Drakäventyr som saknar det lilla extra
Raya and the Last Dragon
Genre: AnimeradFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Disney, 2021
Ljud: Dolby Digital Plus 7.1
Bild: 1080p High Definition 2.39:1
"Raya and the Last Dragon" är på sätt och vis en typisk Disneysaga men den har tydliga drag från österländska mytologier och berättelser som gör att den i sammanhanget känns både unik och spännande. Nu är det de facto en berättelse som utspelar sig i Sydostasien, närmare bestämt i det fiktiva riket Kumandra. Som många andra animerade filmer berättas i ganska rask takt en historisk tillbakablick i en helt annan animationsstil som sätter upp förutsättningarna för resten av historien. Den berättar om hur drakar försvarade mänskligheten mot ett ont väsen, Druun. Till slut offrade drakarna sig, sist av alla draken Sisu vars samlade magi utplånade Druun och sedan inkapslades i en kristall.
500 år senare har Kumandra delats upp i fem individuella riken namngivna efter olika kroppsdelar på draken. I Hjärtat finns kristallen under beskydd av Benja (Daniel Dae Kim), Rayas (Kelly Marie Tran) far. De andra rikena tycker illa om Hjärtat då de menar att riket gynnas av kristallens kraft. Därför behövs det en beskyddare och Rayas tränas till rollen. Men i ett försök från Benja att förena Kumandra igen går allt åt skogen. Kristallen spricker i fem delar som snabbt roffas åt av de olika rikenas representanter, men samtidigt släpps Druun ut över världen igen och den mörka tiden startar om.
Sex år senare reser Raya runt om i de olika rikena och följer en gammal legend om att Sisu ska leva vidare i slutet av ett vattendrag. Det är hennes enda chans att slåss mot mörkret och tro det eller ej, men hon lyckas hitta Sisu, den sista draken och tillsammans börjar de leta efter kristallens fem delar. Ett äventyr som snabbt kommer att bli både rafflande och roligt i takt med att fler figurer kommer med i deras lilla gäng.
Figurer ja. Ingen Disneyfilm är komplett utan en djursidekick och i det här fallet är det ett slags bältdjur som i början av filmen är stor som en apelsin och sedan som en mindre bil. Men den är ett effektivt färdmedel för Raya och en gullig vän. En bebis och tre apor kan också läggas till filmens roligare figurer. Draken Sisu (röst av Awkwafina) är också "rolig" men på gränsen till det irriterande med sina moderna referenser och nutida drag, men jag vänjer mig.
"Raya and the Last Dragon" är precis som den senare tidens animerade Disneyfilmer otroligt snyggt gjord, men den saknar kanske det där lilla extra. Jämför man den med "Vaiana" som delvis rörde sig i liknande mytologiska och ovästerländska världar är den betydligt svagare. Men den är trots allt sevärd.
500 år senare har Kumandra delats upp i fem individuella riken namngivna efter olika kroppsdelar på draken. I Hjärtat finns kristallen under beskydd av Benja (Daniel Dae Kim), Rayas (Kelly Marie Tran) far. De andra rikena tycker illa om Hjärtat då de menar att riket gynnas av kristallens kraft. Därför behövs det en beskyddare och Rayas tränas till rollen. Men i ett försök från Benja att förena Kumandra igen går allt åt skogen. Kristallen spricker i fem delar som snabbt roffas åt av de olika rikenas representanter, men samtidigt släpps Druun ut över världen igen och den mörka tiden startar om.
Sex år senare reser Raya runt om i de olika rikena och följer en gammal legend om att Sisu ska leva vidare i slutet av ett vattendrag. Det är hennes enda chans att slåss mot mörkret och tro det eller ej, men hon lyckas hitta Sisu, den sista draken och tillsammans börjar de leta efter kristallens fem delar. Ett äventyr som snabbt kommer att bli både rafflande och roligt i takt med att fler figurer kommer med i deras lilla gäng.
Figurer ja. Ingen Disneyfilm är komplett utan en djursidekick och i det här fallet är det ett slags bältdjur som i början av filmen är stor som en apelsin och sedan som en mindre bil. Men den är ett effektivt färdmedel för Raya och en gullig vän. En bebis och tre apor kan också läggas till filmens roligare figurer. Draken Sisu (röst av Awkwafina) är också "rolig" men på gränsen till det irriterande med sina moderna referenser och nutida drag, men jag vänjer mig.
