En heroisk insats under 208 sekunder
Sully
Genre: DramaFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Warner Bros., 2017
Ljud: Dolby Atmos
Bild: 1080p High Definition 2.40:1
Flight 1549 hade den 15 januari 2009 precis lämnat LaGuardia-flygplatsen i New York City när det otänkbara hände. Det var en normal inrikesflygning till Carolina i bra väderförhållanden. Egentligen inget krångligt alls, men vad kapten Chesley "Sully" Sullenberger (Tom Hanks) och andrepiloten Jeff Skiles (Aaron Eckhart) inte hade räknat med var att en flock med fåglar skulle dundra rakt in i planet och totalförstöra motorerna. Utan fungerande motorer och ovanför en av världens mest folktäta städer tingades Sully ta snabba beslut, och han bedömer att det inte finns varken kraft eller tid att ta sig till någon av flygplatserna runt New York. Den enda chans han ser är att landa på Hudsonfloden och hoppas på det bästa.
Som ni kanske minns, för detta är en verklighetsbaserad historia, klarade Sully landningen utan att en enda av de 155 personerna på planet omkom eller ens skadade sig nämnvärt. En heroisk insats, men var det rätt val han gjorde? Hade det gått att landa normalt på en flygplats i stället för att riskera hundratals liv genom en på pappret idiotisk nödlandning på en iskall flod? Den här Clint Eastwood-regisserade filmen avhandlar efterspelet av insatsen där Sully och Jeff förhörs av en haverikommission som förlitar sig på data- och flygsimulationer som visade att Sully gjorde fel val.
Det är intressant att se hur en hjältes status kan vridas och vändas på som det görs i det här fallet. Sully, med 42 års erfarenhet som pilot, gör något remarkabelt, men ändå riskerar han att bli av med både jobb och medel att kunna leva vidare. Allting hänger på 208 sekunder som förändrade allt.
Filmen berättas inte linjärt, och det är bara bra. Vi kommer in i handlingen när något allvarligt har hänt och konsekvenserna har blivit hemska mardrömmar där Sully inte klarar det han faktiskt klarade. Så småningom ser vi händelseförloppet på ett vis och lite senare på ett annat. Det är bra sätt att berätta historien som egentligen kanske inte hade räckt till en 96 minuter lång film på ett eget vis.
Tom Hanks har spelat många verkliga personer på sistone (sjökaptenen Phillips, advokaten Donovan i "Spionernas bro" och självaste Walt Disney i "Saving Mr. Banks") och oavsett om han spelar verkliga personer eller skrivna karaktärer gör han det med en knivskarp ackuratess som är svår att värja sig mot. Här, med vitt hår och matchande mustasch, blir den samlade Sully en karaktär vi sympatiserar med och framför allt litar på. Som tittare tror vi att det beslut Sully tog var absolut rätt, och mycket av det ligger i Hanks skådespel.
Nu är det i sin helhet ingen jättemärkvärdig film, men det är ändå väl tillbringade minuter att ta del av historien. Spännande och intressant.
Som ni kanske minns, för detta är en verklighetsbaserad historia, klarade Sully landningen utan att en enda av de 155 personerna på planet omkom eller ens skadade sig nämnvärt. En heroisk insats, men var det rätt val han gjorde? Hade det gått att landa normalt på en flygplats i stället för att riskera hundratals liv genom en på pappret idiotisk nödlandning på en iskall flod? Den här Clint Eastwood-regisserade filmen avhandlar efterspelet av insatsen där Sully och Jeff förhörs av en haverikommission som förlitar sig på data- och flygsimulationer som visade att Sully gjorde fel val.
Det är intressant att se hur en hjältes status kan vridas och vändas på som det görs i det här fallet. Sully, med 42 års erfarenhet som pilot, gör något remarkabelt, men ändå riskerar han att bli av med både jobb och medel att kunna leva vidare. Allting hänger på 208 sekunder som förändrade allt.
Filmen berättas inte linjärt, och det är bara bra. Vi kommer in i handlingen när något allvarligt har hänt och konsekvenserna har blivit hemska mardrömmar där Sully inte klarar det han faktiskt klarade. Så småningom ser vi händelseförloppet på ett vis och lite senare på ett annat. Det är bra sätt att berätta historien som egentligen kanske inte hade räckt till en 96 minuter lång film på ett eget vis.
Tom Hanks har spelat många verkliga personer på sistone (sjökaptenen Phillips, advokaten Donovan i "Spionernas bro" och självaste Walt Disney i "Saving Mr. Banks") och oavsett om han spelar verkliga personer eller skrivna karaktärer gör han det med en knivskarp ackuratess som är svår att värja sig mot. Här, med vitt hår och matchande mustasch, blir den samlade Sully en karaktär vi sympatiserar med och framför allt litar på. Som tittare tror vi att det beslut Sully tog var absolut rätt, och mycket av det ligger i Hanks skådespel.
Nu är det i sin helhet ingen jättemärkvärdig film, men det är ändå väl tillbringade minuter att ta del av historien. Spännande och intressant.
EXTRAMATERIALET
Tre bakomfilmer bjuds. I den första får de verkliga människorna i filmen berätta om vad som hände, vilket på sätt och vis är intressant men det är ju det vi redan sett i spelfilmen. Effekten förtas lite, kanske mest på grund av att manusförfattarna hållit sig tätt intill sanningen.
Den andra bakomfilmen berättar mer om Sullys liv, vilket också framgår i spelfilmen då det finns några flashbacks som fyller ut berättelsen. Det blir lite överkurs även om det är välgjort.
Den tredje och avslutande bakomfilmen är då mer en traditionell genomgång om hur filmen kom till, mest ur en praktisk synvinkel.
Den andra bakomfilmen berättar mer om Sullys liv, vilket också framgår i spelfilmen då det finns några flashbacks som fyller ut berättelsen. Det blir lite överkurs även om det är välgjort.
Den tredje och avslutande bakomfilmen är då mer en traditionell genomgång om hur filmen kom till, mest ur en praktisk synvinkel.
TRE SAKER
1. Likheterna med "Flight" är påtagliga men det är verkligen två helt skilda filmer. "Sully" återger en verklig händelse, "Flight" är delvis inspirerad av en.
2. En scen innehåller en intervju i David Lettermans tv-program. Här har man klippt in skådespelarna i intervjun från 2009 i och med att Letterman dragit sig tillbaka och definitivt inte längre ser ut som han gjorde då. Tekniken känner man igen från Tom Hanks-succén "Forrest Gump" där den fick något slags publikt genombrott.
3. Clint Eastwood har inte enbart stått för regin, han har även komponerat ett jazzigt ledmotiv till filmen.
2. En scen innehåller en intervju i David Lettermans tv-program. Här har man klippt in skådespelarna i intervjun från 2009 i och med att Letterman dragit sig tillbaka och definitivt inte längre ser ut som han gjorde då. Tekniken känner man igen från Tom Hanks-succén "Forrest Gump" där den fick något slags publikt genombrott.
3. Clint Eastwood har inte enbart stått för regin, han har även komponerat ett jazzigt ledmotiv till filmen.
ANDERS JAKOBSON (2017-02-27)