Välgjort och riktigt skrämmande
The Devil Inside
Genre: SkräckFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Paramount, 2012
Ljud: DTS-HD 5.1 MA
Bild: 1080p High Definition 1.78:1
Found footage har blivit ett ganska vanlig stilgrepp inom skräckfilmer, med något sorts gigantiskt genombrott i och med "The Blair Witch Project". Det finns förstås många exempel - "Trolljägaren", "Paranormal Activity"-filmerna eller varför inte "The Last Exorcism", som jag visserligen inte sett men som jag antar är snarlik "The Devil Inside". Även om man kanske rycker lite på axlarna åt stilgreppet och grymtar lite åt frasen "baserad på verkliga händelser" så är det ändå ett upplägg som fortfarande fungerar bra, speciellt om det är riktigt välgjort.
Det är det i fallet "The Devil Inside". Här finns VHS-sprakiga klipp från polisen och tv-sändningar daterade till 1989, samt övervakningskameror och annat som bidrar till en genuin känsla av autenticitet. "Gamla" klipp brukar vara ganska lätta att genomskåda, men här känns de verkligen gamla, minus de uppenbart pålagda störningarna. Den nyinspelade dokumentära delen av filmen känns även den väldigt trovärdig, vilket gör att åtminstone jag dras in blixtsnabbt i filmen.
Filmen inleds med ett 911-samtal från 1989 där Maria Rossi erkänner att hon dödat tre personer. Polisens videofilmning från huset visar att det är sant, och vi ser att samtliga offer är personer från kyrkan. I klipp från nutiden ser vi hur Marias nu vuxna dotter Isabella fått reda på att mamman dödade personerna under en exorcism då hon ansågs vara besatt. Kort efter morden skrevs mamman in på ett mentalsjukhus i Rom, långt bort från det USA där Isabella fick växa upp utan sin mamma och utan att veta vad som egentligen hade hänt. Nu har Isabella bestämt sig för att åka till Rom för att träffa henne, och hon reser dit tillsammans med filmaren Michael Schaefer med ambitionen att göra en dokumentär.
Det första stoppet blir på Vatikanens exorcismskola där hon träffar några elever vilka hon delger den verkliga anledningen till hennes resa. Efter ett kusligt besök på mentalsjukhuset där mamman yppar något hon inte borde känna till, tar hon kontakt med två av eleverna, prästerna Ben och David, som visar sig bedriva exorcism utan kyrkans tillåtelse. De vill hjälpa henne att driva ut demonerna ur mamman, något de bittert kommer att ångra...
Filmen är snabb och intensiv och tar hastigt och lustigt slut efter 77 minuter, så där så att jag direkt tänker "redan?" med en viss besvikelse. Sista gången jag tittade på räkneverket var det en timme kvar av filmen, som försvann på nolltid. Det är i sig ett bra betyg, och faktum är att jag anser att "The Devil Inside" är en av de bästa skräckfilmer jag sett på riktigt länge. Den är väldigt välgjord och faktiskt riktigt skrämmande. Egentligen borde subgenren om besatta och exorcismer dödats av "Exorcisten" redan 1973, precis som "Hajen" dödade djurskräckgenren, men det är något i upplägget som fascinerar och fortfarande skrämmer mig, betydligt mer än vad alla "Paranormal Activity"-filmer gör tillsammans. Jag vill fortfarande hävda att en av de bästa filmer jag recenserat på denna sajt är tyska "Requiem", som är ett drama på besatt-temat.
"The Devil Inside" kan starkt rekommenderas. Den är faktiskt så välgjord att jag för ett ögonblick faktiskt tror att den är på riktigt. Men så är det givetvis inte, rollerna görs av mindre kända skådespelare och jag måste speciellt nämna Suzan Crowley som spelar Maria Rossi på ett extremt övertygande sätt. Vilket personligt mörker grävde hon i för att gestalta en besatt person? Nästan lika läskigt att fundera på som filmen är skrämmande...
Det är det i fallet "The Devil Inside". Här finns VHS-sprakiga klipp från polisen och tv-sändningar daterade till 1989, samt övervakningskameror och annat som bidrar till en genuin känsla av autenticitet. "Gamla" klipp brukar vara ganska lätta att genomskåda, men här känns de verkligen gamla, minus de uppenbart pålagda störningarna. Den nyinspelade dokumentära delen av filmen känns även den väldigt trovärdig, vilket gör att åtminstone jag dras in blixtsnabbt i filmen.
