Våldsamt så det räcker och blir över
Nobody
Genre: ActionFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Universal, 2021
Ljud: Dolby Atmos
Bild: 1080p High Definition 2.39:1
Jag säger inte att vi är där än, men nog börja vi närma oss punkten då vi fått för många filmer om pensionerade hitmen (eller dylikt) som gör comeback från dvalan "en sista gång"? För att dra några moderna exempel har vi de två filmsviterna om John Wick eller The Equalizer som båda är rätt bra men också överdrivet våldsamma. Till listan kan vi lägga till "Nobody".
Till att börja med är det oerhört kul att se Bob Odenkirk i huvudrollen. Han är ju normalt sett en komiker som gjort lika mycket drama (framför allt i oändligt suveräna "Better Call Saul") och som man inte per automatik ser som en actionfigur, varken skådespelarmässigt eller fysiskt. Men Odenkirk bevisar motsatsen. Han bjuder på både fullskalig action och en tajt kropp i en film där han spelar gråmesiga siffernissen Hutch Mansell som i själva verket har ett förflutet som iskall lönnmördare.
I början av filmen ser vi på ett effektivt sätt hur tråkigt och inrutat Hutch liv är. Det är samma rutiner dag efter dag och ett livlöst äktenskap med frun Becca (Connie Nielsen) och skakiga relationer med barnen Blake (Gage Munroe) och Abby (Paisley Cadorath). Men så händer något oväntat. Mitt i natten blir familjen utsatta för ett inbrott och Hutch kommer på tjuvarna på bar gärning. Men han gör inget. Bara nästan, för i ett ögonblick grabbar han tag i en golfklubba och vi ser något förändras i honom. Men det blir tonårssonen Blake som faktiskt angriper tjuvarna och får dem att fly. Anklagande frågar han sin pappa varför han inte gjorde något.
Hutch gjorde inget men han observerade. En speciell tatuering noterade han på den tjuv som stal hans guldklocka och i hemlighet gör han något. Han lånar sin pensionerade pappas (Christopher Lloyd) FBI-bricka och lyckas lokalisera tjuvarna, men den tänkta hämnden kommer av sig när han inser att de bara är desperata, fattiga föräldrar med ett sjukt barn. Men något har väckts i Hutch och han måste få utlopp för det. Ett kriminellt gäng som beter sig illa på en buss löser problemet. "Jag hoppas ni gillar sjukhusmat" säger Hutch och gör krösamos av dem.
Men detta leder dessvärre till att Hutch sätter sig själv och sin familj i fara då ett av hans offer är bror till Yulian Kuznetsov (Aleksey Serebryakov), säkerhetschef för den ryska maffians hemliga bank och en fullkomlig galning. Och han vill givetvis ta sin hämnd, men han har inte räknat med att ställas mot han som är Ingen.
Den som gillar brutalt våld har mycket att hämta i "Nobody". Det är våldsamt så det räcker och blir över och av någon märklig anledning sitter man och hejar på den som oskadliggör, krossar och dödar folk i parti och minut. Konstigt att det fungerar, men det gör det. En anledning till att det fungerar är för att våldscenerna är väldigt snyggt gjorda. Det hjälper.
"Nobody" har en del gemensamt med de filmer jag nämnde i början av recensionen. Det är en skitsak som i "John Wick" som får bollen i rullning och Hutch använder sedan likt Robert McCall i "The Equalizer" praktiska saker från sin arbetsplats som vapen. På ett sätt gör det att "Nobody" inte känns speciellt originell, men den vinner på att den har Bob Odenkirk i huvudrollen och att det faktiskt är en underhållande actionfilm.
Till att börja med är det oerhört kul att se Bob Odenkirk i huvudrollen. Han är ju normalt sett en komiker som gjort lika mycket drama (framför allt i oändligt suveräna "Better Call Saul") och som man inte per automatik ser som en actionfigur, varken skådespelarmässigt eller fysiskt. Men Odenkirk bevisar motsatsen. Han bjuder på både fullskalig action och en tajt kropp i en film där han spelar gråmesiga siffernissen Hutch Mansell som i själva verket har ett förflutet som iskall lönnmördare.
