Komplettering eller mellanlandning
Dune: Part Two
Genre: Science fictionFormat: Blu-ray, region B, 1 skivor
Bolag: SF, 2024
Ljud: Dolby Atmos TrueHD
Bild: 1080p High Definition 2.39:1
I sina sämsta stunder är "Dune: Part Two" en långsam och småsömnig rymdopera som bryts upp av actionsekvenser där gråbeiga figurer slåss mot andra gråbeiga figurer och man får mest gissa vilka som är de goda och vilka som är de onda. Lyckligt är de sämsta stunderna ganska få när Denis Villeneuves filmatisering av Frank Herberts roman "Dune" kommer med sin andra halva.
Filmen tar vid ganska exakt där den förra slutade. Huset Atreides överlevare, Paul (Timothée Chalamet) och hans mamma Jessica (Rebecca Ferguson) har sökt sig till planeten Arrakis Fremenfolk. Paul, som av vissa tros vara Den utvalde ("Lisan al Gaib"), får bevisa sig för Fremens stamledare Stilgar (Javier Bardem) och Chani (Zendaya) som Paul redan haft visioner om och som blir hans partner. Även om Fremen tror och tycker olika om Paul, bevisar han sig att vara en duktig och förstående krigare som leder stammen i många attacker mot Huset Harkonnens kryddskördande.
Snart sprider sig ryktet om den unga Fremenkrigaren i omvärlden, vilket till och med oroar kejsaren Shaddam IV (Christopher Walken) som låg bakom utplåningen av Huseet Atreides. Baron Vladimir Harkonnen (Stellan Skarsgård) är missnöjd med hur hans brorson Rabban (Dave Bautista) hanterar situationen på Arrakis och ersätter honom med sin andra brorson, den fullkomligt galna och brutala Feyd-Rautha (Austin Butler). Pauls sikte är dock helt och hållet riktat mot kejsaren eftersom han vill hämnas sin far och sitt hus öde.
Jag håller mig rätt kort om innehållet eftersom historien rymmer väldigt mycket. Det är en rad olika historier och karaktärer att hålla reda på även om det inte är så komplicerat som det kanske verkar vara. Till skillnad från den första filmen så är vi nästan uteslutande i Fremens ökenmiljö och i deras Sietch Tabr vilket ger oss nya miljöer och mytologier. De massiva sandmaskarna är givetvis med på många olika vis, både som farliga monster och som bestar som kan hanteras.
Man behöver lägga närmare sex timmar av sitt liv på att se "Dune" i sin helhet. Jag såg förstås om den första filmen direkt innan jag tog mig an den andra för att fräscha upp minnet och komma in i rätt stämning. Det är ett ganska mastigt uppdrag men med rätt sinnesstämning blir det ett väldigt episkt äventyr som förtjänar sin kultstatus. Min sinnesstämning växlade mellan rätt och fel den här gången på grund av olika anledningar, men även om jag tappade fokus emellanåt finner jag de två "Dune"-filmerna som välgjorda och fascinerande filmer. Dock känns det fortfarande som vi är mitt i en historia, vilket vi också är. Men det ska förmodligen komma mer framöver. Tills dess kommer jag någon gång i framtiden att se om dem med förhoppningsvis rätt sinnesstämning genom alla sex timmarna.
"Dune" ger mig ungefär samma sak som "Star Trek"-filmerna - jag blir väldigt fascinerad av världarna och den större helheten utan att vara något enormt fan. I det här fallet gör det att jag återigen blir väldigt sugen på att se David Lynchs 40 år gamla filmatisering av "Dune" som jag tror att jag skulle kunna se och förstå nu när jag "kan" historien. Lynchs filmatisering blev ju brutalt nedklippt och komprimerad så den ska vara svår att förstå på egna ben, men nu har jag ju ett hum om vad som sker och därför känns det värt att ge den ett försök igen.
Filmen tar vid ganska exakt där den förra slutade. Huset Atreides överlevare, Paul (Timothée Chalamet) och hans mamma Jessica (Rebecca Ferguson) har sökt sig till planeten Arrakis Fremenfolk. Paul, som av vissa tros vara Den utvalde ("Lisan al Gaib"), får bevisa sig för Fremens stamledare Stilgar (Javier Bardem) och Chani (Zendaya) som Paul redan haft visioner om och som blir hans partner. Även om Fremen tror och tycker olika om Paul, bevisar han sig att vara en duktig och förstående krigare som leder stammen i många attacker mot Huset Harkonnens kryddskördande.
Snart sprider sig ryktet om den unga Fremenkrigaren i omvärlden, vilket till och med oroar kejsaren Shaddam IV (Christopher Walken) som låg bakom utplåningen av Huseet Atreides. Baron Vladimir Harkonnen (Stellan Skarsgård) är missnöjd med hur hans brorson Rabban (Dave Bautista) hanterar situationen på Arrakis och ersätter honom med sin andra brorson, den fullkomligt galna och brutala Feyd-Rautha (Austin Butler). Pauls sikte är dock helt och hållet riktat mot kejsaren eftersom han vill hämnas sin far och sitt hus öde.
Jag håller mig rätt kort om innehållet eftersom historien rymmer väldigt mycket. Det är en rad olika historier och karaktärer att hålla reda på även om det inte är så komplicerat som det kanske verkar vara. Till skillnad från den första filmen så är vi nästan uteslutande i Fremens ökenmiljö och i deras Sietch Tabr vilket ger oss nya miljöer och mytologier. De massiva sandmaskarna är givetvis med på många olika vis, både som farliga monster och som bestar som kan hanteras.
