är "Orange is the New Black" den stora långköraren bland Netflix originalserier. Man kan väl kalla det för en succéserie trots att kvaliteten vacklat lite, speciellt under de senare säsongerna. Inför den sjunde säsongen stod skaparna inför den delikata uppgiften att avsluta serien, och de gör det med huvudet högt. Den sjunde omgången är nämligen kanske den bästa totalt sett. Det är i alla fall en väldigt stark säsong som gör det mesta rätt genom att ge ett konkluderande slut (i den mån det är möjligt) och dessutom våga lyfta in ett antal nya teman att kommentera så som serien gjort sedan starten.
För "OITNB" (populär förkortning) har förstås inte enbart varit ett underhållande drama i fängelsemiljö. Den har kritiserat systemet från ett antal olika synvinklar och belyst problem med rasism, droger, korruption och allt möjligt som gått att väva in i denna delvis verklighetsbaserade story. Framför allt har kommersialiseringen av kriminalvården varit det övergripande ögat som "OITNB" petat sina vassa naglar i. Det temat fortsätter givetvis i säsong 7 eftersom om det är något PolyCon Corrections vice president Linda Ferguson (Beth Dover) gillar så är det att spara pengar. Därför genomgår Litchfield-fängelset en rad förändringar med pengarna som huvudsaklig drivkraft. Fängelsedirektören Natalie "Fig" Figueroa (Alysia Reiner) får flytta på sig och i stället är det den unga, svarta vakten Tamika Ward (Susan Heyward) som får ta över uppgiften (givetvis för att PolyCon får bidrag för henne).
Tamika kämpar på med den ärliga ambitionen att göra fängelset till en bättre plats genom att införa olika kurser och aktiviteter. En av lärarna är den gamla fängelsedirektören Joe Caputo (Nick Sandow) som bland annat får effektiva resultat i sina kurser. En seger för Caputo, men sötman surnar när en före detta kollega pekar ut honom i en #metoo-anklagelse. Dessutom har han problem att få barn tillsammans med Fig. Hon får å sin sida ett annat uppdrag inom PolyCon. För att tjäna ännu mer pengar samarbetar organisationen med ICE (U.S. Immigration and Customs Enforcement) och inhyser utvisningshotade illegala invandrare i fängelseliknande miljöer. Här dyker några gamla bekanta upp, nämligen Blanca Flores (Laura Gómez) och Maritza Ramos (Diane Guerrero) som vi känner igen från tidigare säsonger. De har blivit frigivna från fängelset men på olika sätt hamnat här i stället. Fig blir direktör för denna avdelning men gillar inte vad hon ser.
Tack vare att en samling välbekanta intagna från fängelset blir ICE-avdelningens kökspersonal knyts världarna ihop och framför allt Gloria Mendoza (Selenis Leyva) engagerar sig, delvis motvilligt, i de utvisningshotades situationer och gör allt hon kan. Samtidigt har Nicky Nichols (Natasha Lyonne) fullt upp med att hantera andra i kökspersonalen, till exempel Lorna Morello (Yael Stone) som drastiskt blev mamma i förra säsongen och i denna har problem med barnet samt Galina "Red" Reznikov (Kate Mulgrew) som efter tid i isolering utvecklat en demens hon inte vill erkänna.
I andra delar av fängelset är det business as usual. En del fokuserar på att ta eller sälja droger, eller båda alternativen, som Dayanara "Daya" Diaz (Dascha Polanco) som i ett större perspektiv är en av de karaktärer som utvecklats mest, och dessvärre åt det tristare hållet. Hon har gått från rar till osympatisk. Från glad till deprimerad kan man beskriva Tasha "Taystee" Jefferson (Danielle Brooks) som dömts till livstid för ett mord hon inte begick och i efterskvalpet av det har Taystee tappat sugen helt och hållet och går ett dystert öde till möte. En liten ljusglimt är när hon engagerar sig i en av Tamikas kurser där hon blir en uppskattad hjälplärare till de fångar som försöker bättra på sina kunskaper, som Tiffany "Pennsatucky" Doggett (Taryn Manning).
