Ytterligare en djupdykning i fjanteri
FILMENSuck. "Stan Helsing" är precis så fjantig som jag förväntat mig. Det enda om fick mig att hoppas, åtminstone lite, var att både Jason ("Fredagen den 13:e"), Freddy ("Terror på Elm Street") och Myers ("Halloween") finns med på omslaget och då de filmerna är favoriter hoppades jag på att man kanske, kanske fått till något roligt om dessa men tyvärr. De är inte ens bra gjorda när det gäller likheten med originalkaraktärerna.
Historien handlar om Stan Helsing som, utan att veta om det, är en monsterdödare. När han och tre vänner kör vilse och hamnar i en, för dem okänd, liten håla som visar sig innebos av diverse monster blir det alltså för Stan att kliva fram, ta sitt ansvar och rädda staden vare sig han vill eller inte. Detta gör han också motvilligt allt medan hintar till andra skräckfilmer duggar tätt som ett sommarregn.
Tyvärr blir det som det brukar i den här typen av filmer rätt fjantigt. Det är mycket som anspelar på sex och knark och visst, en del sådant kan vara kul i rätt mängd och sammanhang men här blir det för mycket. Personligen tycker jag inte att det blir roligt utan ser mer kopplingarna till andra skräckfilmer, även om de är inlindade i fjanteri, som filmens, om än lilla, behållning.
Detta innebär ju även att om man ska uppskatta den här filmen över huvud taget bör man vara hyfsat bevandrad i skräckfilmens värld. Både aktuellt och lite äldre. Är man inte det blir det mest en massa udda figurer som springer runt och levererar one-liners.
Så tyvärr, inte heller den här gången lyckas man var rolig. Resultatet är larvigt och fjantigt och istället för att se "Stan Helsing" föreslår jag att ni ser en riktig skräckfilm, gärna med någon av karaktärerna på omslaget till "Stan Helsing" i.
Historien handlar om Stan Helsing som, utan att veta om det, är en monsterdödare. När han och tre vänner kör vilse och hamnar i en, för dem okänd, liten håla som visar sig innebos av diverse monster blir det alltså för Stan att kliva fram, ta sitt ansvar och rädda staden vare sig han vill eller inte. Detta gör han också motvilligt allt medan hintar till andra skräckfilmer duggar tätt som ett sommarregn.
Tyvärr blir det som det brukar i den här typen av filmer rätt fjantigt. Det är mycket som anspelar på sex och knark och visst, en del sådant kan vara kul i rätt mängd och sammanhang men här blir det för mycket. Personligen tycker jag inte att det blir roligt utan ser mer kopplingarna till andra skräckfilmer, även om de är inlindade i fjanteri, som filmens, om än lilla, behållning.
Detta innebär ju även att om man ska uppskatta den här filmen över huvud taget bör man vara hyfsat bevandrad i skräckfilmens värld. Både aktuellt och lite äldre. Är man inte det blir det mest en massa udda figurer som springer runt och levererar one-liners.
Så tyvärr, inte heller den här gången lyckas man var rolig. Resultatet är larvigt och fjantigt och istället för att se "Stan Helsing" föreslår jag att ni ser en riktig skräckfilm, gärna med någon av karaktärerna på omslaget till "Stan Helsing" i.
EXTRAMATERIALET
Inget extramaterial.
TRE SAKER
1. Håll ögonen öppna efter Leslie Nielsen. Han dyker upp i en rätt oväntad roll.
2. I en scen skämtas det om Michael Jackson och barn och jag funderar genast på om detta klippts bort när filmen visas i USA i och med att han dog nyligen.
3. På omslaget ser det ut som om den blonda tjejen är Christina Applegate men tyvärr, så var det inte. Och i ärlighetens namn ser man kanske det om man tittar lite mer noggrant än jag gjorde…
2. I en scen skämtas det om Michael Jackson och barn och jag funderar genast på om detta klippts bort när filmen visas i USA i och med att han dog nyligen.
3. På omslaget ser det ut som om den blonda tjejen är Christina Applegate men tyvärr, så var det inte. Och i ärlighetens namn ser man kanske det om man tittar lite mer noggrant än jag gjorde…
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA