Morden i Sandhamn - on ice
FILMENFör nästan exakt tre år sedan såg jag författaren Viveka Sten bli intervjuad på "Nyhetsmorgon". Jag ser i princip aldrig på morgon-tv men detta var en hotellhelg och tv:n stod på. Hur som helst berättade "Morden i Sandhamn"-författaren om sin nya deckarserie som utspelade sig i Åre. Sten berättade om att den första boken hade en scen där ett fruset lik satt i en skidlift och om jag minns rätt var det den bilden som som inspirerade henne till att börja skriva vad som skulle bli den första boken i "Åremorden"-serien: "Offermakaren".
Jag tyckte att det lät lite spännande och lyssnade på boken men blev inte golvad av den och nu när den utgör de tre första avsnitten i Netflix-adaptionen "Åremorden" blir jag inte heller övertygad. Som Stens "Morden i Sandhamn"-serie - där tv-avsnitten numera är fristående från böckerna - är det någon sorts mellanmjölksdeckare som tuffar in och tar cirka 90 minuter av ens liv och sen är det bra med det. Några djupare karaktärsporträtt eller intrikata berättelser handlar det inte om utan en deckare att konsumera för stunden. Det är väl visserligen symptomatiskt för flera svenska deckare som puttrar på i avsnitt eller avsnitt eller film efter film, men jag anser att både "Beck" och Maria Wern" ändå bjuder på lite mer bredd kring karaktärerna än vad "Åremorden i Sandhamn" (ursäkta ordvitsen) gör.
Huvudpersonen i "Åremorden" är Stockholmspolisen Hanna Ahlander (Carla Sehn) som är tjänstledig från sitt jobb på grund av en internutredning. Hon har dessutom ett kraschat förhållande bakom sig och reser till Åre där hennes syster har en stuga för att ladda upp batterierna. Ungefär samtidigt försvinner en ung kvinna efter en fest och Hanna engagerar sig i Missing Peoples sökinsats. Polis som hon är snappar hon upp vissa saker och meddelar den lokala polisen om vad hon hört och efter det dröjer det inte länge innan polischefen Birgitta Grip (Pia Johansson) tar in henne som förstärkning. Utredaren Daniel Lindskog (Kardo Razzazi) är tveksam eftersom han överhör att Hanna är i något sorts jobbmässigt krångel hemma i Stockholm, men ganska snart ska han och uniformspoliserna Anton Lundin (Charlie Gustafsson) och Raffe Herrera (Francisco Sobrado) acceptera Hanna som en värdefull kompetens.
Avsnitt 4 och 5 baseras på boken "Dalskuggan" och den inleds med att kroppsdelar från en man hittas. Kroppen har blivit naturligt styckad av ett tåg, men det går att se att kroppen var död innan den delades och det finns dessutom tecken som visar att mannen slogs ihjäl. Alltså är det ett nytt mord för Årepolisen förstärkta med Hanna att reda ut. Ett inkommande samtal om en försvunnen person gör att kroppen kan identifieras som forna alpina stjärnan Johan Andersson (Viktor Åkerblom) och mordutredningen går åt olika håll.
I båda historierna finns det sidoberättelser som utreds parallellt med mordfallen, men det är först i de två sista avsnitten som det läggs någon större vikt vid karaktärerna utöver Hanna. Exempelvis kämpar Daniel med att balansera jobbet med en föräldraledighet som är "i vägen" och Anton som är gay utan att skylta med det inleder ett förhållande med en person som är intressant i den pågående utredningen.
På sätt och vis känns det som att serien är på väg att bli lite mer än bara mellanmjölksdeckare här men det tar ju slut efter fem avsnitt och frågan är om det blir mer. Det finns ytterligare tre böcker skrivna så material finns ju att filma.
Jag återkommer till att serien i sin form är väldigt lik "Morden i Sandhamn". Här är det visserligen en polis som är huvudpersonen och inte en åklagare som råkar vara i vägen, men både Hanna och Alexandra Rapaport Nora har en tendens att hamna mitt i dramats centrum genom att ta egna initiativ ensamma som automatiskt sätter dem i fara. Alltså blir "Åremorden" en "Morden i Sandhamn" - on ice, eller on snow i alla fall. Fungerar som förströelse men för mer ingående hjärngympa behövs något mer.