Det här med studierna är något nytt för serien. Ett annat nytt tema är tiden efter frigivningen. En som blir utsläppt är Cindy "Black Cindy" Hayes (Adrienne C. Moore), mycket tack vare den lögn hon tvingades dra när hon angav Taystee som mördaren i samband med upploppet (se Säsong 5 och 6). Hennes liv utanför fängelsemurarna blir inte riktigt som hon tänkt sig. Återföreningen med familjen tar en oväntat vändning och Cindy får kämpa hårt för sin överlevnad.
Men framför allt handlar säsongen om vår huvudperson Piper Chapman (Taylor Schilling) som muckade i slutet av förra säsongen och nu försöker återskapa sitt liv. Det går förstås trögt. Hon kämpar med olika jobb, bor hemma hos sin bror under hippieförhållanden och tvingas till regelbundna kontroller och möten för att inte åka in igen. Samtidigt har hon sin fru Alex Vause (Laura Prepon) kvar inne i fängelset med tre år kvar på sin tid. Detta är förstås inte lätt för dem och de kämpar på varsitt håll.
Hur slutar allt då? Ja, det är förstås oroligt när serier ska avslutas. Det är många gånger man som tittare blivit besviken på de vägar skaparna väljer inför sina finaler, men jag måste säga att i det här fallet lyckas man riktigt bra. Det känns som alla lösa trådar som går att knyta ihop gör det samtidigt som vi får vissa indikationer till hur vissa karaktärers liv kommer att utvecklas efter den sista "fade to orange"-rutan kommit upp. Det blir en del skratt och gråt längs vägen, men "OITNB" slutar starkt och bra. Riktigt snyggt gjort och jag kommer faktiskt att sakna serien.
För "OITNB" (populär förkortning) har förstås inte enbart varit ett underhållande drama i fängelsemiljö. Den har kritiserat systemet från ett antal olika synvinklar och belyst problem med rasism, droger, korruption och allt möjligt som gått att väva in i denna delvis verklighetsbaserade story. Framför allt har kommersialiseringen av kriminalvården varit det övergripande ögat som "OITNB" petat sina vassa naglar i. Det temat fortsätter givetvis i säsong 7 eftersom om det är något PolyCon Corrections vice president Linda Ferguson (Beth Dover) gillar så är det att spara pengar. Därför genomgår Litchfield-fängelset en rad förändringar med pengarna som huvudsaklig drivkraft. Fängelsedirektören Natalie "Fig" Figueroa (Alysia Reiner) får flytta på sig och i stället är det den unga, svarta vakten Tamika Ward (Susan Heyward) som får ta över uppgiften (givetvis för att PolyCon får bidrag för henne).
Tamika kämpar på med den ärliga ambitionen att göra fängelset till en bättre plats genom att införa olika kurser och aktiviteter. En av lärarna är den gamla fängelsedirektören Joe Caputo (Nick Sandow) som bland annat får effektiva resultat i sina kurser. En seger för Caputo, men sötman surnar när en före detta kollega pekar ut honom i en #metoo-anklagelse. Dessutom har han problem att få barn tillsammans med Fig. Hon får å sin sida ett annat uppdrag inom PolyCon. För att tjäna ännu mer pengar samarbetar organisationen med ICE (U.S. Immigration and Customs Enforcement) och inhyser utvisningshotade illegala invandrare i fängelseliknande miljöer. Här dyker några gamla bekanta upp, nämligen Blanca Flores (Laura Gómez) och Maritza Ramos (Diane Guerrero) som vi känner igen från tidigare säsonger. De har blivit frigivna från fängelset men på olika sätt hamnat här i stället. Fig blir direktör för denna avdelning men gillar inte vad hon ser.
Tack vare att en samling välbekanta intagna från fängelset blir ICE-avdelningens kökspersonal knyts världarna ihop och framför allt Gloria Mendoza (Selenis Leyva) engagerar sig, delvis motvilligt, i de utvisningshotades situationer och gör allt hon kan. Samtidigt har Nicky Nichols (Natasha Lyonne) fullt upp med att hantera andra i kökspersonalen, till exempel Lorna Morello (Yael Stone) som drastiskt blev mamma i förra säsongen och i denna har problem med barnet samt Galina "Red" Reznikov (Kate Mulgrew) som efter tid i isolering utvecklat en demens hon inte vill erkänna.
