Fungerande uppföljare utan överraskningar
FILMENNästan 25 år har gått sedan "Gladiator" kom och blåste upp Colosseum till fyra gånger sin verkliga storlek… Skämt åsido, men många av de turister som hamnat framför amfiteatern i Rom efter att ha sett Ridley Scotts episka drama har nog blivit lite besvikna. "Var den inte större än så här?" Nu ska jag inte fastna i Colosseums filmiska storlek, men det är onekligen maffigt att se gladiatorbataljerna där. I den här filmen skildras det till och med en naumachia, ett sjöslag i ett vatten- och hajfyllt Colosseum. Vad de hittade på, romarna!
I vårt arkiv finns en recension av "Gladiator" gjord i samband med filmens tioårsjubileum och det är nog senaste gången jag såg den. Det är dock en film som jag minns hyfsat väl och snyggt nog finns en kort och konstnärligt manipulerad sammanfattning av filmen under "Gladiator II:s" förtexter. Jag trodde inte att uppföljaren skulle ha några direkta kopplingar till föregångaren men det har den.
Historien utspelar sig 16 år efter kejsare Marcus Aurelius död. Han verkade för att återinföra republikanskt styre men Rom styrs just nu av tvillingarna Geta (Joseph Quinn) och Caracalla (Fred Hechinger) som dryper av storhetsvansinne och kanske annat vansinne också. Deras önskan är att Rom bara ska växa och växa och av den anledningen har en styrka skickats till det nordafrikanska kungariket Numidia. General Acacius (Pedro Pascal) leder styrkorna till en seger. Här träffar vi vår huvudperson Hanno (Paul Mescal) som förlorar sin fru i striden. Själv blir han infångad och förd till Ostia, porten till Rom, där hans eventuella kvaliteter som gladiator testas i en batalj mot blodtörstiga babianer. Hanno gör oväntat bra ifrån sig och imponerar på Macrinus (Denzel Washington) som tar in honom i sitt stall. Hanno lovar att göra bra i från sig i arenorna om han får hämnas sin fru genom att döda Acacius, något Macrinus lovar att ordna.
Acacius har återvänt till Rom som en hjälte men han är inte lycklig för vad han tvingas göra. Han är gift med Marcus Aurelius dotter Lucilla (Connie Nielsen) och tillsammans smider de planer om att störta kejsarna och återinföra republiken, precis enligt Marcus Aurelius gamla planer. Samtidigt har Hanno börjat röna framgångar i gladiatorspelen och blivit en riktig publikfavorit. Lucilla tycker sig känna igen honom och kommer fram till att han är hennes son Lucius Verus som skickades iväg från Rom som barn. Det kommer även fram att hans far är Maximus - Russell Crowes karaktär i "Gladiator".
Allt detta påverkar Hanno/Lucius Verus i sin kamp om att få hämnd och parallellt tätnar konspirationerna kring Roms styre på ett intrikat och komplicerat vis där mycket blod spills.
Det är en helt okej uppföljare. Storyn är inte speciellt invecklad och den storslagna, episka känslan finns där. Däremot tycker jag att vissa specialeffekter är svaga, speciellt när det handlar om våldsscenerna. Det finns ju gott om dem, förstås, och det ska slafsas i ordentligt i vissa, men det känns mest billigt och konstgjort. Jag blir lite förvånad över detta. Det är faktiskt lite som om utvecklingen gått bakåt när det gäller just den här typen av sekvenser.
Mescal gör en fin insats i huvudrollen men jag fastnar mycket för tvillingarna spelade av Quinn och Hechinger som kunde ha figurerat mer i filmen, men är kanske med lagom mycket. De ser bokstavligt talat sjuka ut och jag läser mig till att de gamla Sex Pistols-medlemmarna Johnny Rotten och Sid Vicious fungerat som inspirationskällor. Udda och kul.
Gillar man första "Gladiator" lär man gilla även den. Man vet också vad man kommer att få under 2,5 timmar. Inga större överraskningar i story eller struktur, men i det här fallet fungerar det fint.
I vårt arkiv finns en recension av "Gladiator" gjord i samband med filmens tioårsjubileum och det är nog senaste gången jag såg den. Det är dock en film som jag minns hyfsat väl och snyggt nog finns en kort och konstnärligt manipulerad sammanfattning av filmen under "Gladiator II:s" förtexter. Jag trodde inte att uppföljaren skulle ha några direkta kopplingar till föregångaren men det har den.