I början av filmen ser vi på ett effektivt sätt hur tråkigt och inrutat Hutch liv är. Det är samma rutiner dag efter dag och ett livlöst äktenskap med frun Becca (Connie Nielsen) och skakiga relationer med barnen Blake (Gage Munroe) och Abby (Paisley Cadorath). Men så händer något oväntat. Mitt i natten blir familjen utsatta för ett inbrott och Hutch kommer på tjuvarna på bar gärning. Men han gör inget. Bara nästan, för i ett ögonblick grabbar han tag i en golfklubba och vi ser något förändras i honom. Men det blir tonårssonen Blake som faktiskt angriper tjuvarna och får dem att fly. Anklagande frågar han sin pappa varför han inte gjorde något.
Hutch gjorde inget men han observerade. En speciell tatuering noterade han på den tjuv som stal hans guldklocka och i hemlighet gör han något. Han lånar sin pensionerade pappas (Christopher Lloyd) FBI-bricka och lyckas lokalisera tjuvarna, men den tänkta hämnden kommer av sig när han inser att de bara är desperata, fattiga föräldrar med ett sjukt barn. Men något har väckts i Hutch och han måste få utlopp för det. Ett kriminellt gäng som beter sig illa på en buss löser problemet. "Jag hoppas ni gillar sjukhusmat" säger Hutch och gör krösamos av dem.
Men detta leder dessvärre till att Hutch sätter sig själv och sin familj i fara då ett av hans offer är bror till Yulian Kuznetsov (Aleksey Serebryakov), säkerhetschef för den ryska maffians hemliga bank och en fullkomlig galning. Och han vill givetvis ta sin hämnd, men han har inte räknat med att ställas mot han som är Ingen.
Den som gillar brutalt våld har mycket att hämta i "Nobody". Det är våldsamt så det räcker och blir över och av någon märklig anledning sitter man och hejar på den som oskadliggör, krossar och dödar folk i parti och minut. Konstigt att det fungerar, men det gör det. En anledning till att det fungerar är för att våldscenerna är väldigt snyggt gjorda. Det hjälper.
"Nobody" har en del gemensamt med de filmer jag nämnde i början av recensionen. Det är en skitsak som i "John Wick" som får bollen i rullning och Hutch använder sedan likt Robert McCall i "The Equalizer" praktiska saker från sin arbetsplats som vapen. På ett sätt gör det att "Nobody" inte känns speciellt originell, men den vinner på att den har Bob Odenkirk i huvudrollen och att det faktiskt är en underhållande actionfilm.
EXTRAMATERIALET
Utgåvan rymmer två kommentarspår för den som verkligen vill fördjupa sig och har tid att se om filmen. Det ena är med regissören Ilya Naishuller enbart och i det andra har han sällskap av Bob Odenkirk.
Det finns ungefär fem minuter bortklippt material att titta på samt tre bakomfilmer. En handlar om filmen i stort och en annan om Odenkirk som actionskådespelare och den tredje är en nedbrytning av fyra actionsekvenser ur filmen. Det är intressant att titta på i och med att det ligger mycket planering bakom scenerna.
Bra kompletterande material alltså.
Det finns ungefär fem minuter bortklippt material att titta på samt tre bakomfilmer. En handlar om filmen i stort och en annan om Odenkirk som actionskådespelare och den tredje är en nedbrytning av fyra actionsekvenser ur filmen. Det är intressant att titta på i och med att det ligger mycket planering bakom scenerna.
Bra kompletterande material alltså.
TRE SAKER
1. I extramaterialet beskrivs Aleksey Serebryakov som en riktigt tung rysk pjäs. "Rysslands Anthony Hopkins", säger någon för att sätta honom i perspektiv.
2. Filmens manusförfattare är Derek Kolstad som tidigare på cv:t har – håll i er – de tre "John Wick"-filmerna. Vilken skräll!
3. Regissören Ilya Naishuller är en snart 30-årig ryss som har känsla för det här med action. Hans förra film var "Hardcore".
2. Filmens manusförfattare är Derek Kolstad som tidigare på cv:t har – håll i er – de tre "John Wick"-filmerna. Vilken skräll!
3. Regissören Ilya Naishuller är en snart 30-årig ryss som har känsla för det här med action. Hans förra film var "Hardcore".
ANDERS JAKOBSON (2021-10-18)