En viktig nyhistorisk skildring
The Mauritainian
Genre: DramaFormat: Blu-ray, region 2, 1 skivor
Bolag: SF, 2022
Ljud: DTS-HD Master Audio 7.1
Bild: 1080p High Definition 1.33:1, 1.78:1, 2.39:1
Jag har levt fler år än jag pallar att skriva offentligt nu och ändå helt missat att det finns ett land i nordvästra Afrika som heter Mauretanien. Inte för att jag kan alla Afrikas länder som ett rinnande vatten, men jag trodde i min enfald att jag i alla fall hört alla namn vid det här laget. Uppenbarligen inte.
En person från Mauretanien blir på engelska "a mauritanian" och titelkaraktären är Mohamedou Ould Slahi (Tahar Rahim), en högutbildad ung man som några månader efter 9/11-attacken kallas in på förhör av amerikanerna. Efter det är han spårlöst försvunnen och hans familj får inga svar, inte förrän de drygt tre år senare kan läsa i en tidning att Mohamedou sitter fängslad i fånglägret på Guantánamobasen misstänkt för att vara en av de drivande krafterna bakom attacken.
Strax därpå blir försvarsadvokaten Nancy Hollander (Jodie Foster) tipsad om fallet. Hon sitter i Albuquerque, New Mexico, och har erfarenhet av liknande fall. Hon och kollegan Teri Duncan (Shailene Woodley) reser till Kuba för att träffa Mohamedou och erbjuda sina tjänster. Han har suttit frihetsberövad länge nu men han har inte anklagats för något. Nancy ber honom att skriva ned sin historia samtidigt som de försöker hitta handlingar som bekräftar hans berättelse.
Parallellt laddar militären för att stort åtal för att förklara någon skyldig för attackerna. Överste Stuart Couch (Benedict Cumberbatch) blir utsedd till åklagare. Han har ett personligt motiv då en av hans vänner flög ett av de plan som kraschade i World Trade Center och en av misstankarna mot Mohamedou är att han rekryterade kaparna i Tyskland.
En stor del av narrativet är Mohamedous tillbakablickar som först är evighetslånga förhör med tolk som inte leder någonstans, med undantag för att han lär sig engelska av bara farten. Men i och med att de kör fast tvingas militären ändra taktik... Jag minns när det offentligt känt att väldigt tveksamma metoder användes i fånglägret på Guantánamobasen. Man skulle utan problem kunna kalla det för tortyr, för det är vad det var. Ett utdraget och intensivt parti i filmen illustrerar militärens våldsamma agerande för att knäcka Mohamedou. Det är fullständigt vidrig fysisk, psykisk och sexuell tortyr och vad som är ännu värre är att den verkliga Mohamedou Ould Slahi berättat att verkligheten var ännu vidrigare.
För ja, det finns en verklig Mohamedou och filmen är verklighetsbaserad. Det är ett gripande drama som ändå har en underliggande spänning. Tahar Rahim gör huvudrollen väldigt bra. Det är svårt att läsa honom. Är han skyldig eller oskyldig? Gestaltningen förstärker tveksamheten och det är bland annat det som gör Rahims insats så bra. I sin helhet är "The Mauritainian" inte en film som golvar mig, men det är en viktig nyhistorisk skildring.
En person från Mauretanien blir på engelska "a mauritanian" och titelkaraktären är Mohamedou Ould Slahi (Tahar Rahim), en högutbildad ung man som några månader efter 9/11-attacken kallas in på förhör av amerikanerna. Efter det är han spårlöst försvunnen och hans familj får inga svar, inte förrän de drygt tre år senare kan läsa i en tidning att Mohamedou sitter fängslad i fånglägret på Guantánamobasen misstänkt för att vara en av de drivande krafterna bakom attacken.
Strax därpå blir försvarsadvokaten Nancy Hollander (Jodie Foster) tipsad om fallet. Hon sitter i Albuquerque, New Mexico, och har erfarenhet av liknande fall. Hon och kollegan Teri Duncan (Shailene Woodley) reser till Kuba för att träffa Mohamedou och erbjuda sina tjänster. Han har suttit frihetsberövad länge nu men han har inte anklagats för något. Nancy ber honom att skriva ned sin historia samtidigt som de försöker hitta handlingar som bekräftar hans berättelse.
Parallellt laddar militären för att stort åtal för att förklara någon skyldig för attackerna. Överste Stuart Couch (Benedict Cumberbatch) blir utsedd till åklagare. Han har ett personligt motiv då en av hans vänner flög ett av de plan som kraschade i World Trade Center och en av misstankarna mot Mohamedou är att han rekryterade kaparna i Tyskland.
En stor del av narrativet är Mohamedous tillbakablickar som först är evighetslånga förhör med tolk som inte leder någonstans, med undantag för att han lär sig engelska av bara farten. Men i och med att de kör fast tvingas militären ändra taktik... Jag minns när det offentligt känt att väldigt tveksamma metoder användes i fånglägret på Guantánamobasen. Man skulle utan problem kunna kalla det för tortyr, för det är vad det var. Ett utdraget och intensivt parti i filmen illustrerar militärens våldsamma agerande för att knäcka Mohamedou. Det är fullständigt vidrig fysisk, psykisk och sexuell tortyr och vad som är ännu värre är att den verkliga Mohamedou Ould Slahi berättat att verkligheten var ännu vidrigare.
För ja, det finns en verklig Mohamedou och filmen är verklighetsbaserad. Det är ett gripande drama som ändå har en underliggande spänning. Tahar Rahim gör huvudrollen väldigt bra. Det är svårt att läsa honom. Är han skyldig eller oskyldig? Gestaltningen förstärker tveksamheten och det är bland annat det som gör Rahims insats så bra. I sin helhet är "The Mauritainian" inte en film som golvar mig, men det är en viktig nyhistorisk skildring.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Ett tortyrredskap är hårdrock. Det kan inte ha varit speciellt roligt för de band som fick veta att deras musik används för att bryta ned folk.
2. Den verkliga Nancy Hollander har bekräftat att filmens version av fånglägret på Guantánamobasen är kusligt likt verklighetens.
3. Det är fantastiskt hur vissa filmmoment etsat sig fast under alla dessa år. När jag i denna film ser Jodie Foster går genom fängelsekorridorer på Guantánamobasen så gör jag mig beredd på att Hannibal Lector ska står där i en cell och säga "Hello Clarise"...
2. Den verkliga Nancy Hollander har bekräftat att filmens version av fånglägret på Guantánamobasen är kusligt likt verklighetens.
3. Det är fantastiskt hur vissa filmmoment etsat sig fast under alla dessa år. När jag i denna film ser Jodie Foster går genom fängelsekorridorer på Guantánamobasen så gör jag mig beredd på att Hannibal Lector ska står där i en cell och säga "Hello Clarise"...
ANDERS JAKOBSON (2022-07-01)