Ett solklart fall, eller?

Beck 15 - Pojken i glaskulan

Genre: Action
Format: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Nordisk film, 2002
Ljud: Dolby Surround
Bild: Widescreen
FILMEN

"Beck 15 – Pojken i glaskulan" inleds med att Beck och gänget anländer till en mordplats för att finna offret, Mona, ihjälslaget och hennes autistiske son, Jack, sittandes naken, blodig och med mordvapnet i händerna. Ett solklart fall, eller?

Till en början anser alla inblandade att fallet är löst och att det enda problemet är att man nu inte vet vad man ska göra med mördaren. Jack är nämligen så handikappad att han inte ens kan kommunicera med omvärlden på annat sätt än att teckna. Hur fäller man en sådan kille för mord?

En annan omständighet är att Jacks mor betalat 500 kronor om dagen för hans vårdplats. Hur har en ensamstående deltidsarbetande kvinna råd med det? I det här fallet visar det sig att Mona levt ett dubbelliv där hon å ena sidan varit en utmärkt mor och å andra sidan sålt sin kropp för att få råd att betala hans vård.

Genast öppnas ny dörrar till vad som egentligen hänt. Monas kunder finns från samhällets alla nivåer. Till och med åklagare finns representerade. Dessutom finns det ett namn på listan över hennes kunder som får Beck att haja till lite extra…

"Beck 15" är riktigt bra och framförallt inbjuder den verkligen till egna spekulationer. Det finns gott om karaktärer som skulle kunnat mörda Mona och de har alla sina olika motiv. Handlingen tar också rätt tvära kast vilket gör att den känns både intressant och inspirerar till att man ska knäcka gåtan innan Beck.

Vi får också se en rätt intressant utveckling mellan Gunvald och Beck. För första gången, så vitt jag minns, blir Gunvald ordentligt arg på Beck då denne töjde på reglerna lite för mycket.


EXTRAMATERIALET

Filmen har inget extramaterial.


TRE SAKER

1. Omslaget till filmen är ett av seriens snyggaste.

2. Becks dotter Inger gör ett kort inhopp i filmen men skulle definitivt kunna få en större roll.

3. Vi ser också Anders Nyström i en roll och han är alltid bra.


Arkiv
HANS-ÅKE LILJA (2002-04-10)