"Raya and the Last Dragon" är precis som den senare tidens animerade Disneyfilmer otroligt snyggt gjord, men den saknar kanske det där lilla extra. Jämför man den med "Vaiana" som delvis rörde sig i liknande mytologiska och ovästerländska världar är den betydligt svagare. Men den är trots allt sevärd.
EXTRAMATERIALET
Som många andra filmer den senaste tiden gjordes även "Raya and the Last Dragon" under Coronapandemin och det märks på extramaterialet. Inte att det är snålt på något vis, utan för att det på många olika sätt belyser att filmen gjordes under speciella förutsättningar. Folk som vanligtvis jobbar i team i samma rum fick sitta hemma och jobba sammankopplade med kraftiga nätverksuppkopplingar, med tanke på den tunga datakraft som krävs när man animerar. Till och med röstinspelningarna gjordes över videotjänster där man i ett block med bloopers från desamma kan se att även bra datorer kan lagga.
Flera av extramaterialsinslagen är presenterade som videosamtal med flera deltagare. I och med att många av oss levt med den här mötesformen väldigt länge nu, känns det initialt lite uttjatat, men i det här fallet varvas samtalet med att deltagarna äter mat. Det låter kanske helt idiotiskt, men de äter mat kopplade till filmen eller filmens miljöer. Riktigt smaskiga rätter.
Det är som sagt ganska mycket extramaterial och mycket sätter själva filmskapandet i fokus. Kanske är det ett resultat av att man var tvungen att jobba fokuserat på ett individuellt plan.
Något som inte drabbats av detta är skivans kortfilm som inte har någonting alls med huvudfilmen att göra. Det är en kortfilm som med hjälp av dans tacklar åldrandet. Det låter kanske märkligt, men det är vacker och fin sak som kanske mer tilltalar en något äldre publik än de som ser huvudfilmen.
Flera av extramaterialsinslagen är presenterade som videosamtal med flera deltagare. I och med att många av oss levt med den här mötesformen väldigt länge nu, känns det initialt lite uttjatat, men i det här fallet varvas samtalet med att deltagarna äter mat. Det låter kanske helt idiotiskt, men de äter mat kopplade till filmen eller filmens miljöer. Riktigt smaskiga rätter.
Det är som sagt ganska mycket extramaterial och mycket sätter själva filmskapandet i fokus. Kanske är det ett resultat av att man var tvungen att jobba fokuserat på ett individuellt plan.
Något som inte drabbats av detta är skivans kortfilm som inte har någonting alls med huvudfilmen att göra. Det är en kortfilm som med hjälp av dans tacklar åldrandet. Det låter kanske märkligt, men det är vacker och fin sak som kanske mer tilltalar en något äldre publik än de som ser huvudfilmen.
TRE SAKER
1. Det finns inga musikaliska inslag i filmen. Aldrig någonsin brister någon ut i sång. Lite oväntat.
2. Nästan alla roller i filmen göra av asiatiska skådespelare, vilket känns vettigt och bra på alla sätt och vis. Den ickeasiatiska Alan Tudyk gör rösten, eller ja, ljuden till bältdjuret Tuk Tuk som skapades för att Raya behövde ett sätt att transportera sig snabbt. Djuret har fått sitt namn efter de thailändska fordonen.
3. Kumandra är inspirerat av Thailand, Vietnam, Kambodja, Myanmar, Malaysia, Indonesien, Filippinerna och Laos.
2. Nästan alla roller i filmen göra av asiatiska skådespelare, vilket känns vettigt och bra på alla sätt och vis. Den ickeasiatiska Alan Tudyk gör rösten, eller ja, ljuden till bältdjuret Tuk Tuk som skapades för att Raya behövde ett sätt att transportera sig snabbt. Djuret har fått sitt namn efter de thailändska fordonen.
3. Kumandra är inspirerat av Thailand, Vietnam, Kambodja, Myanmar, Malaysia, Indonesien, Filippinerna och Laos.
ANDERS JAKOBSON (2021-06-02)