Intimt realistisk vinnarfilm
Goliat
Genre: DramaFormat: DVD, region 2, 1 skivor
Bolag: TriArt, 2019
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.39:1
Trots att "Goliat" hade sex Guldbaggenomineringar kunde den maximalt vinna fem. Hur är det möjligt? Jo, skådespelarna Joakim Sällquist och Sebastian Ljungblad var båda nominerade till Bästa manliga huvudroll. Ett lite lustigt scenario, kan man tycka.
Till slut blev det fyra vinster för Peter Grönlunds film. Det är en vinst färre än hans förra film "Tjuvheder" som helt klart är besläktad med denna. Det är ännu en film som skildrar de kriminella kretsarna, den här gången i ett litet samhälle i Östergötland. 17-åriga Kimmie (Ljungblad) dras med konsekvenserna av att ingå i en kriminell familj. Det blir anklagande blickar och provokationer som leder till bråk om vartannat. Han drömmer om ett annat liv. Kanske en yrkesutbildning som kan leda till ärligt sätt att försörja sig.
Men ödet vill något annat. Pappa Roland (Sällquist) har ett stundande fängelsestraff. Det är visserligen bara ett halvår men det räcker för att familjens ekonomi kommer att rasa samman. Kimmie måste ta över pappans roll i verksamheten och göra saker som är obekväma för honom. Han måste även visa sig värdig för det övriga gänget så att familjens heder och status bibehålls. Det handlar om att kasta sig in i en värld där han egentligen inte vill vara.
Filmen är autentisk och obekväm. Grönlund har uppenbarligen koll på miljön och människorna och använder sig av folk som levt de här liven tidigare. Emellanåt känns det oerhört realistiskt, men samtidigt inte överdrivet. Det är inga uppgörelser som hämtade ur en "Johan Falk"-film, utan hot, hot om våld eller våld när folk inte betalar sina skulder eller på annat vis gör bort sig. Det räcker för att filmen ska skava för tittaren. Ungefär så här är det kriminella liv i mindre samhällen som filmen skildrar. Antar jag.
Det var Joakim Sällquist som vann Guldbaggen. Personligen tycker jag att Sebastian Ljungblad drar det tunga lasset och är den uppenbara huvudpersonen. Barnet som inte har en chans att styra över sitt kommande vuxenliv. Men båda två är debutanter - vilket de troligtvis inte är ensamma om att vara i filmen - och det säger något om hur resultatet av deras insatser är, och kvaliteten på Grönlunds film.
Guldbaggeregnet är med andra ord välförtjänt och "Goliat" är en sevärd film som berör med sin intima realism.
Till slut blev det fyra vinster för Peter Grönlunds film. Det är en vinst färre än hans förra film "Tjuvheder" som helt klart är besläktad med denna. Det är ännu en film som skildrar de kriminella kretsarna, den här gången i ett litet samhälle i Östergötland. 17-åriga Kimmie (Ljungblad) dras med konsekvenserna av att ingå i en kriminell familj. Det blir anklagande blickar och provokationer som leder till bråk om vartannat. Han drömmer om ett annat liv. Kanske en yrkesutbildning som kan leda till ärligt sätt att försörja sig.
Men ödet vill något annat. Pappa Roland (Sällquist) har ett stundande fängelsestraff. Det är visserligen bara ett halvår men det räcker för att familjens ekonomi kommer att rasa samman. Kimmie måste ta över pappans roll i verksamheten och göra saker som är obekväma för honom. Han måste även visa sig värdig för det övriga gänget så att familjens heder och status bibehålls. Det handlar om att kasta sig in i en värld där han egentligen inte vill vara.
Filmen är autentisk och obekväm. Grönlund har uppenbarligen koll på miljön och människorna och använder sig av folk som levt de här liven tidigare. Emellanåt känns det oerhört realistiskt, men samtidigt inte överdrivet. Det är inga uppgörelser som hämtade ur en "Johan Falk"-film, utan hot, hot om våld eller våld när folk inte betalar sina skulder eller på annat vis gör bort sig. Det räcker för att filmen ska skava för tittaren. Ungefär så här är det kriminella liv i mindre samhällen som filmen skildrar. Antar jag.
Det var Joakim Sällquist som vann Guldbaggen. Personligen tycker jag att Sebastian Ljungblad drar det tunga lasset och är den uppenbara huvudpersonen. Barnet som inte har en chans att styra över sitt kommande vuxenliv. Men båda två är debutanter - vilket de troligtvis inte är ensamma om att vara i filmen - och det säger något om hur resultatet av deras insatser är, och kvaliteten på Grönlunds film.
Guldbaggeregnet är med andra ord välförtjänt och "Goliat" är en sevärd film som berör med sin intima realism.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Härnäst för Peter Grönlund väntar en filmatisering av Fredrik Backmans fantastiska roman "Björnstad". Det kan bli hur bra som helst. Om Grönlund lyckas hitta rätt amatörer eller okända skådespelare och behandlar förlagan rättvist har vi något alldeles extra att se fram emot.
2. De fyra Guldbaggarna delades ut för Bästa manuskript (Peter Grönlund), Bästa manliga huvudroll (Joakim Sällquist), Bästa Klippning (Dino Jonsäter) och Bästa musik (Johan Testad).
3. Någon uppenbar förklaring till filmens titeln finns inte. Någon syftning till den bibliska berättelsen om David och Goliat hittar jag heller inte.
2. De fyra Guldbaggarna delades ut för Bästa manuskript (Peter Grönlund), Bästa manliga huvudroll (Joakim Sällquist), Bästa Klippning (Dino Jonsäter) och Bästa musik (Johan Testad).
3. Någon uppenbar förklaring till filmens titeln finns inte. Någon syftning till den bibliska berättelsen om David och Goliat hittar jag heller inte.
ANDERS JAKOBSON (2019-03-26)