Jätterolig mockumentär utan gapflabb
Theater Camp
Genre: KomediFormat: Streamat
Bolag: Disney+, 2023
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 1.78:1
I mitt filmbibliotek är "Theater Camp" närmast besläktad med Christopher Guests "Waiting for Guffman" och "A Mighty Wind". Det är en skruvad mockumentär som kulminerar i en scenuppsättning, i det här fallet en ambitiös amatörmusikal med barn på en teatersommarskola. Dialogen i filmen påstås vara improviserad, men det råder ingen tvekan om att storyn är skriven och att framför allt de musikaliska inslagen jobbats fram trots att de ska verka vara lite B. Här är likheterna med "Waiting for Guffman" extra starka.
I grund och botten handlar filmen om två kvinnor, Joan (Amy Sedaris) och Rita (Caroline Aaron), som drivit en teatersommarskola i flera decennier. Även om jobbet är givande är det samma ekonomiska problem år efter år, speciellt när den närliggande och lyxigare sommarskolan Camp Lakeside vill komma över teaterskolans mark ett par timmar utanför New York.
Precis innan årets omgång drabbas Joan av ett krampanfall och hamnar i koma. Dokumentärteamet väljer att fortsätta filma och Joans son Troy (Jimmy Tatro) kliver in som temporär chef för AdirondACTS. Han är en selfiepinnevloggare som aldrig brytt sig om sin mammas verksamhet, men i och med att han är ett självutnämnt entreprenöriellt geni, ska han få ordning på ekonomin. Vilket förstås inte går alls. Troy kan varken prata med skolans lärare eller barnen och det är klart att han sneglar åt Camp Lakesides frestande erbjudande när kassan sinar.
Filmens centralgestalter är lärarna Amos (Ben Platt) och Rebecca-Diane (Molly Gordon). Båda är före detta elever som inte fått sitt genombrott på scenen och nu är lärare i stället. Det är också de som årligen specialskriver en musikal för eleverna och i år blir den "Joan, Still" - en musikal om den omtyckta Joans liv. Problemet är bara att de inte har en bokstav eller ton skriven, men det ska väl gå. I periferin finns vaktmästaren Glenn (Noah Galvin) som visar sig ha mer talang än att ta hand om alla tekniska bitar.
Det är ingen gapflabbskomedi men det är onekligen en rolig film som precis som Guests filmer ligger precis sida vid sida med verkligheten (vilket också är förklaringen till "The Offices" framgång). Jag är ganska säker på att gänget bakom "Theater Camp" inspirerats av Guest och inte minst genom att göra något "dåligt" på ett seriöst vis. Sen hjälper det till att barnen i filmen sannolikt är sådana som skulle gått på skolan, ambitiösa och talangfulla och duktiga på att sjunga musikaltydligt i rätt tonart. De bidrar till den här äkthetskänslan som är filmens stora trumfkort.
Jag gillade "Theater Camp" mer än jag hade trott. Man skulle kunna tro att den primärt borde tilltala teaterfolk men jag hör inte till den målgruppen. En kul film oavsett vilka förutsättningar man har är det.
I grund och botten handlar filmen om två kvinnor, Joan (Amy Sedaris) och Rita (Caroline Aaron), som drivit en teatersommarskola i flera decennier. Även om jobbet är givande är det samma ekonomiska problem år efter år, speciellt när den närliggande och lyxigare sommarskolan Camp Lakeside vill komma över teaterskolans mark ett par timmar utanför New York.
Precis innan årets omgång drabbas Joan av ett krampanfall och hamnar i koma. Dokumentärteamet väljer att fortsätta filma och Joans son Troy (Jimmy Tatro) kliver in som temporär chef för AdirondACTS. Han är en selfiepinnevloggare som aldrig brytt sig om sin mammas verksamhet, men i och med att han är ett självutnämnt entreprenöriellt geni, ska han få ordning på ekonomin. Vilket förstås inte går alls. Troy kan varken prata med skolans lärare eller barnen och det är klart att han sneglar åt Camp Lakesides frestande erbjudande när kassan sinar.
Filmens centralgestalter är lärarna Amos (Ben Platt) och Rebecca-Diane (Molly Gordon). Båda är före detta elever som inte fått sitt genombrott på scenen och nu är lärare i stället. Det är också de som årligen specialskriver en musikal för eleverna och i år blir den "Joan, Still" - en musikal om den omtyckta Joans liv. Problemet är bara att de inte har en bokstav eller ton skriven, men det ska väl gå. I periferin finns vaktmästaren Glenn (Noah Galvin) som visar sig ha mer talang än att ta hand om alla tekniska bitar.
Det är ingen gapflabbskomedi men det är onekligen en rolig film som precis som Guests filmer ligger precis sida vid sida med verkligheten (vilket också är förklaringen till "The Offices" framgång). Jag är ganska säker på att gänget bakom "Theater Camp" inspirerats av Guest och inte minst genom att göra något "dåligt" på ett seriöst vis. Sen hjälper det till att barnen i filmen sannolikt är sådana som skulle gått på skolan, ambitiösa och talangfulla och duktiga på att sjunga musikaltydligt i rätt tonart. De bidrar till den här äkthetskänslan som är filmens stora trumfkort.
Jag gillade "Theater Camp" mer än jag hade trott. Man skulle kunna tro att den primärt borde tilltala teaterfolk men jag hör inte till den målgruppen. En kul film oavsett vilka förutsättningar man har är det.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Filmen är skriven av Noah Galvin, Ben Platt, Molly Gordon och Nick Lieberman och regisserad av de sista två. Den är en remake på en kortfilm med samma namn gjord av samma människor för några år sedan.
2. I filmen framgår det att Amos och Rebecca-Diane känt varandra länge och det visas gamla klipp på karaktärerna som barn och jag misstänker att det är Ben Platt och Molly Gordon vi ser då de jobbat tillsammans sedan de var 4-6 år.
3. Det finns ett teaterläger i staten New York som heter Stagedoor Manor, vilket sannolikt är en förlaga för filmens AdirondACTS. Jag vet dock inte om någon av de inblandade i den här filmen gått på Stagedoor Manor, men det kan ju finnas liknande läger över hela USA.
2. I filmen framgår det att Amos och Rebecca-Diane känt varandra länge och det visas gamla klipp på karaktärerna som barn och jag misstänker att det är Ben Platt och Molly Gordon vi ser då de jobbat tillsammans sedan de var 4-6 år.
3. Det finns ett teaterläger i staten New York som heter Stagedoor Manor, vilket sannolikt är en förlaga för filmens AdirondACTS. Jag vet dock inte om någon av de inblandade i den här filmen gått på Stagedoor Manor, men det kan ju finnas liknande läger över hela USA.
ANDERS JAKOBSON (2024-01-10)