Mörkt och segt familjedrama
Inherit the Viper
Genre: ThrillerFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Universal, 2020
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 2.39:1
Appalacherna i USA är en miljö som gör sig bra i de smutsiga och råa skildringarna av ett Amerika, som är långt bort från den glättiga ytan, väldoftande och fluffiga handdukar och fräscha sallader. Det är kanske lite enkelt att dra hela bergskedjan över en kam, men jag tycker ändå att jag har sett flertalet filmer med människor i utkanten, ofta med kriminella eller missbruksinslag, med någon sorts koppling till Appalacherna. Här är i alla fall en till film i mängden.
Ja, jag skriver "en i mängden" för "Inherit the Viper" är lite av en dussinthriller som knappast kommer att lämna ett bestående intryck på eftervärlden. Bildspråket i filmen är mörkt värre och som tittare får man emellanåt gissa sig till vad som händer och i kombination med ett ganska segt tempo blir det rätt sömnigt och inte speciellt intressant eller engagerande.
I den karaktärsfattiga filmen är det familjen Conley som är i fokus. Syskonen Josie (Margarita Levieva) och Kip (Josh Hartnett) säljer opiater, vilket verkar vara en verksamhet de ärvt efter sin far. Deras betydligt yngre, men nu vuxna lillebror Boots (Owen Teague) står redo att ge sig in i familjens affärer. Två olika händelser skakar om verksamheten. Först säljer Josie oxytocin till en kvinna som omedelbart överdoserar och dör och Boots försöker dra igång en egen försäljning som slutar i flera dödsfall. Familjen drar på sig "skulder" som måste betalas på något sätt, vilket även gör att allting förändras väsentligt.
Det är dessvärre ingen speciellt märkvärdig film. Den känns med sitt begränsade karaktärsstall väldigt liten. Det framstår inte som att det är en speciellt stor efterfrågan på familjens produkter eller att de ens säljer några mängder. Nu är kanske inte skildringen av drogförsäljning det väsentliga i just den här historien, men det gör ändå att omfånget blir väldigt litet.
Tyvärr är detta en av de där filmerna som tämligen snabbt kommer att ramla ur närminnet och när jag om några månader ska se över min lista med recenserade filmer 2020 som ska sammanfattas till en årsbästalista, kommer jag att behöva påminna mig själv om vilken film "Inherit the Viper" var. Inget vidare bra betyg.
Ja, jag skriver "en i mängden" för "Inherit the Viper" är lite av en dussinthriller som knappast kommer att lämna ett bestående intryck på eftervärlden. Bildspråket i filmen är mörkt värre och som tittare får man emellanåt gissa sig till vad som händer och i kombination med ett ganska segt tempo blir det rätt sömnigt och inte speciellt intressant eller engagerande.
I den karaktärsfattiga filmen är det familjen Conley som är i fokus. Syskonen Josie (Margarita Levieva) och Kip (Josh Hartnett) säljer opiater, vilket verkar vara en verksamhet de ärvt efter sin far. Deras betydligt yngre, men nu vuxna lillebror Boots (Owen Teague) står redo att ge sig in i familjens affärer. Två olika händelser skakar om verksamheten. Först säljer Josie oxytocin till en kvinna som omedelbart överdoserar och dör och Boots försöker dra igång en egen försäljning som slutar i flera dödsfall. Familjen drar på sig "skulder" som måste betalas på något sätt, vilket även gör att allting förändras väsentligt.
Det är dessvärre ingen speciellt märkvärdig film. Den känns med sitt begränsade karaktärsstall väldigt liten. Det framstår inte som att det är en speciellt stor efterfrågan på familjens produkter eller att de ens säljer några mängder. Nu är kanske inte skildringen av drogförsäljning det väsentliga i just den här historien, men det gör ändå att omfånget blir väldigt litet.
Tyvärr är detta en av de där filmerna som tämligen snabbt kommer att ramla ur närminnet och när jag om några månader ska se över min lista med recenserade filmer 2020 som ska sammanfattas till en årsbästalista, kommer jag att behöva påminna mig själv om vilken film "Inherit the Viper" var. Inget vidare bra betyg.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Det är provocerande stora textremsor i filmen. Jag har aldrig sett något liknande. Det känns som man kan läsa texten på en normalstor tv på säkert 15 meters avstånd...
2. Den schweiziska regissören Anthony Jerjen långfilmsdebuterar här.
3. Även manusförfattaren Andrew Crabtree långfilmsdebuterar. Båda har tidigare bara kortfilmer på meritlistan.
2. Den schweiziska regissören Anthony Jerjen långfilmsdebuterar här.
3. Även manusförfattaren Andrew Crabtree långfilmsdebuterar. Båda har tidigare bara kortfilmer på meritlistan.
ANDERS JAKOBSON (2020-10-05)