Två gripande berättelser i en
Eric
Genre: Drama, TV-serieFormat: Streamat
Bolag: Netflix, 2024
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 1.78:1
Med hjälp av en skarp sax skulle man kunna klippa itu "Eric" och få två stycken spännande och gripande serier, men nu får man i stället två historier sammankopplade till en med viss överlappning. Jag tycker att det är ett skickligt manusarbete som förfinas av väldigt detaljerade karaktärsporträtt som i sin tur skådespelats fint och presenteras i en väldesignad miljö. Toppklass, med andra ord.
Om vi börjar bakifrån. Miljön är New York i mitten av 80-talet. Staden har ännu inte genomgått den upprensning och uppfräschning som bland annat Rudy Giuliani var drivande i när brottsligheten minskade i stor skala. New York i "Eric" är en stad där korruption och snusk väntar runt hörnet från vilket bostadsområde som helst. Men det är också en stad där kreativiteten frodas. Benedict Cumberbatch spelar dockspelaren Vincent Anderson som ligger bakom succén "Good Day Sunshine", ett tv-program i "Sesame Streets" anda med dockor som skojar och sjunger i något slags pedagogiskt syfte. Vincents förhållande med frun Cassie (Gaby Hoffmann) har kört fast och deras gemensamma tid slutar oftast i gräl, och lika ofta med flera tömda vinflaskor på diskbänken.
Deras son, nioåringen Edgar (Ivan Morris Howe), är en enstöring som gillar att rita och han har skissat fram en ny docka till "Good Day Sunshine", ett stort monster som heter Eric. Vincent lyssnar ointresserat på sin son och hånar honom när han inte kan pitcha karaktären ordentligt. Vincent är så fylld av uppdämd aggression och livsbesvikelse att han inte vet bättre.
Men så en dag försvinner Edgar. Han gick själv mot skolan men kom aldrig fram. En blodig t-shirt hittas men i övrigt finns det inga andra spår.
McKinley Belcher III spelar polisen Michael Ledroit som driver försvunna personer-fallen i sitt distrikt och han blir förstås inkallad. Men Ledroits tankar är för det mesta kring en ung svart kille som försvann ett halvår tidigare. Killens mamma (Adepero Oduye) ger aldrig upp hoppet och sitter nästan dagligen på polisstationen för att få svar. Det är något med fallet som gnager i Ledroit och han tror att en nattklubb är inblandad på något vis, så han går dit med en dold bandspelare för att fånga in material. Där stöter han på några poliser från sedlighetsroteln som beter sig märkligt och Ledroits misstanke är att Edgar har försvunnit in i en pedofilcirkel på något vis.
Samtidigt börjar Vincents liv att krackelera. Hans förtroende på jobbet sviktar och Cassie har ledsnat på honom. Dessutom blir han under en period misstänkt för att ha varit inblandad i Edgars försvinnande. Vad som är värre är att han börjar få hallucinationer där ett stort luddigt monster som kommunicerar med honom och Vincent börjar tro att det enda sättet att få hem Edgar är att färdigställa Eric.
Inslaget av det luddiga monstret är lite magisk realism i en annars väldigt jordnära berättelse. Det ska visa sig att mycket handlar om relationen mellan far och son i flera olika fall, för Vincents pappa är byggherren Robert Anderson (John Doman) som knappast är aktuell för att vinna Årets pappa och att Vincent är som han är, har sina förklaringar. Även om detta är A-berättelsen i serien är delen med Ledroit och hans utredning mest spännande och gripande och det som engagerar mest. Ledroit är ingen platt poliskaraktär utan han har många lager där ett är hans hemliga privatliv som har sina egna prövningar, framför allt i tiden historien utspelar sig.
"Eric" är en utmärkt tv-serie som med sina sex avsnitt går snabbt att se. Måhända är slutet lite väl tillrättalagt men det finns gott om mörker genom hela serien för att balansera upp det.
