Dröm en liten dröm om Nicolas Cage
Dream Scenario
Genre: DramakomediFormat: Streamat
Bolag: Prime Video, 2024
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 1.85:1
Om man kollar upp "Dream Scenario" på IMDB är den taggad först och främst med subgenrerna "dark comedy" och "high-concept comedy". Jag vet inte om det finns någon direkt svensk översättning av "high-concept comedy" men vad det innebär är att filmen har en tydlig och lättförståelig premiss som griper tag i tittaren, ofta av en "tänk om"-karaktär.
Ska man då bryta ner "Dream Scenario" enligt den modellen så blir det: Tänk om massor av folk plötsligt började drömma om en och samma person och den personen var en ganska obetydlig biologiprofessor? Det är exakt vad som händer Paul Matthews (Nicolas Cage). Den första personen som berättar om sin dröm är hans egen dotter. Saken är den att Paul inte gör något i drömmen när dottern utsätts för ett hot. Sen får han höra ungefär samma historia från en annan person, och sedan från en tredje som han inte ens känner och så fortsätter det. Paul är en passiv betraktare i drömmar runt om i hela världen och han blir lite av en kändis på kuppen och en uppskattad lärare.
Kändisskapet leder till att en PR-agentur försöker hitta sätt för Paul att utnyttja sin situation, men det han egentligen vill är publicera en bok om sina studier och teorier. En vändpunkt när en anställd på agenturen Molly (Dylan Gelula) berättar att hon också drömmer om honom, men i hennes drömmar är han inte passiv utan snarare väldigt aktiv och dessutom sexuellt aktiv. Efter ett misslyckat försök att förverkliga drömmen händer något. Plötsligt börjar folk drömma mardrömmar där Paul utför brutala våldshandlingar och efter det förändras allt och Pauls liv blir en levande mardröm där han förlorar både studenter och vänner.
Inledningen av filmen, och större delen av den, är otroligt bra. Det känns som Stephen King skrivit en egen Kafka-berättelse med den mörka humor han kan bjuda på ibland och den vanligtvis så explosiva Nicolas Cage är utmärkt som trist och tunnhårig professor som inte har superflyt i varken karriären eller privatlivet. Så småningom när livet blir allt mer absurt för honom börjar det typiskt Cage-aktiga sippra igenom gestaltningen men det kommer gradvis och är lämpligt för storyn.
Norska Kristoffer Borgli ligger bakom både manus och regi och han gör ett bra jobb. Det är bara det att filmen väljer en lite dum inriktning till den sista kvarten som när filmen väl gått i mål känns som helt fel väg att ta. Jag hade önskat en helt annan upplösning på filmen. Hur vet jag inte, men inte den som Borgli valt. Lite trist då filmen annars hade varit en stark kandidat till en av årets bästa.
Ska man då bryta ner "Dream Scenario" enligt den modellen så blir det: Tänk om massor av folk plötsligt började drömma om en och samma person och den personen var en ganska obetydlig biologiprofessor? Det är exakt vad som händer Paul Matthews (Nicolas Cage). Den första personen som berättar om sin dröm är hans egen dotter. Saken är den att Paul inte gör något i drömmen när dottern utsätts för ett hot. Sen får han höra ungefär samma historia från en annan person, och sedan från en tredje som han inte ens känner och så fortsätter det. Paul är en passiv betraktare i drömmar runt om i hela världen och han blir lite av en kändis på kuppen och en uppskattad lärare.
Kändisskapet leder till att en PR-agentur försöker hitta sätt för Paul att utnyttja sin situation, men det han egentligen vill är publicera en bok om sina studier och teorier. En vändpunkt när en anställd på agenturen Molly (Dylan Gelula) berättar att hon också drömmer om honom, men i hennes drömmar är han inte passiv utan snarare väldigt aktiv och dessutom sexuellt aktiv. Efter ett misslyckat försök att förverkliga drömmen händer något. Plötsligt börjar folk drömma mardrömmar där Paul utför brutala våldshandlingar och efter det förändras allt och Pauls liv blir en levande mardröm där han förlorar både studenter och vänner.
Inledningen av filmen, och större delen av den, är otroligt bra. Det känns som Stephen King skrivit en egen Kafka-berättelse med den mörka humor han kan bjuda på ibland och den vanligtvis så explosiva Nicolas Cage är utmärkt som trist och tunnhårig professor som inte har superflyt i varken karriären eller privatlivet. Så småningom när livet blir allt mer absurt för honom börjar det typiskt Cage-aktiga sippra igenom gestaltningen men det kommer gradvis och är lämpligt för storyn.
Norska Kristoffer Borgli ligger bakom både manus och regi och han gör ett bra jobb. Det är bara det att filmen väljer en lite dum inriktning till den sista kvarten som när filmen väl gått i mål känns som helt fel väg att ta. Jag hade önskat en helt annan upplösning på filmen. Hur vet jag inte, men inte den som Borgli valt. Lite trist då filmen annars hade varit en stark kandidat till en av årets bästa.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Filmen innehåller en scen där en man återger en middagsbjudning där två olika personer vittnar om att de drömt om Paul. För att beskriva hur vanlig och trist han ser ut hänvisar de till en annan gäst vid bordet som ser snarlik ut. Denna spelas av Nicolas Cages storebror Marc Coppola.
2. Filmen är Cages hundrade i karriären. Han sa att han skulle dra sig tillbaka efter den, men det har ramlat ut ytterligare fyra filmer efter "Dream Scenario" och det finns rätt mycket planerat framöver så än har vi inte sett det sista av Cage.
3. I mitten av 00-talet dök det upp en webbsida "Ever Dream This Man?" där över 3000 människor vittnade om att ha drömt om en och samma person om och om igen. Några år senare avslöjades sidan som en bluff och i själva verket var det en gerillakampanj från en italiensk reklamare som ville utforska hur moderna myter och kollektiva sanningar spreds.
2. Filmen är Cages hundrade i karriären. Han sa att han skulle dra sig tillbaka efter den, men det har ramlat ut ytterligare fyra filmer efter "Dream Scenario" och det finns rätt mycket planerat framöver så än har vi inte sett det sista av Cage.
3. I mitten av 00-talet dök det upp en webbsida "Ever Dream This Man?" där över 3000 människor vittnade om att ha drömt om en och samma person om och om igen. Några år senare avslöjades sidan som en bluff och i själva verket var det en gerillakampanj från en italiensk reklamare som ville utforska hur moderna myter och kollektiva sanningar spreds.
ANDERS JAKOBSON (2024-09-04)