Tonsäkert och underhållande på många vis
Dungeons & Dragons: Honor Among Thieves
Genre: ÄventyrFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Paramount, 2023
Ljud: Dolby Atmos
Bild: 1080p High Definition 2.39:1
Någon gång under mellan- eller högstadiet spelade jag rollspel för första och enda gången. Jag tyckte att det var kul och den huvudsakliga anledningen till att jag inte spelade igen var att de drivande personerna inte ingick i min närmaste vänskapskrets, vilket tydligen begränsade möjligheterna till fler spel. Trots det har rollspel och hela kulturen kring det funnits med i periferin precis som många andra subkulturella inslag som jag själv inte hållit på med (exempelvis moderna dataspel) och jag förstår referenserna när de dyker upp. Som till exempel i "Stranger Things".
"Dungeons & Dragons: Honor Among Thieves" har absolut hittat rätt ton för att vara en rollspelsfilm. Den har den här brokiga skaran av olika sorters karaktärer med olika egenskaper (som de dessutom kan olika bra) och ett tydligt uppdrag med deläventyr som gör att det både är resan och målet som är... eh, målet. Utöver det är filmen snyggt gjord med tjusig design på både miljöer och figurer, och den har både rafflande actionsekvenser och en stor skopa humor i berättelsen som gör att man blir underhållen på flera olika vis.
Barden Edgin (Chris Pine) och barbaren Holga (Michelle Rodriguez) har suttit fängslade i två år och har chansen att bli benådade. Pratkvarnen Edgin håller låda inför benådningsrådet och passar på att ge tittaren lite bakgrundshistoria. Tidigare var han Harpist, en sorts brottsbekämpare, men efter att ha retat upp en Röd trollkarl hämnades denna genom att döda Edgins fru varpå Edgin ensam tog hand om spädbarnet Kira. När han behövde det som bäst korsades hans vägar med Holga som hjälpte honom att uppfostra Kira. I samband med lämnade han sitt gamla uppdrag och inledde en karriär som tjuv tillsammans med Holga, Kira (Chloe Coleman), sisådärduktiga-magikern Simon (Justice Smith), lurendrejaren Forge (Hugh Grant) och hans magiska sidekick Sofina (Daisy Head).
Det är i samband med att de ska stjäla en "Återupplivlingstavla", som Edgin ämnar använda för att väcka sin fru till liv, som han och Holga åker fast. I sista sekunden ger Edgin tavlan till Forge och ber honom hålla Kira skyddad. När Edgin och Holga rymmer från fängelset får de veta att Forge hållit det han lovat - och mer. Kira har matats med en bild av sin pappa som inte riktigt överensstämmer med sanningen och Forge har blivit en förmögen Lord under tiden som gått och det ska förstås visa sig snart att han lurade Edgin och Holga när det begav sig. Återigen tvingas de rymma och börjar smida på planer för att ge igen, frita Kira från Forge och det betyder att de behöver ett nytt litet gäng. Till att börja med söker de upp Simon och via honom får de tag på den lätt motvilliga druiden Doric (Sophia Lillis) som kan förvandla sig till olika djur och därmed kan det stora uppdraget inledas.
Som jag skrev redan tidigt i texten så gillar jag verkligen tonen i filmen. Den tilltalar mig nu och den hade tilltalat mig som tonåring. Humorn i filmen är träffsäker och både dumrolig (sekvensen där gänget förhör lik - av Hugh Grant i extramaterialet sanningsenligt beskriven som "Monty Pythonsk") och gapflabbsframkallande (sekvensen där en av Simons illusioner hakar upp sig). Men det är också actiondrivet med lika delar "heist" och svärdsvingande. Mycket att roas av i alla fall.
Jag är faktiskt lite sugen på att se om filmen hyfsat omgående. Även om det sannolikt inte kommer att hända är det i alla fall ett gott betyg till filmen.
"Dungeons & Dragons: Honor Among Thieves" har absolut hittat rätt ton för att vara en rollspelsfilm. Den har den här brokiga skaran av olika sorters karaktärer med olika egenskaper (som de dessutom kan olika bra) och ett tydligt uppdrag med deläventyr som gör att det både är resan och målet som är... eh, målet. Utöver det är filmen snyggt gjord med tjusig design på både miljöer och figurer, och den har både rafflande actionsekvenser och en stor skopa humor i berättelsen som gör att man blir underhållen på flera olika vis.