Om vi börjar bakifrån. Miljön är New York i mitten av 80-talet. Staden har ännu inte genomgått den upprensning och uppfräschning som bland annat Rudy Giuliani var drivande i när brottsligheten minskade i stor skala. New York i "Eric" är en stad där korruption och snusk väntar runt hörnet från vilket bostadsområde som helst. Men det är också en stad där kreativiteten frodas. Benedict Cumberbatch spelar dockspelaren Vincent Anderson som ligger bakom succén "Good Day Sunshine", ett tv-program i "Sesame Streets" anda med dockor som skojar och sjunger i något slags pedagogiskt syfte. Vincents förhållande med frun Cassie (Gaby Hoffmann) har kört fast och deras gemensamma tid slutar oftast i gräl, och lika ofta med flera tömda vinflaskor på diskbänken.
Deras son, nioåringen Edgar (Ivan Morris Howe), är en enstöring som gillar att rita och han har skissat fram en ny docka till "Good Day Sunshine", ett stort monster som heter Eric. Vincent lyssnar ointresserat på sin son och hånar honom när han inte kan pitcha karaktären ordentligt. Vincent är så fylld av uppdämd aggression och livsbesvikelse att han inte vet bättre.
Men så en dag försvinner Edgar. Han gick själv mot skolan men kom aldrig fram. En blodig t-shirt hittas men i övrigt finns det inga andra spår.
McKinley Belcher III spelar polisen Michael Ledroit som driver försvunna personer-fallen i sitt distrikt och han blir förstås inkallad. Men Ledroits tankar är för det mesta kring en ung svart kille som försvann ett halvår tidigare. Killens mamma (Adepero Oduye) ger aldrig upp hoppet och sitter nästan dagligen på polisstationen för att få svar. Det är något med fallet som gnager i Ledroit och han tror att en nattklubb är inblandad på något vis, så han går dit med en dold bandspelare för att fånga in material. Där stöter han på några poliser från sedlighetsroteln som beter sig märkligt och Ledroits misstanke är att Edgar har försvunnit in i en pedofilcirkel på något vis.
Samtidigt börjar Vincents liv att krackelera. Hans förtroende på jobbet sviktar och Cassie har ledsnat på honom. Dessutom blir han under en period misstänkt för att ha varit inblandad i Edgars försvinnande. Vad som är värre är att han börjar få hallucinationer där ett stort luddigt monster som kommunicerar med honom och Vincent börjar tro att det enda sättet att få hem Edgar är att färdigställa Eric.
Inslaget av det luddiga monstret är lite magisk realism i en annars väldigt jordnära berättelse. Det ska visa sig att mycket handlar om relationen mellan far och son i flera olika fall, för Vincents pappa är byggherren Robert Anderson (John Doman) som knappast är aktuell för att vinna Årets pappa och att Vincent är som han är, har sina förklaringar. Även om detta är A-berättelsen i serien är delen med Ledroit och hans utredning mest spännande och gripande och det som engagerar mest. Ledroit är ingen platt poliskaraktär utan han har många lager där ett är hans hemliga privatliv som har sina egna prövningar, framför allt i tiden historien utspelar sig.
"Eric" är en utmärkt tv-serie som med sina sex avsnitt går snabbt att se. Måhända är slutet lite väl tillrättalagt men det finns gott om mörker genom hela serien för att balansera upp det.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Lustigt nog ser jag serien ganska kort efter "Jim Henson: Idea Man". Till viss mån kan man se Vincent som en variant av Henson, men Henson nämns vid namn vid ett tillfälle så han existerar i den här filmens värld. Dockorna är skapligt Henson-inspirerade.
2. Däremot verkar det vara lite si så där vem som gör rösterna till dockkaraktärerna. Det kan vara olika från gång till gång och det hade aldrig Henson accepterat!
3. Filmen är inspelad i New York och i Budapest som tydligen kan se ut lite som New York för 40 år sedan...
2. Däremot verkar det vara lite si så där vem som gör rösterna till dockkaraktärerna. Det kan vara olika från gång till gång och det hade aldrig Henson accepterat!
3. Filmen är inspelad i New York och i Budapest som tydligen kan se ut lite som New York för 40 år sedan...
ANDERS JAKOBSON (2024-06-12)