Saknar en riktigt stark historia
FILMENFör 20 år sedan blev Lejla (Léonie Vincent) kidnappad. Hon var bara en ung flicka som rövades bort och placerades i en glasbur där hon tvingades utföra vissa uppgifter för sin maskerade förövare i månad efter månad. Det skulle ha slutat illa för Lelja men hon lyckades rymma och befinner sig i den lilla orten Granås, långt från den Stockholmsförort hon kidnappades från. Hon hittas av polisen Valter Ness (Johan Hedenberg) som till slut adopterar henne då Leljas mamma tagit sitt liv under tiden som Lejla suttit i buren.
Som vuxen har Lejla använt sina erfarenheter till att bli kriminolog och expert på kidnappare även om erfarenheterna också har negativa inverkningar på hennes vardagshälsa. När hennes styvmamma dött kallas hon hem från USA och reser till den numera pensionerade Valter för att medverka under begravningen. Dagen efter försvinner en ung flicka och hennes mamma hittas mördad. Mönstret följer det som hände Lejla 20 år tidigare och det verkar som förövaren lämnar meddelanden till Lejla i de spår som polisen hittar.
Det polisiära arbetet leds av Tomas Ness (Johan Rheborg), Valters bror som alltid verkat i skuggan av lillebror. Tomas har en problematisk hemlighet, nämligen att han haft en affär med den försvunna flickans mamma. Dessutom pågår det ett politiskt krig i Granås mellan den stora gruvans ägare och de som vill att den ska stängas och en av ägarna är den försvunna flickans pappa som undrar vem som haft ett förhållande med hans fru.
Lejla dras in i jakten efter förövaren på fler sätt och lösningen kan finnas i den stora utredningen av hennes fall.
"Glaskupan" utgår från ett koncept som Camilla Läckberg hittat på men är skriven av några manusförfattare. Dramaturgin liknar Läckbergs böcker där det förflutna ofta knyts ihop med nutiden. Det är inte självklart från start hur allting sitter ihop men jag drar en teori för min soffpartner efter det första avsnittet som i det sjätte och sista visar sig stämma. Det är dock väldigt många villospår och alternativa vändningar under seriens gång som framkallar flera olika tänkbara gärningsmän men logiskt sett är det ändå lätt att lista ut vem som är skyldig.
Serien har hypats och jag tycker inte riktigt att den levererar. Delar av skådespelarstallet är stabilt och jag gillar den kalla och råa känslan där dagarna i Granås kräver en värmande jacka. Men det tar lite för lång tid innan serien verkligen gnistrar till. Den är lite lågintensiv, vilket absolut kan fungera (som i "Mare of Easttown" eller "True Detective"), men "Glaskupan" väger inte upp det långintensiva med en tillräckligt stark historia.
Som vuxen har Lejla använt sina erfarenheter till att bli kriminolog och expert på kidnappare även om erfarenheterna också har negativa inverkningar på hennes vardagshälsa. När hennes styvmamma dött kallas hon hem från USA och reser till den numera pensionerade Valter för att medverka under begravningen. Dagen efter försvinner en ung flicka och hennes mamma hittas mördad. Mönstret följer det som hände Lejla 20 år tidigare och det verkar som förövaren lämnar meddelanden till Lejla i de spår som polisen hittar.
Det polisiära arbetet leds av Tomas Ness (Johan Rheborg), Valters bror som alltid verkat i skuggan av lillebror. Tomas har en problematisk hemlighet, nämligen att han haft en affär med den försvunna flickans mamma. Dessutom pågår det ett politiskt krig i Granås mellan den stora gruvans ägare och de som vill att den ska stängas och en av ägarna är den försvunna flickans pappa som undrar vem som haft ett förhållande med hans fru.
Lejla dras in i jakten efter förövaren på fler sätt och lösningen kan finnas i den stora utredningen av hennes fall.
"Glaskupan" utgår från ett koncept som Camilla Läckberg hittat på men är skriven av några manusförfattare. Dramaturgin liknar Läckbergs böcker där det förflutna ofta knyts ihop med nutiden. Det är inte självklart från start hur allting sitter ihop men jag drar en teori för min soffpartner efter det första avsnittet som i det sjätte och sista visar sig stämma. Det är dock väldigt många villospår och alternativa vändningar under seriens gång som framkallar flera olika tänkbara gärningsmän men logiskt sett är det ändå lätt att lista ut vem som är skyldig.
Serien har hypats och jag tycker inte riktigt att den levererar. Delar av skådespelarstallet är stabilt och jag gillar den kalla och råa känslan där dagarna i Granås kräver en värmande jacka. Men det tar lite för lång tid innan serien verkligen gnistrar till. Den är lite lågintensiv, vilket absolut kan fungera (som i "Mare of Easttown" eller "True Detective"), men "Glaskupan" väger inte upp det långintensiva med en tillräckligt stark historia.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. I en sekvens kan man se en karaktär elda upp några böcker i en tunna. En bok som glider ner i elden var av Camilla Läckberg. Glimten i ögat-passning!
2. Serien är regisserad av Lisa Farzaneh och Henrik Björn vars meritlistor känns logiska utifrån stilen på serien. Farzaneh har bland annat gjort "Det som göms i snö" och "Agatha Christies Hjerson" och Björn "Jordskott" och "Jana - Märkta för livet".
3. Seriens Granås är tänkt att ligga i norra Dalarna och Älvdalen har fått låna ut lite exteriör till vissa scener. Men inte en enda person i serien prata dalmål.
2. Serien är regisserad av Lisa Farzaneh och Henrik Björn vars meritlistor känns logiska utifrån stilen på serien. Farzaneh har bland annat gjort "Det som göms i snö" och "Agatha Christies Hjerson" och Björn "Jordskott" och "Jana - Märkta för livet".
3. Seriens Granås är tänkt att ligga i norra Dalarna och Älvdalen har fått låna ut lite exteriör till vissa scener. Men inte en enda person i serien prata dalmål.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
