Att begå brottet efter avtjänat straff
Henry's Crime
Genre: KomediFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: Scanbox, 2011
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.35:1
Som titeln avslöjar handlar filmen om någon som heter Henry och ett brott. Henry (Keanu Reeves) jobbar nattskiftet vid en tullstation. Det är ett sömnigt jobb och när han kommer hem på morgonen är det lagom till när hans tjej (Judy Greer) ska åka till sitt jobb. En morgon blir han uppsökt av sin gamla highschoolkompis Eddie (Fisher Stevens) som säger att han behöver en spelare till en softballmatch. De ska bara stanna och ta ut lite pengar först... Henry blir alltså indragen i ett bankrån där han sitter kvar i flyktbilen och är givetvis den enda som åker fast. Eftersom han inte säger något blir det tre år i fängelse för detta.
I fängelset blir han kompis med Max (James Caan), en veteran dömd till livstids fängelse som trivs oerhört bra med att sitta inne. Så bra att han fejkat galenskap när han har haft chansen att bli benådad. I fängelset finns en trygghet han gillar och det enda han saknar är ett varmt bad. Henry som är oskyldigt dömd vill bara ut, och när han väl blir benådad finns det inte mycket kvar av det vanliga livet. Tjejen har träffat någon annan och Henry har inga planer alls. Då blir han plötsligt påkörd av skådespelerskan Julie (Vera Farmiga). När han repar sig på ett kafé hittar han en gammal tidningsartikel som berättar att det finns en tunnel mellan den bank Henry inte rånade och den teater Julie spelar en pjäs på. Henry ser en chans att begå det brott han redan bestraffats för och lyckas övertala Max om att inte sjabbla bort sin benådning den här gången.
Tillsammans börjar de dra upp planerna för stöten, men snabbt blir fler involverade i projektet, inte minst Julie som Henry blivit förtjust i. Dessutom får Henry en roll i den Tjechov-pjäs som sätts upp under ledning av en karismatisk rysk regissör (Peter Stormare), en pjäs som återger ungefär den situation Henry hamnat i.
Det här är en skön och trevlig film. Heist-filmer ska göras lite med glimten i ögat och även om jag inte skrattar speciellt ofta så är det ändå en skön känsla i filmen. Trots ett ganska stjärnspäckat skådespelarstall fick filmen lite tid på biograferna och floppade enormt ekonomiskt med bara 200 000 dollar tillbaka på en tolvmiljonersbudget. Det är ingen indikation på att filmen är dålig, utan bara otur helt enkelt. Jag tycker filmen är sevärd och underhållande, men inte någon klassiker direkt.
I fängelset blir han kompis med Max (James Caan), en veteran dömd till livstids fängelse som trivs oerhört bra med att sitta inne. Så bra att han fejkat galenskap när han har haft chansen att bli benådad. I fängelset finns en trygghet han gillar och det enda han saknar är ett varmt bad. Henry som är oskyldigt dömd vill bara ut, och när han väl blir benådad finns det inte mycket kvar av det vanliga livet. Tjejen har träffat någon annan och Henry har inga planer alls. Då blir han plötsligt påkörd av skådespelerskan Julie (Vera Farmiga). När han repar sig på ett kafé hittar han en gammal tidningsartikel som berättar att det finns en tunnel mellan den bank Henry inte rånade och den teater Julie spelar en pjäs på. Henry ser en chans att begå det brott han redan bestraffats för och lyckas övertala Max om att inte sjabbla bort sin benådning den här gången.
Tillsammans börjar de dra upp planerna för stöten, men snabbt blir fler involverade i projektet, inte minst Julie som Henry blivit förtjust i. Dessutom får Henry en roll i den Tjechov-pjäs som sätts upp under ledning av en karismatisk rysk regissör (Peter Stormare), en pjäs som återger ungefär den situation Henry hamnat i.
Det här är en skön och trevlig film. Heist-filmer ska göras lite med glimten i ögat och även om jag inte skrattar speciellt ofta så är det ändå en skön känsla i filmen. Trots ett ganska stjärnspäckat skådespelarstall fick filmen lite tid på biograferna och floppade enormt ekonomiskt med bara 200 000 dollar tillbaka på en tolvmiljonersbudget. Det är ingen indikation på att filmen är dålig, utan bara otur helt enkelt. Jag tycker filmen är sevärd och underhållande, men inte någon klassiker direkt.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Manuset är bland annat skrivet av Sacha Gervasi som härom året gjorde den omtalade och hyllade musikdokumentären "Anvil! The Story of Anvil".
2. Mer musik - alla låtar som hörs i filmen är med moderna band som återskapat soul/funk-soundet från 60-talet. Ett udda musikval som dock sätter en positiv prägel på filmen.
3. Peter Stormare gör som alltid en färgstark biroll, återigen med en rysk accent, som pjäsregissören. Alltid lika roligt att se.
2. Mer musik - alla låtar som hörs i filmen är med moderna band som återskapat soul/funk-soundet från 60-talet. Ett udda musikval som dock sätter en positiv prägel på filmen.
3. Peter Stormare gör som alltid en färgstark biroll, återigen med en rysk accent, som pjäsregissören. Alltid lika roligt att se.
ANDERS JAKOBSON (2011-08-23)