Hans-Åke Liljas blogg
en livslånga jakt på sanningenPostad: 2019-05-17 10:10:10
Det börjar bli en vana för mig att skriva några rader här när det kommer en ny bok om KISS i Sverige (vilket för övrigt händer allt för sällan) och nu har det blivit dags igen. Jag har just läst färdigt en i mitt tycke väldigt intressanta bok om KISS.
”KISS - Parteners in Crime” är en perfekt KISS bok och jag ska berätta varför. Om vi börjar med författarna Alex Bergdahl och Carl Linnaeus så kompletterar de varandra väldigt bra. Alex är den som har alla, och jag menar verkligen alla, detaljerna. Det är han som rättar medlemmarna själva när de felaktigt uppger att saker hände ett visst datum eller på en viss plats, och han har rätt varje gång. Carl kan även han detaljer men har en lite mer avslappnad approach till dessa, det är han som gjort de djupdykande intervjuerna med medlemmarna och ställt de där frågorna som bara ett fan ställer. Tillsammans blir de en oslagbar duo som slår alla andra.
Dessa två herrar har nu skrivit en bok tillsammans och det som gör den så bra är framförallt sättet den är skriven på. Den formligen dryper av nostalgi och oblyg dyrkan för ett band som funnits med dem hela deras liv. Och jag känner igen mig i väldigt mycket. Jag är några år äldre än Alex och Carl men när de beskriver sina upplevelser från 80-talet känner jag igen mig till 100%. Jag var där, jag var en av dem som inte tyckte att KISS kunde göra något fel. Jag var en av dem som dyrkade marken de gick på och inte ifrågasatte detaljer. Jag var en av dem som fick höra ”KISS och BAJS haha (infoga elak killen från The Simpsons röst här)” så mycket att man bara ville kasta upp den som sa det på närmsta skoltak. Jag minns hur det var att se första bilden på avsminkade KISS, jag minns hur det var när de dök upp på TV (jag känner till och med igen de inslag de pratar om i boken) och jag minns väldigt bra hur största delen av veckopengen hamnade hos Melody Line i utbyte mot deras VHS filmer med KISS.
I boken har de fått till ett väldigt bra upplägg och flyt. Vi har dels huvudtexten som de skrivit tillsammans och som berättar om just det som det aktuella kapitlet handlar om. Det varvas sen med personliga kommentarer från Alex och Carl och det är kul att se hur de ganska ofta har olika uppfattningar om saker och ting…vilket bara gör det hela än mer intressant. Ämnesmässigt täcker boken allt från scenbygge, Genes filmkarriär och Peters 80-tal till Alex och Carls personliga relationer till bandmedlemmarna och andra personer kopplade till gruppen. Och jag kan inte låta bli att le när Alex berättar hur han åker till platsen där KISS gjorde sin första konsert och bara står där och njuter trots att byggnaden nu är riven. Jag ler både för att jag tycker det är en underbar grej att göra och för att jag faktiskt skulle kunna göra samma sak själv…
Jag kan inte annat än rekommendera ”KISS - Parteners in Crime”. Det är en bok om KISS men lika mycket en bok om två KISS fans och deras resa från dyrkande, blåögda småkillar till vuxna, analytiska män precis som bokens undertitel säger ”Vår livslånga jakt på sanningen”. Läs den!
”KISS - Parteners in Crime” är en perfekt KISS bok och jag ska berätta varför. Om vi börjar med författarna Alex Bergdahl och Carl Linnaeus så kompletterar de varandra väldigt bra. Alex är den som har alla, och jag menar verkligen alla, detaljerna. Det är han som rättar medlemmarna själva när de felaktigt uppger att saker hände ett visst datum eller på en viss plats, och han har rätt varje gång. Carl kan även han detaljer men har en lite mer avslappnad approach till dessa, det är han som gjort de djupdykande intervjuerna med medlemmarna och ställt de där frågorna som bara ett fan ställer. Tillsammans blir de en oslagbar duo som slår alla andra.
Dessa två herrar har nu skrivit en bok tillsammans och det som gör den så bra är framförallt sättet den är skriven på. Den formligen dryper av nostalgi och oblyg dyrkan för ett band som funnits med dem hela deras liv. Och jag känner igen mig i väldigt mycket. Jag är några år äldre än Alex och Carl men när de beskriver sina upplevelser från 80-talet känner jag igen mig till 100%. Jag var där, jag var en av dem som inte tyckte att KISS kunde göra något fel. Jag var en av dem som dyrkade marken de gick på och inte ifrågasatte detaljer. Jag var en av dem som fick höra ”KISS och BAJS haha (infoga elak killen från The Simpsons röst här)” så mycket att man bara ville kasta upp den som sa det på närmsta skoltak. Jag minns hur det var att se första bilden på avsminkade KISS, jag minns hur det var när de dök upp på TV (jag känner till och med igen de inslag de pratar om i boken) och jag minns väldigt bra hur största delen av veckopengen hamnade hos Melody Line i utbyte mot deras VHS filmer med KISS.
I boken har de fått till ett väldigt bra upplägg och flyt. Vi har dels huvudtexten som de skrivit tillsammans och som berättar om just det som det aktuella kapitlet handlar om. Det varvas sen med personliga kommentarer från Alex och Carl och det är kul att se hur de ganska ofta har olika uppfattningar om saker och ting…vilket bara gör det hela än mer intressant. Ämnesmässigt täcker boken allt från scenbygge, Genes filmkarriär och Peters 80-tal till Alex och Carls personliga relationer till bandmedlemmarna och andra personer kopplade till gruppen. Och jag kan inte låta bli att le när Alex berättar hur han åker till platsen där KISS gjorde sin första konsert och bara står där och njuter trots att byggnaden nu är riven. Jag ler både för att jag tycker det är en underbar grej att göra och för att jag faktiskt skulle kunna göra samma sak själv…
Jag kan inte annat än rekommendera ”KISS - Parteners in Crime”. Det är en bok om KISS men lika mycket en bok om två KISS fans och deras resa från dyrkande, blåögda småkillar till vuxna, analytiska män precis som bokens undertitel säger ”Vår livslånga jakt på sanningen”. Läs den!
hans-Åke lilja
Föregående inlägg:
Se till att lära känna Hieronymus Bosch
Se till att lära känna Hieronymus Bosch
Nästa inlägg:
De bortglömda serierna...och ett par filmer
De bortglömda serierna...och ett par filmer