I andra delar av fängelset är det business as usual. En del fokuserar på att ta eller sälja droger, eller båda alternativen, som Dayanara "Daya" Diaz (Dascha Polanco) som i ett större perspektiv är en av de karaktärer som utvecklats mest, och dessvärre åt det tristare hållet. Hon har gått från rar till osympatisk. Från glad till deprimerad kan man beskriva Tasha "Taystee" Jefferson (Danielle Brooks) som dömts till livstid för ett mord hon inte begick och i efterskvalpet av det har Taystee tappat sugen helt och hållet och går ett dystert öde till möte. En liten ljusglimt är när hon engagerar sig i en av Tamikas kurser där hon blir en uppskattad hjälplärare till de fångar som försöker bättra på sina kunskaper, som Tiffany "Pennsatucky" Doggett (Taryn Manning).
Det här med studierna är något nytt för serien. Ett annat nytt tema är tiden efter frigivningen. En som blir utsläppt är Cindy "Black Cindy" Hayes (Adrienne C. Moore), mycket tack vare den lögn hon tvingades dra när hon angav Taystee som mördaren i samband med upploppet (se Säsong 5 och 6). Hennes liv utanför fängelsemurarna blir inte riktigt som hon tänkt sig. Återföreningen med familjen tar en oväntat vändning och Cindy får kämpa hårt för sin överlevnad.
Men framför allt handlar säsongen om vår huvudperson Piper Chapman (Taylor Schilling) som muckade i slutet av förra säsongen och nu försöker återskapa sitt liv. Det går förstås trögt. Hon kämpar med olika jobb, bor hemma hos sin bror under hippieförhållanden och tvingas till regelbundna kontroller och möten för att inte åka in igen. Samtidigt har hon sin fru Alex Vause (Laura Prepon) kvar inne i fängelset med tre år kvar på sin tid. Detta är förstås inte lätt för dem och de kämpar på varsitt håll.
Hur slutar allt då? Ja, det är förstås oroligt när serier ska avslutas. Det är många gånger man som tittare blivit besviken på de vägar skaparna väljer inför sina finaler, men jag måste säga att i det här fallet lyckas man riktigt bra. Det känns som alla lösa trådar som går att knyta ihop gör det samtidigt som vi får vissa indikationer till hur vissa karaktärers liv kommer att utvecklas efter den sista "fade to orange"-rutan kommit upp. Det blir en del skratt och gråt längs vägen, men "OITNB" slutar starkt och bra. Riktigt snyggt gjort och jag kommer faktiskt att sakna serien.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Serien gör en gigantisk faninsats genom att låta flera karaktärer från det förflutna på ett eller annat sätt göra comeback under säsongen. Vissa genom några av de många flashbacks som fyller i luckorna, andra genom ganska frikostigt utrymme i berättelsen och somliga genom att vi bara kollar av vad de gör.
2. Utifrån Pipers fängelsestraff (totalt 18 månader) så är seriens realtid i runda slängar bara två år.
3. Serien är ju baserad på boken "Orange Is the New Black: My Year in a Women's Prison" av Piper Kerman och många har säkert funderat på hur mycket i serien som faktiskt kommer från boken. Jag har inte läst den men den lilla snabba research jag gjort vittnar om att en hel del av det vi sett i serien i alla fall han någon sorts koppling till det som Kerman skrev ned efter sitt 15 månader långa fängelsestraff.
2. Utifrån Pipers fängelsestraff (totalt 18 månader) så är seriens realtid i runda slängar bara två år.
3. Serien är ju baserad på boken "Orange Is the New Black: My Year in a Women's Prison" av Piper Kerman och många har säkert funderat på hur mycket i serien som faktiskt kommer från boken. Jag har inte läst den men den lilla snabba research jag gjort vittnar om att en hel del av det vi sett i serien i alla fall han någon sorts koppling till det som Kerman skrev ned efter sitt 15 månader långa fängelsestraff.
ANDERS JAKOBSON (2019-08-09)