Ett nytt gäng dödsdömda mördare
I am a Killer - Säsong 2
Genre: Dokumentär, TV-serieFormat: Streamat
Bolag: Netflix, 2020
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen
När jag recenserade första säsongen av "I am a killer" så skrev jag under Tre saker följande: "Var är alla kvinnliga dödsdömda? Visst finns väl de också?". Det har man tagit fasta på nu när man gör en andra säsong. Här är två av de tio vi träffar kvinnor vilket ger deras fall en liten annan vinkel.
Annars är upplägget detsamma. Varje avsnitt handlar om en man eller kvinna som dömts till döden (i flesta fall). De flesta har sen fått sina domar omvandlade till livstid utan chans att bli benådad. Bland annat träffar vi en man som fängslades när han var 17 år och nu suttit inspärrad i 20 år utan chans att bli fri. Tufft även om han kanske förtjänar det…
Just vad folk förtjänar eller inte sätts på sin spets i den här serien. Precis som i första säsongen får vi först höra från den dömde som visserligen erkänner sitt brott, men som samtidigt alltid har en förklaring till varför det hände. De flesta sympatiserar man lite med och tycker att det trots allt finns olyckliga omständigheter som gjort att de hamnat där de är. Sen får vi höra från anhöriga till offret och då börjar man svänga lite. Kanske är de inte så oskyldiga (fast de är skyldiga) som man först tyckte? Sen får man höra från poliser som utredde morden och då känns det helt plötsligt som den dömde sitter där han eller hon borde sitta och det med all rätt. Man kastas alltså mellan att till viss del sympatisera med och att sen avsky den dömde. En intressant utveckling.
Serien är väldigt intressant även om den blir lite samma, samma efter några avsnitt. Det är dock bra att man kastat in två kvinnliga brottslingar i mixen och vid ett tillfälle även intervjuat en medbrottsling som även han sitter på livstid. Totalt sett är "I am a Killer" en riktigt intressant serie om man gillar den här typen av dokumentärer…vilket jag gör.
Annars är upplägget detsamma. Varje avsnitt handlar om en man eller kvinna som dömts till döden (i flesta fall). De flesta har sen fått sina domar omvandlade till livstid utan chans att bli benådad. Bland annat träffar vi en man som fängslades när han var 17 år och nu suttit inspärrad i 20 år utan chans att bli fri. Tufft även om han kanske förtjänar det…
Just vad folk förtjänar eller inte sätts på sin spets i den här serien. Precis som i första säsongen får vi först höra från den dömde som visserligen erkänner sitt brott, men som samtidigt alltid har en förklaring till varför det hände. De flesta sympatiserar man lite med och tycker att det trots allt finns olyckliga omständigheter som gjort att de hamnat där de är. Sen får vi höra från anhöriga till offret och då börjar man svänga lite. Kanske är de inte så oskyldiga (fast de är skyldiga) som man först tyckte? Sen får man höra från poliser som utredde morden och då känns det helt plötsligt som den dömde sitter där han eller hon borde sitta och det med all rätt. Man kastas alltså mellan att till viss del sympatisera med och att sen avsky den dömde. En intressant utveckling.
Serien är väldigt intressant även om den blir lite samma, samma efter några avsnitt. Det är dock bra att man kastat in två kvinnliga brottslingar i mixen och vid ett tillfälle även intervjuat en medbrottsling som även han sitter på livstid. Totalt sett är "I am a Killer" en riktigt intressant serie om man gillar den här typen av dokumentärer…vilket jag gör.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Till nästa säsong vore det kul om man tog med personer som begått brott tillsammans och pratar med båda parterna.
2. Man kanske även kan korta säsongen med några avsnitt.
3. Jag trodde aldrig att jag skulle säga det men en serie som "I am a Killer" skulle faktiskt funka riktigt bra att se en gång i veckan i stället för att få alla avsnitt på en gång.
2. Man kanske även kan korta säsongen med några avsnitt.
3. Jag trodde aldrig att jag skulle säga det men en serie som "I am a Killer" skulle faktiskt funka riktigt bra att se en gång i veckan i stället för att få alla avsnitt på en gång.
HANS-ÅKE LILJA (2020-02-17)