En udda miljö men det räcker inte
Blood Quantum
Genre: SkräckFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Universal, 2020
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 2.39:1
Zombiegenren är ju vad den är. Emellanåt gravt underhållande, men mestadels tröttsamma, likartade varianter på temat. Då och då kommer det ju faktiskt filmer som sticker ut. Antingen för att de har en bra story eller för att de faktiskt skildrar något annat än det vanliga slafset. Kanske utspelar den sig i en miljö som inte är den vanliga? Häromåret kom "Cargo" som utspelade sig på den australiensiska landsbygden när zombiesmittan hållit på ett tag. "Blood Quantum" gör något liknande när den förlägger handlingen till Kanada och i synnerhet ett mi'kmaqreservat i nordöstra delen.
Det är alltså bland Kanadas ursprungsbefolkning vi slänger in zombiesmittan denna gång. Intressant och helt klart något jag absolut inte sett tidigare.
Början av filmen är en variant av den sedvanliga smittospridningen. Urtagna fiskar börjar sprattla, avlivade hundar återuppstår och somliga människor blir blodtörstiga monster. Vår huvudperson är polisen Traylor (Michael Greyeyes) som hamnar mitt i en röra där många olika besvärligheter utspelar sig samtidigt. I samband med att han löser ut sina söner från en fyllecell blir både han och ena sonen Joseph (Forrest Goodluck) bitna och då borde det väl vara kört?
Njä, vi hoppar snabbt fram sex månader i tiden där Traylor och hans familj, som även innefattar ostabila sonen Lysol (Kiowa Gordon), ex-frun Joss (Elle-Máijá Tailfeathers) och åldrade pappan Gisigu (Stonehorse Lone Goeman) försvarar sin region mot zombies. Av någon anledning har Traylor och Joseph överlevt både ett och 20 bett utan att förvandlas och Traylor försöker vara en bra ledargestalt i situationen. Vintern närmar sig och det innebär nya utmaningar.
Trots att de har situationen under hyfsat kontroll börjar det förstås spåra ur snart och vi hamnar i det klassiska upplägget. Regissören och manusförfattaren Jeff Barnaby har inte snålat på slafset och i och med att åldermannen Gisigu svingar ett samurajsvärd av någon anledning (hej, "The Walking Dead" kanske...) blir det en del brutala sekvenser.
Jag gillar ju att det är ett till viss del nytt grepp i denna film men jag tappar entusiasmen ganska snabbt när skådespelet är övervägande taffligt. Repliker sägs men det känns aldrig riktigt som skådespelarna menar vad de säger. Det är så himla tydligt att det lilla extra lagret av talang saknas både här och där. Synd på ett bra upplägg.
Det är alltså bland Kanadas ursprungsbefolkning vi slänger in zombiesmittan denna gång. Intressant och helt klart något jag absolut inte sett tidigare.
Början av filmen är en variant av den sedvanliga smittospridningen. Urtagna fiskar börjar sprattla, avlivade hundar återuppstår och somliga människor blir blodtörstiga monster. Vår huvudperson är polisen Traylor (Michael Greyeyes) som hamnar mitt i en röra där många olika besvärligheter utspelar sig samtidigt. I samband med att han löser ut sina söner från en fyllecell blir både han och ena sonen Joseph (Forrest Goodluck) bitna och då borde det väl vara kört?
Njä, vi hoppar snabbt fram sex månader i tiden där Traylor och hans familj, som även innefattar ostabila sonen Lysol (Kiowa Gordon), ex-frun Joss (Elle-Máijá Tailfeathers) och åldrade pappan Gisigu (Stonehorse Lone Goeman) försvarar sin region mot zombies. Av någon anledning har Traylor och Joseph överlevt både ett och 20 bett utan att förvandlas och Traylor försöker vara en bra ledargestalt i situationen. Vintern närmar sig och det innebär nya utmaningar.
Trots att de har situationen under hyfsat kontroll börjar det förstås spåra ur snart och vi hamnar i det klassiska upplägget. Regissören och manusförfattaren Jeff Barnaby har inte snålat på slafset och i och med att åldermannen Gisigu svingar ett samurajsvärd av någon anledning (hej, "The Walking Dead" kanske...) blir det en del brutala sekvenser.
Jag gillar ju att det är ett till viss del nytt grepp i denna film men jag tappar entusiasmen ganska snabbt när skådespelet är övervägande taffligt. Repliker sägs men det känns aldrig riktigt som skådespelarna menar vad de säger. Det är så himla tydligt att det lilla extra lagret av talang saknas både här och där. Synd på ett bra upplägg.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Filmen inleds med en textskylt där ett citat påstås vara ett "Ancient Settler Proverb", men den svenska textöversättningen, som skiljer sig lite, har Andra Mosebok som källa. En viss skillnad och det är översättningen som är korrekt. Originalet är hittepå.
2. Skaparen Jeff Barnaby är mi'kmaq. Flera av skådespelarna är ursprungsinvånare från Kanada eller USA.
3. Begreppet zombies används inte i filmen, men när de pratar om de smittade kallar de dem för "zeds" (zätan, alltså). Vilket leder till att repliken "Zeds are dead" sägs, som känns som en liten passning till "Zed's dead" i "Pulp Fiction.
2. Skaparen Jeff Barnaby är mi'kmaq. Flera av skådespelarna är ursprungsinvånare från Kanada eller USA.
3. Begreppet zombies används inte i filmen, men när de pratar om de smittade kallar de dem för "zeds" (zätan, alltså). Vilket leder till att repliken "Zeds are dead" sägs, som känns som en liten passning till "Zed's dead" i "Pulp Fiction.
ANDERS JAKOBSON (2020-08-14)