Uppföljaren blir tyvärr ett steg bakåt
FILMEN"Wonder Woman" (2017) var en jättesuccé för DC i deras minst sagt skakiga filmuniversum. En modern spelfilm med denna ikoniska DC-karaktär hade varit efterlängtad länge och Gal Gadot var alldeles utmärkt i rollen som hon även gjorde i de omringade "Batman v Superman: Dawn of Justice" och "Justice League". Det dröjde inte många sekunder innan uppföljaren annonserades och här har vi den.
Som amason åldras Diana Prince extremt sakta. De verkar som fastfrysta i 30-årsåldern, vilket förklarar varför hon ser likadant ut på 40-talet som i nutid. Den här filmen utspelar sig som titeln berättar 1984 vilket visar sig vara både bra och dåligt. Det är ett kul grepp som bjuder på en del visuella lustigheter, men som dessvärre även tenderar att dra åt det parodiska hållet ju längre filmen går, och det tror jag inte var meningen.
I inledningen av filmen får vi en liten flashback till Dianas tid på den dolda ön Themyscira. Här hon väldigt ung men ändå redo att delta i en tävling mot betydligt större amasoner och hon utmanar dem rejält i en hinderbana modell gigantisk. Sekvensen är även med för att etablera den historiskt betydelsefulla krigaramasonen Asteria som får viss betydelse senare i filmen.
I filmens nutid delar Diana sin tid med att så hemligt som möjligt slåss mot mustaschprydda skurkar som Wonder Woman och jobba på Smithsonian i Washington. Här jobbar även den osynliga Barbara Minerva (Kristen Wiig) som är en fumlig grå mus som ingen lägger märke till, förutom Diana och de blir vänner. Som kollegor arbetar de tillsammans kring en kristalliknande sten som Diana identifierar som ett kraftfullt och magiskt objekt som kan uppfylla önskningar. Dianas högsta önskan är att återse sin gamla kärlek Steve Trevor (Chris Pine) medan Barbara önskar att vara mer som Diana.
Båda ska få sina önskningar uppfyllda, men det har sitt pris. Det ingår i objektets natur, och någon som vet det är affärsmannen Maxwell Lord (Pedro Pascal) som utåt sett är väldigt framgångsrik men i själva verket är något av en förlorare. Objektets makt är något han vill ha kontroll över, vilket leder till en mycket speciell önskan. Följden blir att världen blir allt mer kaotisk samtidigt som både Diana och Barbara betalar sitt pris.
Det här önskeobjektet är ett ganska smart inslag som på ett fullt logiskt sätt förklarar hur Steve Trevor kan vara med igen 60+ år efter att han offrade sig och det ger också en bra förklaring till hur en från serietidningarna så svårsmält Wonder Woman-nemesis som Cheetah kan existera på ett naturligt vis.
Så långt är allting väl, men "Wonder Woman 1984" blir tyvärr lite av ett stolpskott som misslyckas totalt med att matcha den första filmen. Den känns klumpig och överdriven och i det stora hela lite larvig. 80-talsmiljön, som knyter till an till Wonder Womans historia som tv-serie på 70-talet med tidstypisk ton, ger ett lite oseriöst skimmer. Visserligen passar det bra med de karaktärer som är med i berättelsen men det blir som jag tidigare konstaterade lite lätt parodiskt. Gadot, Pine och Wiig gör bra ifrån sig men Pascals karaktär är för överdriven och vräkig. Och den är tyvärr med väldigt mycket i filmen...
Även om filmen har sina poänger måste den ändå ses som lite av en besvikelse. Det känns inte som "Wonder Woman 1984" tar karaktären framåt, snarare tvärtom. Vilken den faktiskt gör. Första filmen hade en ramhistoria i nutiden och det kanske är något sådant som uppföljaren hade behövt. Men det hade gjort filmen ännu längre och det hade inte varit till dess fördel. Redan nu är den kolossala 2,5 timmar och det känns tyvärr.
Som amason åldras Diana Prince extremt sakta. De verkar som fastfrysta i 30-årsåldern, vilket förklarar varför hon ser likadant ut på 40-talet som i nutid. Den här filmen utspelar sig som titeln berättar 1984 vilket visar sig vara både bra och dåligt. Det är ett kul grepp som bjuder på en del visuella lustigheter, men som dessvärre även tenderar att dra åt det parodiska hållet ju längre filmen går, och det tror jag inte var meningen.
I inledningen av filmen får vi en liten flashback till Dianas tid på den dolda ön Themyscira. Här hon väldigt ung men ändå redo att delta i en tävling mot betydligt större amasoner och hon utmanar dem rejält i en hinderbana modell gigantisk. Sekvensen är även med för att etablera den historiskt betydelsefulla krigaramasonen Asteria som får viss betydelse senare i filmen.