Barden Edgin (Chris Pine) och barbaren Holga (Michelle Rodriguez) har suttit fängslade i två år och har chansen att bli benådade. Pratkvarnen Edgin håller låda inför benådningsrådet och passar på att ge tittaren lite bakgrundshistoria. Tidigare var han Harpist, en sorts brottsbekämpare, men efter att ha retat upp en Röd trollkarl hämnades denna genom att döda Edgins fru varpå Edgin ensam tog hand om spädbarnet Kira. När han behövde det som bäst korsades hans vägar med Holga som hjälpte honom att uppfostra Kira. I samband med lämnade han sitt gamla uppdrag och inledde en karriär som tjuv tillsammans med Holga, Kira (Chloe Coleman), sisådärduktiga-magikern Simon (Justice Smith), lurendrejaren Forge (Hugh Grant) och hans magiska sidekick Sofina (Daisy Head).
Det är i samband med att de ska stjäla en "Återupplivlingstavla", som Edgin ämnar använda för att väcka sin fru till liv, som han och Holga åker fast. I sista sekunden ger Edgin tavlan till Forge och ber honom hålla Kira skyddad. När Edgin och Holga rymmer från fängelset får de veta att Forge hållit det han lovat - och mer. Kira har matats med en bild av sin pappa som inte riktigt överensstämmer med sanningen och Forge har blivit en förmögen Lord under tiden som gått och det ska förstås visa sig snart att han lurade Edgin och Holga när det begav sig. Återigen tvingas de rymma och börjar smida på planer för att ge igen, frita Kira från Forge och det betyder att de behöver ett nytt litet gäng. Till att börja med söker de upp Simon och via honom får de tag på den lätt motvilliga druiden Doric (Sophia Lillis) som kan förvandla sig till olika djur och därmed kan det stora uppdraget inledas.
Som jag skrev redan tidigt i texten så gillar jag verkligen tonen i filmen. Den tilltalar mig nu och den hade tilltalat mig som tonåring. Humorn i filmen är träffsäker och både dumrolig (sekvensen där gänget förhör lik - av Hugh Grant i extramaterialet sanningsenligt beskriven som "Monty Pythonsk") och gapflabbsframkallande (sekvensen där en av Simons illusioner hakar upp sig). Men det är också actiondrivet med lika delar "heist" och svärdsvingande. Mycket att roas av i alla fall.
Jag är faktiskt lite sugen på att se om filmen hyfsat omgående. Även om det sannolikt inte kommer att hända är det i alla fall ett gott betyg till filmen.
EXTRAMATERIALET
Ett par kortare bakomfilmer berättar om hur filmen kom till, om karaktärerna och om rekvisita och stunts. Absolut mervärde även om det också är lite av det här tröttsamma ryggdunkandet som är så vanligt i bakomfilmer nu för tiden. En sak som roade mig lite var att ena hälften av regissörsduon - John Francis Daley (den andra är Jonathan Goldstein) - spelade "Dungeons & Dragons" för första gången i kultserien "Nollor och nördar" ("Freaks and Geeks") där han gjorde rollen som Sam Weir.
Blooper och en samling med bortklippt material ligger också med.
Blooper och en samling med bortklippt material ligger också med.
TRE SAKER
1. I extramaterialet översätts "Dungeons & Dragons" någon gång till "Drakar och demoner", vilket är helt fel. "Drakar och demoner", populärt förkortat till DoD är ett svenskt rollspel som är helt fristående från "Dungeons & Dragons", populärt förkortat D&D…
2. En av druiden Dorics olika djurformer är en gigantisk ugglebjörn som är ett fantastiskt djurpåhitt. Lite trist nog nyttjas ugglebjörnen i en scen som direkt efterapar en klassisk sekvens med Hulken och Loki i "The Avengers", i princip rakt av...
3. Varje gång jag ser en film med kolon-titel drar jag slutsatsen att det finns en ambition om att få till en franchise och i det här fallet är möjligheterna oändliga. Det ligger ju i rollspelets natur att det blir nya äventyr, med samma karaktärer, med någon eller flera utbytta. Det är ju bara att köra. Om det blir fler filmer får framtiden visa, men en spinoffserie för Paramount+ är beställd. Frågan är om några karaktärer går igen eller om det bara blir nya äventyr i samma värld?
2. En av druiden Dorics olika djurformer är en gigantisk ugglebjörn som är ett fantastiskt djurpåhitt. Lite trist nog nyttjas ugglebjörnen i en scen som direkt efterapar en klassisk sekvens med Hulken och Loki i "The Avengers", i princip rakt av...
3. Varje gång jag ser en film med kolon-titel drar jag slutsatsen att det finns en ambition om att få till en franchise och i det här fallet är möjligheterna oändliga. Det ligger ju i rollspelets natur att det blir nya äventyr, med samma karaktärer, med någon eller flera utbytta. Det är ju bara att köra. Om det blir fler filmer får framtiden visa, men en spinoffserie för Paramount+ är beställd. Frågan är om några karaktärer går igen eller om det bara blir nya äventyr i samma värld?
ANDERS JAKOBSON (2023-06-26)