Kultfilm, men endast för fansen
Shogun Assassin
Genre: ActionFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Njutafilms, 2008
Ljud: Dolby digital 2.0
Bild: Anamorfisk widescreen 2.35:1
När Quentin Tarantino gjorde "Kill Bill" så plockade han en del inspiration från "Shogun Assassin". Upplägget med en ensam fajter som slåss mot miljarder motståndare så att armar och ben flyger och det målarfärgsröda blodet slår ut i våldsamma strålar och kaskader.
I den här ihopklippta och dubbade filmen (se Tre saker) så följer vi samurajen Lone wolf och hans lille son Daigoro (som också är filmens berättare) på en riktig resa. I början av filmen är Lone wolf bödel åt shogunen men den senare blir allt mer paranoid och besatt och beordrar mer mord än nödvändigt (!), vilket Lone wolf sätter sig emot.
Shogunen skickar sina ninjaspioner för att mörda Lone wolf men de lyckas enbart mörda hans fru och då svär han allt för alltid hämnas sin hustru och drar med sig blöjbarnet Daigoro ut på flykt. Att han släpar på en unge hindrar honom föga när shogunens soldater och ninjor försöker döda honom - han vevar på med svärdet som vanligt och står ensam kvar som segrare.
Och så där fortsätter filmen. Han möter motståndare och besegrar dem, han möter nya motståndare och besegrar dem. Till slut skickas tre "dödsmästare" - som är minst lika överjävliga på att ha ihjäl folk - efter Lone wolf, men ni kan ju enkelt gissa hur det går.
Jag antar att man ska vara uppväxt med filmen för att se det kultiga i den men jag sitter mest och gäspar. Det blir tyvärr mest fånigt och i kombination med en tafflig dubbning och en ännu taffligare dialog, samt en nästan total avsaknad av "foley"-ljud så blir det bara B-film av det hela. Visst, visuellt finns det vissa poänger med filmen, men det räcker inte riktigt för mig.
Tomisaboru Wakayama som gör huvudrollen har tydligen fått legendstatus bland annat genom rollen som Lone wolf, men han är hopplöst okarismatisk i mina ögon. Skulle man "översätta" honom till en svensk skådespelare blir han en blasé Rolf Lassgård som svingar svärdet.
Tyvärr, ingen höjdare, men de som älskat filmen tidigare kan nog glädja sig åt denna remastrade version.
I den här ihopklippta och dubbade filmen (se Tre saker) så följer vi samurajen Lone wolf och hans lille son Daigoro (som också är filmens berättare) på en riktig resa. I början av filmen är Lone wolf bödel åt shogunen men den senare blir allt mer paranoid och besatt och beordrar mer mord än nödvändigt (!), vilket Lone wolf sätter sig emot.
Shogunen skickar sina ninjaspioner för att mörda Lone wolf men de lyckas enbart mörda hans fru och då svär han allt för alltid hämnas sin hustru och drar med sig blöjbarnet Daigoro ut på flykt. Att han släpar på en unge hindrar honom föga när shogunens soldater och ninjor försöker döda honom - han vevar på med svärdet som vanligt och står ensam kvar som segrare.
Och så där fortsätter filmen. Han möter motståndare och besegrar dem, han möter nya motståndare och besegrar dem. Till slut skickas tre "dödsmästare" - som är minst lika överjävliga på att ha ihjäl folk - efter Lone wolf, men ni kan ju enkelt gissa hur det går.
Jag antar att man ska vara uppväxt med filmen för att se det kultiga i den men jag sitter mest och gäspar. Det blir tyvärr mest fånigt och i kombination med en tafflig dubbning och en ännu taffligare dialog, samt en nästan total avsaknad av "foley"-ljud så blir det bara B-film av det hela. Visst, visuellt finns det vissa poänger med filmen, men det räcker inte riktigt för mig.
Tomisaboru Wakayama som gör huvudrollen har tydligen fått legendstatus bland annat genom rollen som Lone wolf, men han är hopplöst okarismatisk i mina ögon. Skulle man "översätta" honom till en svensk skådespelare blir han en blasé Rolf Lassgård som svingar svärdet.
Tyvärr, ingen höjdare, men de som älskat filmen tidigare kan nog glädja sig åt denna remastrade version.
EXTRAMATERIALET
Tyvärr inget märkvärdigt. En originaltrailer, trailers till några andra titlar och så ett bildgalleri.
TRE SAKER
1. Filmen är ett ihopklipp av de två första "Lone Wolf and Cub"-filmerna från 1972, som här fått en förenklad plot och en engelsk dubbning. Jag slår vad om att originalen är hundra resor bättre.
2. "Foley" är allt kringljud som inte är dialog eller musik. Det vill säga fotsteg, rasslet från nycklar, knarriga hjul på vagnar och så vidare. Special "foley"-artister skapar alla dessa ljud med hjälp av olika medel. Kolla in extramaterialet på "Sagan om ringen"-filmerna för mer om detta.
3. De tre supermördarna som kallar sig "dödsmästare" har vad som ser ut som rejäla lampskärmar på huvudet. Ser knappast skräckinjagande ut och kan heller inte vara speciellt smidiga att ha på sig.
2. "Foley" är allt kringljud som inte är dialog eller musik. Det vill säga fotsteg, rasslet från nycklar, knarriga hjul på vagnar och så vidare. Special "foley"-artister skapar alla dessa ljud med hjälp av olika medel. Kolla in extramaterialet på "Sagan om ringen"-filmerna för mer om detta.
3. De tre supermördarna som kallar sig "dödsmästare" har vad som ser ut som rejäla lampskärmar på huvudet. Ser knappast skräckinjagande ut och kan heller inte vara speciellt smidiga att ha på sig.
ANDERS JAKOBSON (2008-04-29)