Berättelsen om Mufasa och Scar
FILMENLejonriket frodas och alla djur på savannen lever ett lugnt liv. Simba (Donald Glover) och Nala (Beyoncé) ger sig av för födelsen av sitt andra barn medan en storm drar in. Kvar vid Lejonklippan blir deras förstfödda Kiara (Blue Ivy Carter) tillsammans med barnvakterna Timon (Billy Eichner) och Pumba (Seth Rogen). För att rädda Kiara från ännu en av deras osanna berättelser om deras hjältemod kommer Rafiki (John Kani) till deras hjälp och börjar berätta om hennes farfar Mufasa (Aaron Pierre).
Som litet barn berättade Mufasas mamma Afia (Anika Noni Rose) om den magiska platsen Milele. På vägen dit hamnar dock Mufasa mitt i en vattenvåg och dras med strömmen, bort från sina föräldrar. Han flyter allt längre tills han till slut blir räddad av Taka (Kelvin Harrison Jr.). Trots att det är emot reglerna tar Taka och hans mamma Esche (Thandiwe Newton) med honom till sin flock. Där växer Mufasa upp och får lära sig allt av Esche om att jaga och att lägga märke till sin omgivning.
Under en jakt blir dock Mufasa och Esche attackerade av två vita lejon. En fight utbryter och för att rädda Esche råkar Mufasa döda ett av lejonen. Just det lejonet visar sig vara son till utbölingarnas kung Kiros (Mads Mikkelsen). Detta blir starten på en jakt där Kiros vill få ut sin hämnd och döda Mufasa. Taka och Mufasa lämnar sin flock och försöker hitta sin plats i världen. På vägen träffar det Sarabi (Tiffany Boone), Zazu (Preston Nyman) och Rafiki. De slår sig ihop och beger sig för att hitta Milele.
Från det att Sarabi och Rafiki kommer in i bilden är det mycket fokus på dem och deras relation till Mufasa. Taka glöms lite bort. Fram tills det att han kommer på att han är kär i Sarabi. Denna del är viktig för resten av berättelsen och det som ska leda fram till "Lejonkungen". Dock är den inte helt optimal. Kopplingen mellan Mufasa och Sarabi byggs upp väldigt fint och fortsätter genom hela filmen. Tyvärr känns det som att Takas förälskelse i Sarabi lite blir en efterkonstruktion för att skapa något som gör att han ska förråda Simba. Jag förstår symboliken i att när Simba och Sarabi erkänner sin kärlek till varandra så byter Simba och Taka plats. Simba blir den blivande kungen och Taka blir en del av utbölingarna. Dock känns det som att det skulle krävas mycket mer av Simba för att Taka skulle förråda honom. Deras band byggs upp som otroligt starkt, medan Takas kärlek till Sarabi endast visas som en lätt förälskelse. Här hade det behövts något mer, något starkare som bröt bandet mellan bröderna och som skapade grunden för "Lejonkungen". Om man ändå vill ha kvar delen med Takas förälskelse hade man kunnat göra att det var Esche som räddade Mufasa i början och att en viss avundsjuka startat från första stund. På så sätt hade Sarabi och Mufasas kärlek blivit en sista spik i kistan och Takas förvandling hade blivit starkare.
Något som lyfter filmen är musiken. Den är välkomponerad som en blandning av den fantastiska musiken från "Lejonkungen" och en ny vibe som speglar en ny era i "Mufasa: Lejonkungen". Bland annat kopplas två låtar ihop på ett väldigt fint sätt i slutet av filmen och stärker upp motiven som leder filmen framåt. En låt som är väldigt bra, men som ligger på helt fel ställe är Kiros låt "Bye Bye". Nu görs den i mötet med Mufasas och Takas flock, men den hade stärkts av att ha blivit gjord när vi träffar Kiros för första gången. Om man gjort så hade låten får mer kraft, samtidigt som scenen med flocken blivit mer känslosam. Nu känns det lite som att man kastar bort två ögonblick som kunde blivit ganska starka och i stället gör en scen som nästan blir lite komisk.
Överlag är "Mufasa: Lejonkungen" en helt okej film och kopplas fint ihop med "Lejonkungen". Personligen är jag lite besviken och hade väntat mig en ännu mer storslagen berättelse om Mufasas bakgrund. Med det sagt är den ändå helt klart värd att se om man vill återvända till Lejonkungens värld.
Som litet barn berättade Mufasas mamma Afia (Anika Noni Rose) om den magiska platsen Milele. På vägen dit hamnar dock Mufasa mitt i en vattenvåg och dras med strömmen, bort från sina föräldrar. Han flyter allt längre tills han till slut blir räddad av Taka (Kelvin Harrison Jr.). Trots att det är emot reglerna tar Taka och hans mamma Esche (Thandiwe Newton) med honom till sin flock. Där växer Mufasa upp och får lära sig allt av Esche om att jaga och att lägga märke till sin omgivning.