I filmens nutid delar Diana sin tid med att så hemligt som möjligt slåss mot mustaschprydda skurkar som Wonder Woman och jobba på Smithsonian i Washington. Här jobbar även den osynliga Barbara Minerva (Kristen Wiig) som är en fumlig grå mus som ingen lägger märke till, förutom Diana och de blir vänner. Som kollegor arbetar de tillsammans kring en kristalliknande sten som Diana identifierar som ett kraftfullt och magiskt objekt som kan uppfylla önskningar. Dianas högsta önskan är att återse sin gamla kärlek Steve Trevor (Chris Pine) medan Barbara önskar att vara mer som Diana.
Båda ska få sina önskningar uppfyllda, men det har sitt pris. Det ingår i objektets natur, och någon som vet det är affärsmannen Maxwell Lord (Pedro Pascal) som utåt sett är väldigt framgångsrik men i själva verket är något av en förlorare. Objektets makt är något han vill ha kontroll över, vilket leder till en mycket speciell önskan. Följden blir att världen blir allt mer kaotisk samtidigt som både Diana och Barbara betalar sitt pris.
Det här önskeobjektet är ett ganska smart inslag som på ett fullt logiskt sätt förklarar hur Steve Trevor kan vara med igen 60+ år efter att han offrade sig och det ger också en bra förklaring till hur en från serietidningarna så svårsmält Wonder Woman-nemesis som Cheetah kan existera på ett naturligt vis.
Så långt är allting väl, men "Wonder Woman 1984" blir tyvärr lite av ett stolpskott som misslyckas totalt med att matcha den första filmen. Den känns klumpig och överdriven och i det stora hela lite larvig. 80-talsmiljön, som knyter till an till Wonder Womans historia som tv-serie på 70-talet med tidstypisk ton, ger ett lite oseriöst skimmer. Visserligen passar det bra med de karaktärer som är med i berättelsen men det blir som jag tidigare konstaterade lite lätt parodiskt. Gadot, Pine och Wiig gör bra ifrån sig men Pascals karaktär är för överdriven och vräkig. Och den är tyvärr med väldigt mycket i filmen...
Även om filmen har sina poänger måste den ändå ses som lite av en besvikelse. Det känns inte som "Wonder Woman 1984" tar karaktären framåt, snarare tvärtom. Vilken den faktiskt gör. Första filmen hade en ramhistoria i nutiden och det kanske är något sådant som uppföljaren hade behövt. Men det hade gjort filmen ännu längre och det hade inte varit till dess fördel. Redan nu är den kolossala 2,5 timmar och det känns tyvärr.
EXTRAMATERIALET
En heltäckande bakomfilm på dryga 30 minuter kompletteras av lite fördjupningar i olika karaktärer och ett par nyckelscener. Det blir sammanlagt nästan en timme med sevärt extramaterial om man vill få en bild av hur filmen gjordes.
Men det är inte allt. En del lättare material finns med som toppas av ett roligt block med bloopers och en vinjettvariant satt till tv-seriens musik. Dessutom finns ett ganska långt Zoom-samtal med många av de som spelar amasoner med. På ett sätt kul men är vi inte lite trötta på flerpartssamtal i videoformat nu?
Men det är inte allt. En del lättare material finns med som toppas av ett roligt block med bloopers och en vinjettvariant satt till tv-seriens musik. Dessutom finns ett ganska långt Zoom-samtal med många av de som spelar amasoner med. På ett sätt kul men är vi inte lite trötta på flerpartssamtal i videoformat nu?
TRE SAKER
1. På grund av coronapandemin hamnade "Wonder Woman 1984" mer eller mindre direkt på streamingtjänsten HBO. Det blev dock lite tid på biograferna och sammanlagt har den ändå spelat in 165 miljoner dollar.
2. Den tredje "Wonder Woman"-filmen fick ett "kör!" från Warner direkt efter premiären av "Wonder Woman 1984". Väldigt lite information om filmen finns. När den kommer och när den utspelar sig är inte känt, men precis som de två första kommer Patty Jenkins att göra den.
3. Filmens mid-creditsscen är extremt fanflirtande...
2. Den tredje "Wonder Woman"-filmen fick ett "kör!" från Warner direkt efter premiären av "Wonder Woman 1984". Väldigt lite information om filmen finns. När den kommer och när den utspelar sig är inte känt, men precis som de två första kommer Patty Jenkins att göra den.
3. Filmens mid-creditsscen är extremt fanflirtande...
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Blu-ray
