Om förändring och ursprung
Ett öga rött
Genre: DramaFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Pan Vision, 2007
Ljud: Dolby digital 5,1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.35:1
När Halims (Youssef Skhayri) mamma insjuknar i ALS och sedermera dör beslutar hans pappa (Hassan Brijany) att det är dags att lämna allt det gamla bakom sig. De flyttar in till Stockholm från förorten där pappan öppnar en liten butik som säljer "allt". Han säger till Halim att från och med nu ska de bara prata svenska med varandra.
Halim som hade börjat utforska sina marockanska rötter tillsammans med mamman är inte förtjust i denna utveckling, och medan hans pappa gör allt för att bli mer svensk genom att bland annat lyssna på Ulf Lundell och steka pyttipanna blir han allt mer frustrerad och angelägen om att inte bli "nån jävla suedi".
Droppen kommer när pappan börjar träffa en blond svenska (Cecilia Ljung) samtidigt som de arabiska timmarna försvinner i skolan. Halim söker sig tillbaka till förorten och pratar med en gammal marockansk kvinna som berättar om den svenska integrationsplanen för honom. Han sväljer varje ord och förvandlas till "Tankesultanen" som ska värna om sitt ursprung.
Halim möter också kärleken i Yasmine (Evin Ahmad), en tjej som har en apatisk arbetslös skådespelare som pappa. För att vinna Yasmines kärlek måste "Tankesultanen" göra en insats och Halim fixar så att hennes pappa för provspela på Dramaten för en roll i "I väntan på Godot", men rollen går till Mikael Persbrant som blir en symbol för hela integrationsplanen och därför måste dö!
"Ett öga rött", baserad på Jonas Hassen Khemiris populära roman med samma namn, är en tämligen originell svensk film, med vissa inslag från Bollywoods fantasivärldar - vilket passar mycket bra in i historien. Fast jag syftar inte enbart på det utan att historien i sig känns som något nytt och fräscht i den svenska filmmyllan.
De båda huvudrollsinnehavarna briljerar i sina roller. Unga Youssef Skhayri, som vad jag förstått debuterar i och med denna film, har en skönt glödande aggression i sitt skådespeleri som göder hans karaktärs frustration på ett lysande sätt, och Hassan Brijany, som man numera börjar se i alla möjliga olika sammanhang, är lika stabil som hans kroppshydda.
Precis som boken berättas filmen på invandrarsvenska, vilket är en smula jobbigt tills man kommit in i jargongen ordentligt, vilket inte tar allt för lång tid.
Filmen har fått mycket höga betyg i svensk media, men jag är inte lika övertygad. Filmen är bra, men inte fantastisk. Möjligen kan det ha att göra med att jag faktiskt förväntade mig att filmen skulle vara en komedi, men det här är ett drama om förändring, ursprung och att följa sitt hjärta vart det än leder en.
Halim som hade börjat utforska sina marockanska rötter tillsammans med mamman är inte förtjust i denna utveckling, och medan hans pappa gör allt för att bli mer svensk genom att bland annat lyssna på Ulf Lundell och steka pyttipanna blir han allt mer frustrerad och angelägen om att inte bli "nån jävla suedi".
Droppen kommer när pappan börjar träffa en blond svenska (Cecilia Ljung) samtidigt som de arabiska timmarna försvinner i skolan. Halim söker sig tillbaka till förorten och pratar med en gammal marockansk kvinna som berättar om den svenska integrationsplanen för honom. Han sväljer varje ord och förvandlas till "Tankesultanen" som ska värna om sitt ursprung.
Halim möter också kärleken i Yasmine (Evin Ahmad), en tjej som har en apatisk arbetslös skådespelare som pappa. För att vinna Yasmines kärlek måste "Tankesultanen" göra en insats och Halim fixar så att hennes pappa för provspela på Dramaten för en roll i "I väntan på Godot", men rollen går till Mikael Persbrant som blir en symbol för hela integrationsplanen och därför måste dö!
"Ett öga rött", baserad på Jonas Hassen Khemiris populära roman med samma namn, är en tämligen originell svensk film, med vissa inslag från Bollywoods fantasivärldar - vilket passar mycket bra in i historien. Fast jag syftar inte enbart på det utan att historien i sig känns som något nytt och fräscht i den svenska filmmyllan.
De båda huvudrollsinnehavarna briljerar i sina roller. Unga Youssef Skhayri, som vad jag förstått debuterar i och med denna film, har en skönt glödande aggression i sitt skådespeleri som göder hans karaktärs frustration på ett lysande sätt, och Hassan Brijany, som man numera börjar se i alla möjliga olika sammanhang, är lika stabil som hans kroppshydda.
Precis som boken berättas filmen på invandrarsvenska, vilket är en smula jobbigt tills man kommit in i jargongen ordentligt, vilket inte tar allt för lång tid.
Filmen har fått mycket höga betyg i svensk media, men jag är inte lika övertygad. Filmen är bra, men inte fantastisk. Möjligen kan det ha att göra med att jag faktiskt förväntade mig att filmen skulle vara en komedi, men det här är ett drama om förändring, ursprung och att följa sitt hjärta vart det än leder en.
EXTRAMATERIALET
Filmens bakomfilm är en ganska snabb och dessvärre rätt oseriös historia som rasslar igenom 50-talet inspelningsdagar på 20 minuter. Trots att regissören Daniel Wallentins bror bidrar till den oseriösa stämningen från bakomfilmens första minut, så får han mig att skratta när han fimpar en cigarett utanför Dramaten på ett synnerligen oväntat ställe...
I övrigt är det mest intressanta i filmen att Jonas Hassen Khemiris cameo förs fram i ljuset.
Därefter finns det 12 användarovänliga bortklippta scener att titta på. Varje scen kräver två klick för att kunna ses (först välja scen, sen välja om man vill ha kommentarer eller inte). Jag har aldrig saknat en "play all"-funktion så mycket... Scenerna är inget märkvärdigt heller, så det känns som 24 klick i onödan.
Bland extramaterialet kan man hitta en teaser, en trailer och två låtar att lyssna på (inga videos alltså).
I övrigt är det mest intressanta i filmen att Jonas Hassen Khemiris cameo förs fram i ljuset.
Därefter finns det 12 användarovänliga bortklippta scener att titta på. Varje scen kräver två klick för att kunna ses (först välja scen, sen välja om man vill ha kommentarer eller inte). Jag har aldrig saknat en "play all"-funktion så mycket... Scenerna är inget märkvärdigt heller, så det känns som 24 klick i onödan.
Bland extramaterialet kan man hitta en teaser, en trailer och två låtar att lyssna på (inga videos alltså).
TRE SAKER
1. Trots att filmen är ett drama finns det gott om komiska scener. En sekvens mot slutet där Halims pappa tar hand om en full svensk på en restaurang är så rolig att jag skrattar högt.
2. Filmen innehåller många drömsekvenser där den roligaste är Halims möte med Bengt Magnusson. Bilden av Magnusson är otroligt underhållande och den gode basrösten bjuder verkligen på sig själv.
3. Halims beskrivning av Kerstin, den blonda svenskan hans pappa träffar på en matlagskurs, första gången han ser henne hör också till filmens roliga höjdpunkter.
2. Filmen innehåller många drömsekvenser där den roligaste är Halims möte med Bengt Magnusson. Bilden av Magnusson är otroligt underhållande och den gode basrösten bjuder verkligen på sig själv.
3. Halims beskrivning av Kerstin, den blonda svenskan hans pappa träffar på en matlagskurs, första gången han ser henne hör också till filmens roliga höjdpunkter.
ANDERS JAKOBSON (2007-11-30)