Jag tyckte att det lät lite spännande och lyssnade på boken men blev inte golvad av den och nu när den utgör de tre första avsnitten i Netflix-adaptionen "Åremorden" blir jag inte heller övertygad. Som Stens "Morden i Sandhamn"-serie - där tv-avsnitten numera är fristående från böckerna - är det någon sorts mellanmjölksdeckare som tuffar in och tar cirka 90 minuter av ens liv och sen är det bra med det. Några djupare karaktärsporträtt eller intrikata berättelser handlar det inte om utan en deckare att konsumera för stunden. Det är väl visserligen symptomatiskt för flera svenska deckare som puttrar på i avsnitt eller avsnitt eller film efter film, men jag anser att både "Beck" och Maria Wern" ändå bjuder på lite mer bredd kring karaktärerna än vad "Åremorden i Sandhamn" (ursäkta ordvitsen) gör.
Huvudpersonen i "Åremorden" är Stockholmspolisen Hanna Ahlander (Carla Sehn) som är tjänstledig från sitt jobb på grund av en internutredning. Hon har dessutom ett kraschat förhållande bakom sig och reser till Åre där hennes syster har en stuga för att ladda upp batterierna. Ungefär samtidigt försvinner en ung kvinna efter en fest och Hanna engagerar sig i Missing Peoples sökinsats. Polis som hon är snappar hon upp vissa saker och meddelar den lokala polisen om vad hon hört och efter det dröjer det inte länge innan polischefen Birgitta Grip (Pia Johansson) tar in henne som förstärkning. Utredaren Daniel Lindskog (Kardo Razzazi) är tveksam eftersom han överhör att Hanna är i något sorts jobbmässigt krångel hemma i Stockholm, men ganska snart ska han och uniformspoliserna Anton Lundin (Charlie Gustafsson) och Raffe Herrera (Francisco Sobrado) acceptera Hanna som en värdefull kompetens.
Avsnitt 4 och 5 baseras på boken "Dalskuggan" och den inleds med att kroppsdelar från en man hittas. Kroppen har blivit naturligt styckad av ett tåg, men det går att se att kroppen var död innan den delades och det finns dessutom tecken som visar att mannen slogs ihjäl. Alltså är det ett nytt mord för Årepolisen förstärkta med Hanna att reda ut. Ett inkommande samtal om en försvunnen person gör att kroppen kan identifieras som forna alpina stjärnan Johan Andersson (Viktor Åkerblom) och mordutredningen går åt olika håll.
I båda historierna finns det sidoberättelser som utreds parallellt med mordfallen, men det är först i de två sista avsnitten som det läggs någon större vikt vid karaktärerna utöver Hanna. Exempelvis kämpar Daniel med att balansera jobbet med en föräldraledighet som är "i vägen" och Anton som är gay utan att skylta med det inleder ett förhållande med en person som är intressant i den pågående utredningen.
På sätt och vis känns det som att serien är på väg att bli lite mer än bara mellanmjölksdeckare här men det tar ju slut efter fem avsnitt och frågan är om det blir mer. Det finns ytterligare tre böcker skrivna så material finns ju att filma.
Jag återkommer till att serien i sin form är väldigt lik "Morden i Sandhamn". Här är det visserligen en polis som är huvudpersonen och inte en åklagare som råkar vara i vägen, men både Hanna och Alexandra Rapaport Nora har en tendens att hamna mitt i dramats centrum genom att ta egna initiativ ensamma som automatiskt sätter dem i fara. Alltså blir "Åremorden" en "Morden i Sandhamn" - on ice, eller on snow i alla fall. Fungerar som förströelse men för mer ingående hjärngympa behövs något mer.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Det kan ju vara så att seriens framtid hänger på hur den internationella tittningen blir och där ser jag ett enormt problem i att serien på engelska fått det hopplösa namnet "The Åre Murders". Något bättre kunde man väl ändå hittat på?
2. Som oftast när en svensk serie placerats på en specifik geografisk plats är det ingen som pratar rätt dialekt. I stället för jämtska får vi rikssvenska och i Pia Johanssons fall någon variant av hennes västerbottninska.
3. Däremot är miljön som den ska. Det är fint i Åre.
2. Som oftast när en svensk serie placerats på en specifik geografisk plats är det ingen som pratar rätt dialekt. I stället för jämtska får vi rikssvenska och i Pia Johanssons fall någon variant av hennes västerbottninska.
3. Däremot är miljön som den ska. Det är fint i Åre.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