Man behöver lägga närmare sex timmar av sitt liv på att se "Dune" i sin helhet. Jag såg förstås om den första filmen direkt innan jag tog mig an den andra för att fräscha upp minnet och komma in i rätt stämning. Det är ett ganska mastigt uppdrag men med rätt sinnesstämning blir det ett väldigt episkt äventyr som förtjänar sin kultstatus. Min sinnesstämning växlade mellan rätt och fel den här gången på grund av olika anledningar, men även om jag tappade fokus emellanåt finner jag de två "Dune"-filmerna som välgjorda och fascinerande filmer. Dock känns det fortfarande som vi är mitt i en historia, vilket vi också är. Men det ska förmodligen komma mer framöver. Tills dess kommer jag någon gång i framtiden att se om dem med förhoppningsvis rätt sinnesstämning genom alla sex timmarna.
"Dune" ger mig ungefär samma sak som "Star Trek"-filmerna - jag blir väldigt fascinerad av världarna och den större helheten utan att vara något enormt fan. I det här fallet gör det att jag återigen blir väldigt sugen på att se David Lynchs 40 år gamla filmatisering av "Dune" som jag tror att jag skulle kunna se och förstå nu när jag "kan" historien. Lynchs filmatisering blev ju brutalt nedklippt och komprimerad så den ska vara svår att förstå på egna ben, men nu har jag ju ett hum om vad som sker och därför känns det värt att ge den ett försök igen.
EXTRAMATERIALET
Runt en timme med extramaterial ligger med. Det första inslaget handlar om det påhittade språket chakobsa som bara figurerar lätt i böckerna men som en lingvist fått utveckla till en språk som skådespelarna fått lära sig. Inte helt olikt hur det fungerat i exempelvis "Game of Thrones". Språket låter väldigt arabiskt i mina öron även om det sannolikt är olikheter än likheter, men det är alltid fascinerade hur något sådant här går att genomföra så att det inte låter som improvisationer.
Vidare får vi titta på scenbyggen och verkliga inspelningsplatser som vävs ihop med byggena. Öken- och sandområden i bland annat Jordanien, Förenade Arabemiraten och Namibia har använts som exteriörer medan byggena är helt nya till filmen. Inget återanvändes från den första filmen. Det är snyggt och läckert gjort.
Bland de kvarvarande inslagen är de två mest intressanta om hur sandormsridningsscenerna gjordes och hur Austin Butler blev galenpannan Feyd-Rautha. En intressant sak kring det sista är att Butler medvetet härmade Stellan Skarsgårds sätt att prata, vilket inte riktigt framgår av det här inslaget, men om man verkligen lyssnar kan man höra det.
Bra extramaterial över lag!
Vidare får vi titta på scenbyggen och verkliga inspelningsplatser som vävs ihop med byggena. Öken- och sandområden i bland annat Jordanien, Förenade Arabemiraten och Namibia har använts som exteriörer medan byggena är helt nya till filmen. Inget återanvändes från den första filmen. Det är snyggt och läckert gjort.
Bland de kvarvarande inslagen är de två mest intressanta om hur sandormsridningsscenerna gjordes och hur Austin Butler blev galenpannan Feyd-Rautha. En intressant sak kring det sista är att Butler medvetet härmade Stellan Skarsgårds sätt att prata, vilket inte riktigt framgår av det här inslaget, men om man verkligen lyssnar kan man höra det.
Bra extramaterial över lag!
TRE SAKER
1. Det finns inga borttagna scener på varken "Dune" eller denna utgåva. Denis Villeneuve är av den bestämda uppfattningen att när en scen tas bort så är den död och det skulle plåga honom allt för mycket att ta tillbaka den, fixa till den och visa den. Han har en viss poäng i det även om det betyder att vi aldrig får se en del karaktärer som försvunnit på klippbordet.
2. Det kommer sannolikt en tredje film baserad på "Dune Messiah". Denis Villeneuve la utan att säga ett ord en kopia av boken på filmmusikkompositören Hans Zimmers skrivbord innan denna film kom ut. Dock kommer "Dune Messiah" att dröja lite. I bokens värld har det gått tolv år och även om Villeneuve är i princip klar med manuset vill han inte stressa utan garantera att han kan göra en ännu bättre film och samtidigt låta Timothée Chalamet åldras i takt med karaktären. Låter väldigt vettigt.
3. Eftersom jag inte läst Frank Herberts roman vet jag inte hur väl filmatiseringarna förhåller sig till förlagan, men när jag läser igenom den plottsammanfattning av boken som finns på Wikipedia är det som att läsa en sammanfattning av båda filmerna med några mindre undantag. Med det sagt känns det som att Denis Villeneuve och hans manusteam varit väldigt trogna den "ofilmbara" boken.
2. Det kommer sannolikt en tredje film baserad på "Dune Messiah". Denis Villeneuve la utan att säga ett ord en kopia av boken på filmmusikkompositören Hans Zimmers skrivbord innan denna film kom ut. Dock kommer "Dune Messiah" att dröja lite. I bokens värld har det gått tolv år och även om Villeneuve är i princip klar med manuset vill han inte stressa utan garantera att han kan göra en ännu bättre film och samtidigt låta Timothée Chalamet åldras i takt med karaktären. Låter väldigt vettigt.
3. Eftersom jag inte läst Frank Herberts roman vet jag inte hur väl filmatiseringarna förhåller sig till förlagan, men när jag läser igenom den plottsammanfattning av boken som finns på Wikipedia är det som att läsa en sammanfattning av båda filmerna med några mindre undantag. Med det sagt känns det som att Denis Villeneuve och hans manusteam varit väldigt trogna den "ofilmbara" boken.
ANDERS JAKOBSON (2024-06-14)