Historien utspelar sig 16 år efter kejsare Marcus Aurelius död. Han verkade för att återinföra republikanskt styre men Rom styrs just nu av tvillingarna Geta (Joseph Quinn) och Caracalla (Fred Hechinger) som dryper av storhetsvansinne och kanske annat vansinne också. Deras önskan är att Rom bara ska växa och växa och av den anledningen har en styrka skickats till det nordafrikanska kungariket Numidia. General Acacius (Pedro Pascal) leder styrkorna till en seger. Här träffar vi vår huvudperson Hanno (Paul Mescal) som förlorar sin fru i striden. Själv blir han infångad och förd till Ostia, porten till Rom, där hans eventuella kvaliteter som gladiator testas i en batalj mot blodtörstiga babianer. Hanno gör oväntat bra ifrån sig och imponerar på Macrinus (Denzel Washington) som tar in honom i sitt stall. Hanno lovar att göra bra i från sig i arenorna om han får hämnas sin fru genom att döda Acacius, något Macrinus lovar att ordna.
Acacius har återvänt till Rom som en hjälte men han är inte lycklig för vad han tvingas göra. Han är gift med Marcus Aurelius dotter Lucilla (Connie Nielsen) och tillsammans smider de planer om att störta kejsarna och återinföra republiken, precis enligt Marcus Aurelius gamla planer. Samtidigt har Hanno börjat röna framgångar i gladiatorspelen och blivit en riktig publikfavorit. Lucilla tycker sig känna igen honom och kommer fram till att han är hennes son Lucius Verus som skickades iväg från Rom som barn. Det kommer även fram att hans far är Maximus - Russell Crowes karaktär i "Gladiator".
Allt detta påverkar Hanno/Lucius Verus i sin kamp om att få hämnd och parallellt tätnar konspirationerna kring Roms styre på ett intrikat och komplicerat vis där mycket blod spills.
Det är en helt okej uppföljare. Storyn är inte speciellt invecklad och den storslagna, episka känslan finns där. Däremot tycker jag att vissa specialeffekter är svaga, speciellt när det handlar om våldsscenerna. Det finns ju gott om dem, förstås, och det ska slafsas i ordentligt i vissa, men det känns mest billigt och konstgjort. Jag blir lite förvånad över detta. Det är faktiskt lite som om utvecklingen gått bakåt när det gäller just den här typen av sekvenser.
Mescal gör en fin insats i huvudrollen men jag fastnar mycket för tvillingarna spelade av Quinn och Hechinger som kunde ha figurerat mer i filmen, men är kanske med lagom mycket. De ser bokstavligt talat sjuka ut och jag läser mig till att de gamla Sex Pistols-medlemmarna Johnny Rotten och Sid Vicious fungerat som inspirationskällor. Udda och kul.
Gillar man första "Gladiator" lär man gilla även den. Man vet också vad man kommer att få under 2,5 timmar. Inga större överraskningar i story eller struktur, men i det här fallet fungerar det fint.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet har fått en egen skiva och klockar in på över en och halv timme totalt, vilket känns snudd på unikt i dessa tider då man nästan får vara glad om det finns något extramaterial överhuvudtaget!
Utöver ett block med bortklippta scener så handlar det om sex featuretter och en kortare Making of som sammanfattar alltihop. Man får en heltäckande bild som börjar i ursprunget till storyn och slutar i post-produktion med vfx och musik. Där emellan genomgångar av skådespelare, filmmakare och crew samt närmare tittar på scenerier och fajtscener.
Ridley Scotts filmer brukar ha extramaterial av det här slaget och det är alltid intressant av att ta del av helheten, men samtidigt känner jag mig lite matt då [repris:] "Ridley Scotts filmer brukar ha extramaterial av det här slaget"...
Utöver ett block med bortklippta scener så handlar det om sex featuretter och en kortare Making of som sammanfattar alltihop. Man får en heltäckande bild som börjar i ursprunget till storyn och slutar i post-produktion med vfx och musik. Där emellan genomgångar av skådespelare, filmmakare och crew samt närmare tittar på scenerier och fajtscener.
Ridley Scotts filmer brukar ha extramaterial av det här slaget och det är alltid intressant av att ta del av helheten, men samtidigt känner jag mig lite matt då [repris:] "Ridley Scotts filmer brukar ha extramaterial av det här slaget"...
TRE SAKER
1. Lite kul att se Pedro Pascal och Joseph Quinn i några scener i och med att de inom kort kommer att vara kända som två i "Marvels första familj": Fantastic Four.
2. Svenske Alexander Karim gör en inte helt oviktig biroll som läkaren Ravi. Han har många scener tillsammans med Paul Mescal som lite elakt kan beskrivas som expositionsscener, men ändå.
3. Ridley Scott har hintat/hotat om en tredje film men om den kommer lär det inte ta ett kvartssekel innan den kan ses.
2. Svenske Alexander Karim gör en inte helt oviktig biroll som läkaren Ravi. Han har många scener tillsammans med Paul Mescal som lite elakt kan beskrivas som expositionsscener, men ändå.
3. Ridley Scott har hintat/hotat om en tredje film men om den kommer lär det inte ta ett kvartssekel innan den kan ses.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