Filmen inleds med ett 911-samtal från 1989 där Maria Rossi erkänner att hon dödat tre personer. Polisens videofilmning från huset visar att det är sant, och vi ser att samtliga offer är personer från kyrkan. I klipp från nutiden ser vi hur Marias nu vuxna dotter Isabella fått reda på att mamman dödade personerna under en exorcism då hon ansågs vara besatt. Kort efter morden skrevs mamman in på ett mentalsjukhus i Rom, långt bort från det USA där Isabella fick växa upp utan sin mamma och utan att veta vad som egentligen hade hänt. Nu har Isabella bestämt sig för att åka till Rom för att träffa henne, och hon reser dit tillsammans med filmaren Michael Schaefer med ambitionen att göra en dokumentär.
Det första stoppet blir på Vatikanens exorcismskola där hon träffar några elever vilka hon delger den verkliga anledningen till hennes resa. Efter ett kusligt besök på mentalsjukhuset där mamman yppar något hon inte borde känna till, tar hon kontakt med två av eleverna, prästerna Ben och David, som visar sig bedriva exorcism utan kyrkans tillåtelse. De vill hjälpa henne att driva ut demonerna ur mamman, något de bittert kommer att ångra...
Filmen är snabb och intensiv och tar hastigt och lustigt slut efter 77 minuter, så där så att jag direkt tänker "redan?" med en viss besvikelse. Sista gången jag tittade på räkneverket var det en timme kvar av filmen, som försvann på nolltid. Det är i sig ett bra betyg, och faktum är att jag anser att "The Devil Inside" är en av de bästa skräckfilmer jag sett på riktigt länge. Den är väldigt välgjord och faktiskt riktigt skrämmande. Egentligen borde subgenren om besatta och exorcismer dödats av "Exorcisten" redan 1973, precis som "Hajen" dödade djurskräckgenren, men det är något i upplägget som fascinerar och fortfarande skrämmer mig, betydligt mer än vad alla "Paranormal Activity"-filmer gör tillsammans. Jag vill fortfarande hävda att en av de bästa filmer jag recenserat på denna sajt är tyska "Requiem", som är ett drama på besatt-temat.
"The Devil Inside" kan starkt rekommenderas. Den är faktiskt så välgjord att jag för ett ögonblick faktiskt tror att den är på riktigt. Men så är det givetvis inte, rollerna görs av mindre kända skådespelare och jag måste speciellt nämna Suzan Crowley som spelar Maria Rossi på ett extremt övertygande sätt. Vilket personligt mörker grävde hon i för att gestalta en besatt person? Nästan lika läskigt att fundera på som filmen är skrämmande...
EXTRAMATERIALET
Ingenting, dessvärre. Här hade det så klart suttit fint med en bakomfilm, men å andra sidan hade det kanske förstört lite av helhetsintrycket om man hade fått se hur filmen gjordes. Filmskaparna verkar vara väldigt angelägna om att bibehålla verklighetskänslan, då de...
TRE SAKER
1. ...avslutar filmen med att hänvisa till therossifiles.com, där "storyn fortsätter". Jag rekommenderar en snabbtitt av inläggen i forumet som är ganska underhållande läsning.
2. En av anledningarna till att jag skulle vilja se en bakomfilm är att vissa av de besatta personerna i filmen ligger i smått "omöjliga" positioner, som visserligen är fullt möjliga om man är riktigt elastisk. Ormmänniskan Bonnie Morgan spelar en av dessa.
3. Filmen är skriven av William Brent Bell (även regi) och Matthew Peterman som gjort flera filmer ihop. Peterman är för övrigt son till den berömda katalogskungen J. Peterman, som blev en spelad karaktär i "Seinfeld".
2. En av anledningarna till att jag skulle vilja se en bakomfilm är att vissa av de besatta personerna i filmen ligger i smått "omöjliga" positioner, som visserligen är fullt möjliga om man är riktigt elastisk. Ormmänniskan Bonnie Morgan spelar en av dessa.
3. Filmen är skriven av William Brent Bell (även regi) och Matthew Peterman som gjort flera filmer ihop. Peterman är för övrigt son till den berömda katalogskungen J. Peterman, som blev en spelad karaktär i "Seinfeld".
ANDERS JAKOBSON (2012-08-08)