Night of the living dead - med hundar
The Breed
Genre: SkräckFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Nordisk film, 2008
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.77:1
Den här filmen börjar enligt en klassisk slashermall. Fem unga män och kvinnor reser till en liten öde ö med endast ett hus på. Huset tillhör bröderna John (Oliver Hudson) och Matts (Eric Lively) familj och de har nu tagit med sina vänner Nicki (Michelle Rodriguez), Sara (Taryn Manning) och Noah (Hill Harper) för att ta det lugnt och festa lite. Det finns en gammal schism mellan bröderna som gör sig påmind gång på gång. Matt är nämligen ihop med Nicki som för två år sedan var Johns flickvän, ett förhållande som inte slutade så bra. Dessutom är bröderna väldigt olika - John är vild och äventyrslysten medan Matt är lugn och seriös.
Nu visar det sig att de inte är ensamma. På andra sidan ön finns en byggnad där ett företag födde upp hundar, men efter en rabiessmitta avlivades alla hundar. Trodde vi ja, det är gott om hundar kvar och de är alla mordlystna och blodtörstiga. Givetvis dröjer det inte lång tid innan - i det här fallet - Sara blir attackerad och biten av en hund, och det blir genast värre när det visar sig att hundarna snabbt kopplar ett grepp om situationen och tvingar gänget att söka skydd inne i huset. I alla fall tills hundarna tar sig in i det.
Filmen förvandlas här till ett närmast klassiskt "Night of the living dead"-liknande upplägg men med rabieshundar istället för zombies, och trots att "The Breed" på förhand känns som en B-film så blir det en tämligen tät och actionpackad skräckfilm. Det finns ju få naturliga saker som är så otäcka som arga hundar, och i "The Breed" är de extra arga.
Det finns något gammal talesätt om filmmakeri och det är att man ska hålla sig borta från barn och djur, men här har man lyckats väl med djurregin. Vid några tillfällen är det uppenbart att det är datoriserade hundar som använts, inte för att det är dåligt animerat utan för att det går riktigt illa för hundarna, men i mitt tycke agerar hundarna helt i sin ordning. Även skådespelarna gör bra ifrån sig trots att karaktärerna är lite klyschaktiga. Noah, till exempel, är den här roliga svarta killen som alltid ska dyka upp i skräckfilmer. För övrigt finns det bara sju skådespelare totalt i den här filmen.
Jag hade faktiskt förväntat mig att filmen skulle vara dålig eftersom det väldigt sällan görs bra skräckfilmer nu för tiden, men jag blir positivt överraskad. Ett ganska klassiskt upplägg, men det funkar uppenbarligen fortfarande.
Nu visar det sig att de inte är ensamma. På andra sidan ön finns en byggnad där ett företag födde upp hundar, men efter en rabiessmitta avlivades alla hundar. Trodde vi ja, det är gott om hundar kvar och de är alla mordlystna och blodtörstiga. Givetvis dröjer det inte lång tid innan - i det här fallet - Sara blir attackerad och biten av en hund, och det blir genast värre när det visar sig att hundarna snabbt kopplar ett grepp om situationen och tvingar gänget att söka skydd inne i huset. I alla fall tills hundarna tar sig in i det.
Filmen förvandlas här till ett närmast klassiskt "Night of the living dead"-liknande upplägg men med rabieshundar istället för zombies, och trots att "The Breed" på förhand känns som en B-film så blir det en tämligen tät och actionpackad skräckfilm. Det finns ju få naturliga saker som är så otäcka som arga hundar, och i "The Breed" är de extra arga.
Det finns något gammal talesätt om filmmakeri och det är att man ska hålla sig borta från barn och djur, men här har man lyckats väl med djurregin. Vid några tillfällen är det uppenbart att det är datoriserade hundar som använts, inte för att det är dåligt animerat utan för att det går riktigt illa för hundarna, men i mitt tycke agerar hundarna helt i sin ordning. Även skådespelarna gör bra ifrån sig trots att karaktärerna är lite klyschaktiga. Noah, till exempel, är den här roliga svarta killen som alltid ska dyka upp i skräckfilmer. För övrigt finns det bara sju skådespelare totalt i den här filmen.
Jag hade faktiskt förväntat mig att filmen skulle vara dålig eftersom det väldigt sällan görs bra skräckfilmer nu för tiden, men jag blir positivt överraskad. Ett ganska klassiskt upplägg, men det funkar uppenbarligen fortfarande.
EXTRAMATERIALET
Det finns inget extramaterial.
TRE SAKER
1. Givetvis görs det en referens till "Cujo" i filmen. Ganska oundvikligt.
2. Det blir lite märkligt mot slutet av filmen när en av karaktärerna out of the blue förvandlas till värsta MacGyver med enorma tekniska kunskaper helt plötsligt. Så lämpligt!
3. Filmen är producerad av Wes Craven, som tydligen fortfarande kan skrämma tittarna.
2. Det blir lite märkligt mot slutet av filmen när en av karaktärerna out of the blue förvandlas till värsta MacGyver med enorma tekniska kunskaper helt plötsligt. Så lämpligt!
3. Filmen är producerad av Wes Craven, som tydligen fortfarande kan skrämma tittarna.
ANDERS JAKOBSON (2008-02-08)