Fyller i luckor man inte visste fanns
FILMENNär en film blir en stor succé brukar uppföljare snabbt annonseras och produceras. Så var fallet med "Paranormal Activity". När filmen hade gått upp på bio annonserade man direkt en uppföljare som kom ett år senare. Uppföljare brukar i regel vara sämre, men i fallet "Paranormal Activity 2" så tycker jag snarare att den tillför väldigt lite snarare än att den är dålig. Ur en synvinkel är det samma film en gång till — en familj filmar sitt hem, det börjar hända mystiska saker och allting eskalerar, men ur en annan är det en annorlunda film.
Till att börja med är detta en prequel som fyller i luckor som man inte visste fanns. Katie (Katie Featherston) och Micah (Micah Sloat) från första filmen upprepar sina roller, men det är Katies syster Kristi (Sprague Grayden) och hennes familj som råkar ut för oförklarliga saker den här gången. Kristi är gift med Dan (Brian Boland) och har tvååriga sonen Hunter tillsammans. Med i huset finns även Dans tonårsdotter Ali (Molly Ephraim) från ett tidigare äktenskap.
I och med att Hunter är liten har videokameran sin naturliga plats i vardagen, men efter att familjen kommit hem en dag och hittat hela huset — utom Hunters rum — omkullkastat, drar de slutsatsen att de drabbats av ett inbrott och installerar övervakningskameror överallt. Det är ett kreativt genidrag av skaparna av den här filmen då man dels kommer runt den uppenbara upprepningen av den första filmen och dels får in ett eget kusligt element i och med att det är något småläskigt över övervakningskameror som ser allt det som ingen annan ser.
Snart börjar då konstigheter ske. Stekpannor trillar ned, dörrar stängs, rengöringsmaskinen i poolen ligger ovanför vattnet varje morgon och så vidare. Övervakningskamerorna visar för tittaren att både Hunter och familjens schäfer Abby verkar reagera på något om nätterna. Hushållerskan Martine börjar prata om "onda andar" och blir slutligen utslängd av Dan som inte tror på sådant larv. Men konstigheterna blir allt värre och Kristi drar sig till minnes de konstigheter hennes familj drabbades av när hon och Katie var barn.
Filmen leder fram till den första filmens första scen och ur den synvinkeln är det rätt snyggt hur man knyter ihop filmerna. Jag upplever som jag tidigare uttryckte det att filmen fyller i luckor som jag inte ens visste att de fanns. Det tar dock väldigt lång tid innan det händer något av värde i filmen och jag kommer på mig själv att sitta och trumma med fingrarna i väntan på något läskigt. När det sen väl börjar hända något får det i och för sig en viss effekt, men jag tycker man drar ut på det alldeles för länge.
Några sekvenser är effektfulla, men i jämförelse med originalet tycker jag att den känns lite blek och den tillför som sagt inget speciellt. Man hade kunnat nöja sig gott och väl med den första filmen utan problem.
Till att börja med är detta en prequel som fyller i luckor som man inte visste fanns. Katie (Katie Featherston) och Micah (Micah Sloat) från första filmen upprepar sina roller, men det är Katies syster Kristi (Sprague Grayden) och hennes familj som råkar ut för oförklarliga saker den här gången. Kristi är gift med Dan (Brian Boland) och har tvååriga sonen Hunter tillsammans. Med i huset finns även Dans tonårsdotter Ali (Molly Ephraim) från ett tidigare äktenskap.
I och med att Hunter är liten har videokameran sin naturliga plats i vardagen, men efter att familjen kommit hem en dag och hittat hela huset — utom Hunters rum — omkullkastat, drar de slutsatsen att de drabbats av ett inbrott och installerar övervakningskameror överallt. Det är ett kreativt genidrag av skaparna av den här filmen då man dels kommer runt den uppenbara upprepningen av den första filmen och dels får in ett eget kusligt element i och med att det är något småläskigt över övervakningskameror som ser allt det som ingen annan ser.
