Starten på ensemblens filmkarriär
Leif
Genre: KomediFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: Majeng media, 2017
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: 1080p High Definition 1.78:1
Sist ut i nylanseringen av Galenskaparna After Shaves digitalt restaurerade filmer är deras första långfilm, "Leif", från 1987. Filmen fyller alltså 30 år och är i mitt tycke den av de totalt sex filmerna som gynnats mest av den digitala putsningen. Filmen ser riktigt bra ut och det skulle faktiskt inte förvåna mig om det till och med är så att "Leif" fått lite extra mycket kärlek i förhållande till sina syskon. Jag skulle dessutom vilja påstå att det är den bästa filmen av de sex. I alla fall den som i sin helhet håller ihop bäst, även om den med sin 110 minuter långa speltid är aningens för lång.
I samband med filmens produktion pågick den så kallade Boforsaffären i medierna, där verkligheten på ett kusligt sätt sammanföll med Claes Erikssons manus. Ett lyckligt sammanträffande för ensemblen som i och med det föreföll vara riktigt på alerten. I filmens historia tar vi oss till den lilla orten Rotum vars huvudindustri är Rotums kanoner och krut, en svensk vapentillverkare som har massvis med illegala affärer till utländska köpare. Trots det pekar siffrorna nedåt på ett oroväckande vis och lösningen blir att börja med legala affärer, tro det eller ej.
Direktör Gunnar Volt (Anders Eriksson) är laddad som bara den, men glädjen blir kortvarig då en insändare i lokaltidningen berättar hela sanningen om Rotums illegala vapenaffärer. Den är undertecknad med namnet Leif, men vem är denna Leif egentligen? Volt och hans närmaste får fullt upp med att jaga efter sanningssägaren samtidigt som de har både poliser och kunder att parera i röran. Dessutom stundar Kanondagarna då företaget ska introducera sin nya produkt The Fighting Egg och om inte det vore stressigt nog för Volt så ska han bli pappa för andra gången och barnet verkar inte vilja födas på den dag Volt vill. Framför allt handlar det om att hitta Leif. Vem fan är Leif?
"Leif" är en actionpackad film med avancerade slapstickscener som krävt utpräglat stuntarbete. Det märks att Claes Eriksson velat göra en film med tempo och fart, kanske inspirerat av barndomsfavoriter som Charlie Chaplin, Buster Keaton och Helan och Halvan. Ett fint exempel på det är det otroligt överdrivna slagsmålet inne på ett lunchställe samtidigt som Volt lugnt och sansat pratar om människors inställningar till bråk och konflikter. Ordens samspel med våldsamheterna i bakgrunden är genialt.
Jag har givetvis sett "Leif" tusen gånger vid det här laget och tycker att filmen på sätt och vis håller fortfarande. Med lite mer kritiska ögon är det kanske tveksamt om den har åldrats väl och yngre generationer som ser filmen för första gången kan möjligen har svårt för den, men det var här filmkarriären började för gänget och tillsammans med den snärtiga "Stinsen brinner ...filmen alltså" är "Leif" det bästa de gjort inom formatet.
I samband med filmens produktion pågick den så kallade Boforsaffären i medierna, där verkligheten på ett kusligt sätt sammanföll med Claes Erikssons manus. Ett lyckligt sammanträffande för ensemblen som i och med det föreföll vara riktigt på alerten. I filmens historia tar vi oss till den lilla orten Rotum vars huvudindustri är Rotums kanoner och krut, en svensk vapentillverkare som har massvis med illegala affärer till utländska köpare. Trots det pekar siffrorna nedåt på ett oroväckande vis och lösningen blir att börja med legala affärer, tro det eller ej.
Direktör Gunnar Volt (Anders Eriksson) är laddad som bara den, men glädjen blir kortvarig då en insändare i lokaltidningen berättar hela sanningen om Rotums illegala vapenaffärer. Den är undertecknad med namnet Leif, men vem är denna Leif egentligen? Volt och hans närmaste får fullt upp med att jaga efter sanningssägaren samtidigt som de har både poliser och kunder att parera i röran. Dessutom stundar Kanondagarna då företaget ska introducera sin nya produkt The Fighting Egg och om inte det vore stressigt nog för Volt så ska han bli pappa för andra gången och barnet verkar inte vilja födas på den dag Volt vill. Framför allt handlar det om att hitta Leif. Vem fan är Leif?
"Leif" är en actionpackad film med avancerade slapstickscener som krävt utpräglat stuntarbete. Det märks att Claes Eriksson velat göra en film med tempo och fart, kanske inspirerat av barndomsfavoriter som Charlie Chaplin, Buster Keaton och Helan och Halvan. Ett fint exempel på det är det otroligt överdrivna slagsmålet inne på ett lunchställe samtidigt som Volt lugnt och sansat pratar om människors inställningar till bråk och konflikter. Ordens samspel med våldsamheterna i bakgrunden är genialt.
Jag har givetvis sett "Leif" tusen gånger vid det här laget och tycker att filmen på sätt och vis håller fortfarande. Med lite mer kritiska ögon är det kanske tveksamt om den har åldrats väl och yngre generationer som ser filmen för första gången kan möjligen har svårt för den, men det var här filmkarriären började för gänget och tillsammans med den snärtiga "Stinsen brinner ...filmen alltså" är "Leif" det bästa de gjort inom formatet.
EXTRAMATERIALET
En nästan timslång tv-dokumentär om Svenska Stuntgruppen med Johan Torén i spetsen ligger med som bonus. Filmen handlar i synnerhet om "Leif"-inspelningen och tar med oss bakom kulisserna till några av filmens stuntscener.
Jag minns mycket väl när den här filmen visades på tv och faktum är att det finns en sekvens i den som jag sedan dess trott ingått i spelfilmen men som faktiskt inte gör det. Det är från den stora slagsmålsscenen där en kvinna slår flaska efter flaska i huvudet på Kerstin Granlund.
Jag minns mycket väl när den här filmen visades på tv och faktum är att det finns en sekvens i den som jag sedan dess trott ingått i spelfilmen men som faktiskt inte gör det. Det är från den stora slagsmålsscenen där en kvinna slår flaska efter flaska i huvudet på Kerstin Granlund.
TRE SAKER
1. Filmen innehåller det första framträdandet av hembygdsföreningens ordförande Torgny Assarsson (Per Fritzell) som blivit en riktig fanfavorit, och som ändrat karaktär en smula sedan dess.
2. Det är förstås en hel del sång i filmen, som ofta bildsätts med det som de sjunger om. Paradexemplet är "Kväll i en svensk idyll" som lyckas skildra vardagligheter på ett underhållande vis.
3. Sekvensen om Dansbandsfabriken är en riktig klassiker.
2. Det är förstås en hel del sång i filmen, som ofta bildsätts med det som de sjunger om. Paradexemplet är "Kväll i en svensk idyll" som lyckas skildra vardagligheter på ett underhållande vis.
3. Sekvensen om Dansbandsfabriken är en riktig klassiker.
ANDERS JAKOBSON (2017-11-14)