Under en jakt blir dock Mufasa och Esche attackerade av två vita lejon. En fight utbryter och för att rädda Esche råkar Mufasa döda ett av lejonen. Just det lejonet visar sig vara son till utbölingarnas kung Kiros (Mads Mikkelsen). Detta blir starten på en jakt där Kiros vill få ut sin hämnd och döda Mufasa. Taka och Mufasa lämnar sin flock och försöker hitta sin plats i världen. På vägen träffar det Sarabi (Tiffany Boone), Zazu (Preston Nyman) och Rafiki. De slår sig ihop och beger sig för att hitta Milele.
Från det att Sarabi och Rafiki kommer in i bilden är det mycket fokus på dem och deras relation till Mufasa. Taka glöms lite bort. Fram tills det att han kommer på att han är kär i Sarabi. Denna del är viktig för resten av berättelsen och det som ska leda fram till "Lejonkungen". Dock är den inte helt optimal. Kopplingen mellan Mufasa och Sarabi byggs upp väldigt fint och fortsätter genom hela filmen. Tyvärr känns det som att Takas förälskelse i Sarabi lite blir en efterkonstruktion för att skapa något som gör att han ska förråda Simba. Jag förstår symboliken i att när Simba och Sarabi erkänner sin kärlek till varandra så byter Simba och Taka plats. Simba blir den blivande kungen och Taka blir en del av utbölingarna. Dock känns det som att det skulle krävas mycket mer av Simba för att Taka skulle förråda honom. Deras band byggs upp som otroligt starkt, medan Takas kärlek till Sarabi endast visas som en lätt förälskelse. Här hade det behövts något mer, något starkare som bröt bandet mellan bröderna och som skapade grunden för "Lejonkungen". Om man ändå vill ha kvar delen med Takas förälskelse hade man kunnat göra att det var Esche som räddade Mufasa i början och att en viss avundsjuka startat från första stund. På så sätt hade Sarabi och Mufasas kärlek blivit en sista spik i kistan och Takas förvandling hade blivit starkare.
Något som lyfter filmen är musiken. Den är välkomponerad som en blandning av den fantastiska musiken från "Lejonkungen" och en ny vibe som speglar en ny era i "Mufasa: Lejonkungen". Bland annat kopplas två låtar ihop på ett väldigt fint sätt i slutet av filmen och stärker upp motiven som leder filmen framåt. En låt som är väldigt bra, men som ligger på helt fel ställe är Kiros låt "Bye Bye". Nu görs den i mötet med Mufasas och Takas flock, men den hade stärkts av att ha blivit gjord när vi träffar Kiros för första gången. Om man gjort så hade låten får mer kraft, samtidigt som scenen med flocken blivit mer känslosam. Nu känns det lite som att man kastar bort två ögonblick som kunde blivit ganska starka och i stället gör en scen som nästan blir lite komisk.
Överlag är "Mufasa: Lejonkungen" en helt okej film och kopplas fint ihop med "Lejonkungen". Personligen är jag lite besviken och hade väntat mig en ännu mer storslagen berättelse om Mufasas bakgrund. Med det sagt är den ändå helt klart värd att se om man vill återvända till Lejonkungens värld.
EXTRAMATERIALET
I extramaterialet hittar vi både borttagna scener, "bakom kulisserna" och en sing-a-long. Ett par av de bortklippta scenerna tycker jag faktiskt bidrar lite till berättelsen. Det är scener som visar Takas väg till att gå från Mufasas bror till någon som kan förråda honom. Två scener som kan ha behövts för att göra den vägen tydligare. Lite synd att dessa klipptes bort.
Materialet med bakom kulisserna håller en ganska vanlig ton där vi får fördjupa oss i varje karaktär genom dess skådespelare. De stannar dock inte jättelång tid vid varje karaktär så någon större fördjupning blir det tyvärr inte. Ändå ser jag filmen med lite andra ögon efter att ha sett igenom detta material där regissören berättat lite mer om sin vision.
Materialet med bakom kulisserna håller en ganska vanlig ton där vi får fördjupa oss i varje karaktär genom dess skådespelare. De stannar dock inte jättelång tid vid varje karaktär så någon större fördjupning blir det tyvärr inte. Ändå ser jag filmen med lite andra ögon efter att ha sett igenom detta material där regissören berättat lite mer om sin vision.
TRE SAKER
1. Musiken är skriven av Lin-Manuel Miranda, som tidigare skrivit låtar till Disney-filmer som "Vaiana" och "Encanto". Han ligger även bakom succémusikalen "Hamilton".
2. Filmen innehåller små nickningar till "Lejonkungen" Ett exempel är att Zazu i en scen flyger fram till Mufasa och rapporterar att det är morgon. Detta är en hint mot Zazus morgonrapport i "Lejonkungen".
3. "Mufasa: Lejonkungen" har lite blivit känd som Blue Ivy Carters debut som rösten till Kiara. Kanske har det lite överglänst berättelsen de försöker skapa.
2. Filmen innehåller små nickningar till "Lejonkungen" Ett exempel är att Zazu i en scen flyger fram till Mufasa och rapporterar att det är morgon. Detta är en hint mot Zazus morgonrapport i "Lejonkungen".
3. "Mufasa: Lejonkungen" har lite blivit känd som Blue Ivy Carters debut som rösten till Kiara. Kanske har det lite överglänst berättelsen de försöker skapa.
EMMA ÅKERLIND (2025-05-28)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