Snart börjar då konstigheter ske. Stekpannor trillar ned, dörrar stängs, rengöringsmaskinen i poolen ligger ovanför vattnet varje morgon och så vidare. Övervakningskamerorna visar för tittaren att både Hunter och familjens schäfer Abby verkar reagera på något om nätterna. Hushållerskan Martine börjar prata om "onda andar" och blir slutligen utslängd av Dan som inte tror på sådant larv. Men konstigheterna blir allt värre och Kristi drar sig till minnes de konstigheter hennes familj drabbades av när hon och Katie var barn.
Filmen leder fram till den första filmens första scen och ur den synvinkeln är det rätt snyggt hur man knyter ihop filmerna. Jag upplever som jag tidigare uttryckte det att filmen fyller i luckor som jag inte ens visste att de fanns. Det tar dock väldigt lång tid innan det händer något av värde i filmen och jag kommer på mig själv att sitta och trumma med fingrarna i väntan på något läskigt. När det sen väl börjar hända något får det i och för sig en viss effekt, men jag tycker man drar ut på det alldeles för länge.
Några sekvenser är effektfulla, men i jämförelse med originalet tycker jag att den känns lite blek och den tillför som sagt inget speciellt. Man hade kunnat nöja sig gott och väl med den första filmen utan problem.
EXTRAMATERIALET
Det finns två versioner av filmen att välja mellan - bioversionen eller en ungefär sju minuter längre förlängd version. Det är egentligen inga drastiska skillnader mellan dem.
Under rubriken "Found Footage" finns en bortklippt sekvens på ungefär tre minuter, och det är faktiskt en riktigt spännande sekvens. Utöver detta finns en teasertrailer.
Med i förpackningen finns en DVD med exakt samma innehåll.
Under rubriken "Found Footage" finns en bortklippt sekvens på ungefär tre minuter, och det är faktiskt en riktigt spännande sekvens. Utöver detta finns en teasertrailer.
Med i förpackningen finns en DVD med exakt samma innehåll.
TRE SAKER
1. Filmen är inspelad i samma hus som den första, vilket är lite svårt att förstå, men skaparen av originalet håvade in så mycket pengar att han kunde renovera ordentligt.
2. En fördel med första filmen var att skådespelarna var totalt okända vilket gjorde att det var lite enklare att köpa hela "based on a true story"-bluffen. I tvåan är det också okända skådespelare, minus Sprague Grayden som är välkänd från "24" och i mitt fall från "Sons of Anarchy" och "Jericho". Hon är så klart bra, men det hade varit roligare med ett okänt ansikte.
3. "Paranormal Activity 3" kommer på bio i höst. Värt att nämna är att precis efter att tvåan kom på bio släpptes det en fristående japansk uppföljare, "'Paranormal Activity 2 - Tokyo Night", som ännu inte letat sig till Sverige. Det är alltså ingen remake eller tafflig kopia utan en officiell uppföljare, fast i Japan. Oerhört knepigt.
2. En fördel med första filmen var att skådespelarna var totalt okända vilket gjorde att det var lite enklare att köpa hela "based on a true story"-bluffen. I tvåan är det också okända skådespelare, minus Sprague Grayden som är välkänd från "24" och i mitt fall från "Sons of Anarchy" och "Jericho". Hon är så klart bra, men det hade varit roligare med ett okänt ansikte.
3. "Paranormal Activity 3" kommer på bio i höst. Värt att nämna är att precis efter att tvåan kom på bio släpptes det en fristående japansk uppföljare, "'Paranormal Activity 2 - Tokyo Night", som ännu inte letat sig till Sverige. Det är alltså ingen remake eller tafflig kopia utan en officiell uppföljare, fast i Japan. Oerhört knepigt.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Brian Boland (2)
Brian Boland (2)
